Telefonkioskerna i New York City drar in $62 miljoner per år. I reklamintäkter. Dess funktion som kommunikationsverktyg har blivit mer och mer ointressant, även om de styrande idogt förklarar dess mening med hänvisning till exempelvis händelserna 9/11 och andra gånger när mobilnätet inte fungerade.
Jag gillar Halvars uttryck om sig själv:
Jag är snickrad av krångligt virke.
Känner igen det – men det kan vara svårt att hitta en bra metafor. Tack Thomas.
Något som skapar huvudbry för en massa it-tekniker och säkerhetsansvariga är att diverse ”konsumentprogram” nu dyker upp på olika kontor. Själv tycker jag uttrycket ”konsumentprogram” delvis är huvudlöst: a) alla är konsumenter – även företag. b) de program som omtalas är kommunikationsprogram – som kan användas effektivt i företag – användandet av termen visar på en nedlåtande attityd. Vilket också artikeln visar: att open source-applikationer och annonsfinansierade applikationer helt enkelt kört om de företagsinriktade programmen. Så en teknisk avdelning måste idag inse att det inte går att hålla såna här saker utanför utan skapa möjligheter att fortfarande uppehålla en hög säkerhetsnivå trots att många använda såväl nätverksprogram, sociala media och mashups.
Lätt burlesk jämförelse varför Target är bättre än Walmart. 333 kommentarer…
When I leave Wal-Mart I feel like I should go home and shower, like I’ve just visited a seedy porn shop or something.
When I leave Target, I feel energetic and I want to return.
Positive thinking tip:
Visit Target frequently and stay out of Wal-Mart.
Även om Steve Olson säger att det är en personlig åsikt är det rätt mycket excercerande i hyperboler – för att vara en snubbe som vill skapa positiva vibbar så är det onekligen rätt hårda ord. Bryr sig Wal Mart? Näe, inte så mycket men det visar problemet varumärken har idag – en sån här postning renderar 333 kommentarer. De som anser att Olson har rätt kommer antagligen att länka vidare och göra egna jämförelser.
(tipstack till Clay)
The Straight Dope har försökt sig på att förklara varför tennispoäng räknas så konstigt. Eller inte. Från 1974 är det också… Detta efter att ha Adlisters försökt förstå varför tennisbollar kommer i så konstiga antal gentemot hur många man verkligen använder (och som vanligt med en fullkomligt galen utveckling av förklaringarna). Tipstack till Clayton.
Gå till Sinner och se en sorts stagead version av bloggkommentarer: First!