Det är inte lydiga barn som vi behöver

Inlägget gjort av Deeped

Not: har reviderat texten efter diskussioner med Ola Olofsson.

Underbart lugna och visa Lars H Gustafsson svarar mot den mycket spridda krönikan – eller konservativa spyan – från Ola Olofsson. Den sista texten har likeats mer än 91k, delats fyrtiotusen gånger har mängder med kommentarer på dessa olika platser. Självklart jättebra för HD och för Ola Olofsson. Ett litet klickmonster.

För självklart: föräldrar måste ta ansvar. Men varför? För att Ola ska slippa bli emotsagd av unga? För att barn ska veta både sin plats och hut?

Lars H Gustafsson anlägger ett intressantare perspektiv: att fostran handlar om barnets möjlighet att växa som individ – och därigenom som samhällsmedborgare.

För mig handlar fostran om närhet, engagemang, uppmuntran, tydlighet och ömsesidig respekt. Sådan fostran leder inte till blind lydnad. Vi får som vuxna vara beredda på att lyssna, förklara och ibland ändra oss när vi har fel.

Det är inget som Ola Olofsson verkar vara intresserad av. Inte heller de rättigheter som barn har från FN. Han vill ha ordning. Han vill att det ska vara som när han var liten. När alla visste sin plats. Där det var minimum av friktion.

Antingen ser jag till att minimera friktionen redan när barnen är små, eller tar jag den lätta vägen ut och släpper taget med det oundvikliga resultatet att friktionen ökar över tid.

Ola Olofssons text blir också intressant om man byter ut barn mot kvinnor och föräldrar mot män/makar. Man slängs då inte alltför långt tillbaka i tiden (kanske till då Ola var barn och allt var så bra). För kulturen förändras åt det bättre. Det är bara några få årtionden sedan det var en självklarhet att mannen hade ansvaret för kvinnan – och därmed hade kvinnan en underordnad ställning.

Vem har ansvaret för barn då? Ansvar är så mångfacetterat. Att stjälpa över allt ansvar för lärande på skolan är galet likaväl som att hävda att all fostran är föräldraansvar. Oavsett vilken (demokratisk) syn vi har på samhället så är samhällsbyggande och ansvar för att skapa ett gott samhälle allas. Med olika roller. För mig som libertarian framförallt individens eget ansvar. För att då skapa ett samhälle där individen är minsta gemensamma nämnaren krävs att varje barn får rätten att bli sin egen starka person. Det är något helt annat än vad Ola Olofsson kräver.

Ps: Ola Olofsson anser att det finns ett kodex hur hans text ska tolkas och de som tolkar det på annat sätt är oärliga: