Jag blir förvånad att jag ändå hoppats på något. Att kunna ställa saker till rätta. Jag menar – jag är ju faktiskt cynisk egentligen. Men en sån djup vänskap som bara får ett så abrupt slut. Det gör ont, det gör djävulskt ont. Tystnaden.
Men jag har förstått att hoppet är meningslöst.
Hela nätskiten känns för övrigt meningslös just nu.
Nu ska jag åka hem. Sen ska jag ut och käka med kunderna som flugit in över dagen.

Dagens musik:
Saliva: Always
The National: About today