Jag såg första avsnittet av ”Brothers and sisters”. Det var väl sådär. Kan nog bli bra. Roligt var att se hur de valt att i vissa delar jobba med samma sorts långa tagningar som i ”Vita Huset”.

För övrigt har jag misslyckats med att få något jobb gjort. Istället har jag blivit klippt. Och så har vi sålt barnens minsta cykel som båda vuxit ur.

Förresten så glömde jag skriva att jag till slut fallit till föga och köpt mig en plånbok. Efter några år med endast korthållare har jag till slut insett att jag
a) har för många kort för en ordinär korthållare
b) förlorar för mycket pengar genom att ha dem i byxfickan (HS hittar sedlarna, barnen hittar mynten som fallit ur)
c) det är ibland bra att ha kontanter

Nu ska jag gå och sova – huvudvärken har slutligen fått ge sig. Den finns bara kvar som ett sorts eko.

Och sen har jag idag börjat på den sista biten mot att bli fri från Prozacen. De sista 25 mg skall nu intas ett tag. Sen ska det vara över. Det är lite spännande – tänkte på hur det kommer att kännas när jag helt enkelt på morgonen inte ska äta medicin: ett sorts hopp ut mot det okända. För även om jag nu äter en litenlitenpytte del av den mängd jag tidigare satt i mig så är det ändå en sorts ny medvetenhet om att inte längre ha den lilla syntetiska livlinan där.

Det är snart dags att leva helt av mig själv.

Andra om: Brothers and sisters, plånbok, Prozac, Zoloft, livlina, fri, medicin, huvudvärk