Den oreflekterade Linda

Skugge är en biologist och en sorts ‘obsessive parentings’1 motsvarighet till Goebbels. Själv kan jag fascineras att bloggar får höra hur oreflekterade de är men ingen verkar inse att vissa krönikörer är minst lika oreflekterat förvirrade. Skugge väljer i veckans krönika att dissa Maria Borelius som mamma:

En riktig mamma vill vara med sina barn. Hos en riktig mamma skriker hela kroppen efter närhet med de egna barnen. En riktig mamma vill inte att nån annan kommer hem och ger hennes barn frukost.
Maria, du måste vara en biologisk avvikelse. Eller hur Maria, du som är biologismens egen stormamma, hur kan en mamma inte vilja leva nära sina egna högt älskade barn? Det är så att man vill spy.

Skugge har lämnat feminismen för en oerhört könsuppdelad biologistisk åsikt. Och anser sig ha rätt att fördöma andra personers privata liv utifrån de få saker som kommit fram i kvällstidningarnas rapportering.
Det intressanta är att Skugge själv ofta gnäller över hur svårt det är att hinna med att göra karriär när man är förälder (läs: mamma) men uppenbarligen anser hon att en person som Maria Borelius inte bör göra karriär samtidigt som hon skaffat barn.

Skugge är besviken. Besvikelsen hos Skugge har en förmåga att blixtsnabbt övergå till hat och avsky, vilket gör hennes texter drypande av disrespekt och giftighet. Hon har helt klart ett stort problem: hon har inte förmågan att se saker ur fler perspektiv än sitt eget synnerligen snäva perfekt-morsa-glamfeminist-svenssonperspektiv.

Samtidigt kan man sannerligen vara tacksam för Skugge – jämfört med många av hennes texter är man en gigant av överblick och perspektivobjektivitet.

Andra bloggar om: , , , , ,

  1. Uttrycket används av författarna till “Freakonomics” och en annan som skrivit om det är bloggen Family Lifa aka Politically Incorrect Mom. []