Loo. Jag har skrivit om henne förut och följt hennes blogg i flera år. En fantastisk skribent och nu – att hon har cancer; det är fan inte rättvist. Läs hennes fantastiska bloggposter: en tanke, en utveckling, Ett liv, tack och Palett av ljus. Bara ett exempel:

Oh, jag längtar så efter att få gå ut och dansa! Jag kan se min silhuett för min inre syn, jag kan se stroboskopen och ljusen pumpa upp en olikfärgad bakgrund, en palett av ljus som slår ut som en påfågelsstjärt runtomkring mig. Jag kan se hur varje led börjar röra sig, mjukt och följsamt, för att öka takten och följa basen. Jag kan känna musklerna spännas i förväntan, jag hör musiken porla som en bäck av eld tvärsigenom mitt sinne, explodera i kaskader inuti mitt svettiga huvud. Jag kan känna värmen från hundratals människor vibrera mot mig, jag kan se hur lyckliga dansare sträcker upp händerna mot DJn till tack, jag kan känna hur varje slinga förbereder, pressar och tvingar mina muskelfästen att sträckas i rörelser inåt och utåt. Dansen är något av det viktigaste jag har, den forcerar mig framåt. Och det första jag ska göra när jag blir friskförklarad är att dansa. Hela natten. Ingenting kan hindra mig. INGENTING.

Läser också ikapp hos Schmut. Hon har hållit på mycket länge och jag har följt henne i flera år. Nu börjar hon också bli trött på bloggen. Ännu ett exempel på att vi som började tidigt helt enkelt har svårt att hitta engagemanget efter alla år.

Ulrika är en annan favoritbloggare sen många år och i år har hon haft det riktigt tungt i år. Det är skönt att se att hon kan le igen liksom. Underbar historia det här.

och så det bästa: Äntligen! Linda aka DVIJDVS är på smällen!