Jag vaknade och insåg att jag och M-O hade delat en flaska gin på två kvällen innan. Inte så att skallen höll på att gå i bitar utan mer som om dieselmannen varit framme. Jag insåg att jag var törstig då jag vaknat upp ur en surrealistisk dröm om att köpa Coca Cola, där försäljaren istället för att ge mig en burk ville sälja på mig några konstiga limited edition-versioner av burkarna. Det hela utmynnade i en diskussion om (i drömmen) varumärken så klart. Ingen behöver påpeka för mig att jag är en branding nörd. Jag är väl medveten om detta…

I vilket fall så hade jag i ett svagt ögonblick lovat att åka med barnen och M-O med son ut till deras släktsommarstuga några mil utanför stan. Jag kan lugnt påstå att jag blev en smula förvånad över att M-O kände för att köra. Å andra sidan bjuder jag alltid på väldigt bra sprit :). Så efter diverse muttranden från min sida, en son som tjatade upp mig ur den varma sköna sängen och frukost så åkte vi ut. Jävla skitväder var det. Regn. Och inuti stugan var det minusgrader. Så vårt jobb var att få upp någon sorts värme medan kidsen lekte. Fast det märktes att de var trötta från dagen innan. Lite lättretliga. Vilket blev än värre på kvällen… mer om det senare.

Klicka på bilden för större version.

Korvgrillning inomhus och fika och en promenad senare så var det mörkt och dags att dra sig hemåt. Där HS och M-Os fru tapetserat hos oss. Renoveringen går framåt men eftersom vi alla är trötta så blev det en total explosion när vi skulle iväg till M-O och de andra och äta. Terrorprinsessan vägrade göra som vi sa. Solstickan tjatade på att vi skulle åka. Jag var nyvaken och redan less på tjatet. HS var trött. Så till slut förklarade jag för TP att hon hade tre sekunder på sig att komma ner, annars skulle hon och jag stanna hemma. Självklart kom hon inte ner. Då förklarade jag att då blir hon och jag hemma. Hon insåg då att det inte var läge att tjafsa utan kom gråtande ner och sa ”nu är jag klar”. Nånstans måste det finnas en gräns. Och den var nådd, så jag sa att det är kört. Men HS lirkade lite och gjorde överenskommelse så att TP kunde följa med. Skitsamma att jag sagt att det inte skulle bli så. Och jag blev förbannad – så är det alltid. Och hur fan ska barn någonsin lära sig att det blir konsekvenser om man inte gör som andra säger? Så jag bestämde mig för att stanna hemma. Efter att jag snedtänt på min stackars son eftersom han tjatade på att åka.

Efter ett tag lugnade jag ner mig, tog en cigg och gick per apostlahästar bort till M-O. Det är bara att inse: jag är en jävla curlingförälder.

Andra bloggar om: familjeliv, curlingförälder, konsekvens, barnuppfostran, utflykt, gin, Coca Cola, dröm