Hemliga FRA börjar att själva läcka saker som de lyckats med genom traditionell signalspaning i etern. Tidigare har ju allt varit så hemligt – helt plötsligt så börjar Åkesson att köra något sorts offentligt FRA-trackrecord – men det går självklart inte att verifiera eftersom allt är hemligstämplat (sic!). Visserligen anser en hel del att Ingvar är en hedersknyffel men att bara lita på hans ord är lite väl magstarkt.
Tanken bakom att berätta är väl att det ska bli en sorts reverserad ”guilty by association” och bevisa att de minsann måste lyssna i kabeln också. Metoden är märklig även om den rent metodmässigt hade kunnat fungera om det hela inte (förutom att det inte är möjligt att verifiera det med andra källor än Åkessons ord) byggde på ett grundläggande felslut från FRA-kramarna: problemet som Ingvar Åkesson inte adresserar är att det är en rejäl skillnad mellan signalspaning via radio och att masspana i kabel. Att det knappast är så att vi alla sitter och radiosänder våra samtal – men alla skickar mängder av mail och andra meddelanden via kablarna.
Tolgfors och Åkesson och Reinfeldt brukar ju förklara att vi som är kritiska ”missförstått” vad det hela handlar om. Problemet är att de själva verkar fullkomligt missat vad kritiken handlar om: att det inte handlar om att avlyssna utan om att det hela bygger på att allt avlyssnas; och detta utan någon som helst grundläggande misstanke eller större kontroll – och att en sån här lag helt enkelt bäddar för en ändamålsglidning. En princip självklart. Men också en rent teknisk fråga.
Andra bloggar om: Ingvar Åkesson, FRA, avslöjanden, kabelspaning, radiospaning, felslut, missförstånd