Helene och Helene

Alter Ego och jag (foto: Fredrik Wass)
Alter Ego och jag (foto: Fredrik Wass)

Alldeles när jag ska stänga ner och gå och lägga mig hittar jag en ny inlänk från Frk F. Och innehållet får mig att frysa till. Eller precis som drf skriver:

“nef utbrast precis i ett chockat “NEJ!” och slog sig för munnen, jag ställde frågan “Va? Vad är det som hänt?” men i samma sekund som jag yttrat orden så visste jag.”

Alter Ego är död.

Fan. Vila i frid kära du. Minns dig från Omform. Ditt hesa skratt och norrköpingska. Viljan att hjälpa till. Att delta. Som du levde i din blogg. Fyra barn och barnbarn. Så mycket liv kvar.

Så slår det till. Det är fan inte rättvist. Inte mot dig. Inte mot dina barn. Och inte mot oss andra.

Tänker på Tonårsmorsa och alla andra som precis som jag fått möjligheten att möta dig, få vara del i ditt digitala nätverk. Vi är rika ändå. Som fick chansen.

Och jag går in till Helene och ber henne ta hand om dig, Helene.

Uppdatering: Helenes dotter fortsätter att blogga lite på Resonerar. Och har själv skrivit om allt det svåra och om sista dagen och jag gråter när jag läser:

Jag tar hand om Jimmy, jag kommer hålla ihop familjen och varje gång du kommer ner och hälsar på oss så vet jag att du kommer le och säga :Där ser ni, ni kan ju, vad var det jag sa”. Jag vet att du är stolt över oss …och vi är stolta över dig med, som klarade av att leva så här pass länge med skitcancern. Jag kommer sakna dig så mycket mamma ….vi glömmer dig aldrig, du finns med oss överallt, och för en gångs skull, tänk inte på alla andra ….vila i frid

Andra bloggar om: , , , , ,