Världen går inte under av hen

Om man vill starta en våldsam diskussion så ska man klämma in ett “hen” i sina meningar. Det är oerhört intressant att inse att det lilla pronomet skapar såna känslostormar.

Hen handlar om att skapa ett tredje pronomen om levande varelser (företrädesvis människa). Används med fördel om man inte vet könet eller om könet inte är viktigt. Det är själva grunden. Ett könsneutralt personligt pronomen som inte är “det” eftersom “det” objektifierar på ett märkligt sätt. Praktiskt är det också genom att det sparar bokstäver eftersom man istället behöver göra “han/hon”.

Men också ett pronomen som kan användas för den som inte känner att hen hör hemma i ett visst kön. Oavsett om det handlar om transpersoner, queerinställning eller normbrytande så är det upp till var och en att faktiskt definiera sin egen könsidentitet eftersom kön är mycket mer än biologi.

Att vara “emot” ordet hen innebär därmed inte bara att man har en ganska konservativ och obsolet syn på språk utan också att man förnekar människor deras egen upplevelse av sin könsidentitet. För att vara krass: man säger att den som upplevelser att hen inte kan definiera sig som man eller kvinna har fel.

Testa att faktiskt börja använda det i de sammanhang det finns mening – exempelvis i texter där du annars behöver använda inklusiva långa kopplade pronomen. Fungerar utmärkt. Texten blir enklare att läsa, det innebär att det skrivna får en mer objektiv laddning.

Och inse att världen inte gick under.

Kritikerna far ut mot det utan någon som helst grundläggande logik. Som om det var ett ord som hotade hela vår existens. Det gör det inte. Det är ett ord som innebär att vårt språk bättre speglar den verklighet vi lever i.

Lästips: Språkrådets genomgång (pdf)