Varmt och sen regn. Jodå. Fredag också. Och en massa internettroll i farten verkar det som. Och idiotiska bloggägare som fimpar kommentarer och bara lämnar kvar sina kompisars älsklingskommentarer1.
Själv blev jag idag anklagad för att lämna anonyma kommentarer. Det har jag inte gjort sedan jag råkade glömma att skriva mitt namn på en kommentar hos Jinge och han fick tokspel och anklagade mig för mordhot. Att gubbfan sen hotat och hotade mig tusenfalt gällde ju inte för honom. Så går det när man kallar stollar för stollar, och fjantar för fjantar. För att inte tala om när man kallar ärkepuckon för just ärkepuckon.
Sen har jag pratat i mobilen med Studiomannen. Och det är märkligt hur vissa personer bara känns som om de passar ihop med en liksom. Direkt kände jag att jag och HS garanterat skulle trivas ihop med honom och Frun. Sen kan jag ha fel men det har jag sällan när det gäller såna här saker.
Jag har försökt få Sandra att förstå att det kan vara så att första tryckningen av hennes bok faktiskt kan vara slutsåld. Det är knappast någon konstig sak. Men kul. Snacka om kometkarriär rakt in i författar-Sverige.
Sandra: Men höga försäljningssiffror behöver inte innebära att boken är bra.
N|.: Nej. Men både du och jag vet att den är det.
Nu visade det sig att det inte riktigt var slut men ändå. Hon är mer värd framgång än de flesta andra.
Och jag var iväg och strök en tennistid ikväll eftersom jag bjuder ut HS på bio. Sen var jag in till en av grannarna och hjälpte honom att få mobilen och datorn att prata med varandra. Så har jag klippt gräset. Men vår (lilla) gräsmatta kan bäst beskrivas som rejält kuperad, och våra (två) handjagare som sämre begagnade så det hela var mest varmt men knappast effektivt.
Under större delen av dagen har jag gått i en smärre chock. Imorse, när jag låg och mornade mig, kom HS upp med kaffe, tidning och, som det visade sig, ett brev poststämplat i Köping. Det första jag tänkte var att My Mother From Hell lagt näsan i vädret men sån tur hade jag inte. Det var en inbjudan till återträff med grundskoleklassen. Det är tjugo fucking år sedan jag slutade nian. Och det skapade en massa upphoppande minnen. Och funderingar om hur jag egentligen ska göra. Det är ingen jag egentligen är sugen på att träffa från klassen. Jag var mest överlycklig att slippa dem eftersom grundskolan var ett helvete. Samtidigt vore det intressant. Och rätt så skrämmande.
Det jag gjort är att anmäla mig till Uppsala universitets Alumninätverk. Det var lite kul.
Andra bloggar om: återträff, gräsklippning, Studiomannen, Sandra, bio, semester, internettroll, kommentarer, bloggare
- Själv tar jag aldrig bort kommentarer. Inte ens när Jerry väljer att skriva mitt riktiga namn med versaler. [↩]