Både ”stina” och ”anna/maria” (som är misstänkt lik BRB) har dykt upp igen. Den senare stalkar allt jag gör och försöker att smila in sig hos dem som jag lämnar kritiska åsikter hos. Det är riktigt sockersött ibland. Vi lämnar henne. Det är liksom bara sorgesamt alltihop.

”stina” är en intressant sak. Hon spenderar ofantligt mycket tid med att kommentera och ömsom är man ett skämt, ibland äcklig och ändå hänger hon här. Hon är en gammal bekant då hon är den person som valde att leta upp Emmas arbetsgivare och skriva ett mail för att diskreditera Emma utifrån hennes blogg. ”stina” har också ställt sig bakom Andreas (Emmas pojkväns) fd sambo och mamman till hans dotter i hennes lätt förvirrade kamp för sin dotter (jag vet att den är förvirrad eftersom jag haft mailkontakt med denna mamma och försökt få någon rätsida i vad hon anklagar alla hon ser för). Allt detta gjorde denna ”stina” med berått mod när Emma var relativt nyblivet gravid och det hela var ytterst stressande.

Av någon anledning, antagligen ett straff eller något, så har hon nu bestämt sig för att dels försvara dem som försöker tysta röster och bloggar som inte är pk. Och att hänga här hos mig och spamma med kommentarer. Eftersom jag dels anser att det är fel att svartlista, även om BRB i slutänden kvalade in till detta; dels anser att kommentarer ska besvaras så försöker jag åtminstone. Problemet är att ”stina” varken svarar på frågor, är intresserad av någon som helst kvalitativ diskussion eller lever som hon lär. Det sista är intressant då hon ofta förklarar att hon minsann skriver en blogg. Men att hon väljer att vara jävligt anonym. Detta samtidigt som hon anser att alla andra ska vara icke-anonyma och stå för det de tycker med sitt hela namn. Hon anser alltså att hennes anonymitet är rätt – men alla andras är fel.

Det är ju logiskt.

Själv tänker jag ta hand om femhundra pers som ska vara på vår dag om varumärken och design imorgon. Och roat diskutera ”stina” över en öl med diverse bloggare och reklammänniskor.