Efter en natt i Solstickans säng då såväl Solstickan (växtvärk och svullet öga) och Terrorprinsessan (blå tå efter att hennes väna mor tappat en tallrik på dotterns tå) valt att ligga i dubbelsängen med sin mamma sitter jag här och ska snart ta Svarta Faran till Falun för en dag på kontoret.
Helgen har tillbringats i Västerås. Bröllop och sömn kan de enkelt sammanfattas med. Sömn genom att större delen av lördagen innebar att jag sov. Precis som söndagseftermiddagen. Men också vårt smått galna påhitt att natten efter bröllopet sova över på Scandic inne i själva Västerås. Till saken hör att svärisarna bor ute på Tidö-Lindö vilket är en och en halv mil utanför stan. Bröllopsfesten var på Stadshotellet. Så istället för att någon av oss skulle behöva köra, eller betala närmare sexhundra balubas för taxi ut mitt i natten så utnyttjade vi ett par av svärmors frinätter. Ätteläggen tyckte det var spännande – så spännande att Terrorprinsessan vaknade redan kvart i sex på morgonen… Detta trots att hon somnat vid tolv.
Bröllopet var intressant. Det var HS kusin – Matematikern – som gifte sig med en filippinsk-amerikansk skönhet (och socionom). Eller tja, de är ju redan juridiskt gifta sedan ett halvår. Vilket fick mig att fundera över hur min fd kollega i kyrkan tänkte när hon körde hela vigselceremonin – rent juridiskt är de vigda två gånger eftersom hon (prästen) körde den juridiska delen också.
Klädmässigt var vi snygga: Terrorprinsessan och HS hade varsin folkdräkt – Leksands- respektive Västerfärnebo (Västmlandlandsdräkten). Solstickan hade snygga beiga brallor, vit skjorta och egenhändigt vald slips. Jag hade kostym, svart skjorta och svart slips och spetsiga boots.
Det gick ok att vara i kyrkan för mig. Det var många tankar som snurrade runt i skallen på mig. Ett tag höll det på att övermanna mig och slänga ihop en schysst panikattack men jag bemästrade, hanterade och efter ett tag var jag rätt lugn. Det intressanta var att jag mötte såväl deras vigselpräst och en annan präst – båda kände igen mig men när det klickade till i deras huvuden vem jag var så hälsades det inte. Självklart. Vad annat att vänta?
Svägerskan min frågade om jag inte var sugen att stå därframme och viga och jag kunde ärligt säga att jag inte var det. Alls. Jag kunde känna känslan när jag satt i kyrkan och iakttog spektaklet men något sug? Nej. Mer och mer börjar det att vara ett annat liv, ett liv som allt mindre har med mig att göra. Det är mest arbetssamt med HS släkt som inte riktigt kan ta att jag slutat som präst.
Festen var väl sådär. Usel servering och märklig dukning där det var nästan en halvmeter mellan varje stol. Att föra konversation med någon krävde nästan megafon. Buffén bestod av 80 % kallskuret kött och resten lite sallader. Vinet var blaskigt. Men det var ändå – ok. Drinkbiljetter var en udda företeelse men som tur var hade vi ju två barn också så…
Kvällens bästa var bartenderns special – drinken är lika söt som bartendern var:
- Bygg i longdrinkglas:
- En skvätt vaniljvodka (Smirnoff Vanilla)
- Lika delar äppelvodka (Smirnoff Green Apple) och
jordgubbsgrapefruktvodka (nya Absolut Ruby Red) - Jordgubbssyrup
- Fyll upp med 7Up
.
Söndagen innebar först en hotellfrukost. Sedan åkte jag och HS direkt till IKEA och gjorde slut på 3500 spänn på ny bokhylla, dörrar till bokhyllor och två CD-ställ plus en del annat krafs. Solstickan fiskade och fick en liten gädda som sedan tillagades. Terrorprinsessan slocknade ett par timmar i hängmattan.
Sen åkte vi hem. Och då sov alla utom HS, vilket ju var tur eftersom hon körde.
Andra bloggar om: bröllop, Västerås, Stadshotellet, hotell, Scandic, IKEA, inredning, fiske, svärföräldrar, sprit, Smirnoff, Absolut, kulturkrockar, kyrkan