Ologisk politisk korrekthet

Yttrandefrihetsfundamentalist är ordet för dagen. Åtminstone om man får tro Johan Gärde, en religionssociolog vid Notre Dame University, Louaize, i Libanon. Hans ordrika och inte helt stringenta insändare på SVD Brännpunkt surrar fram en märklig blandning av att försvara UD och SÄPOs intrång i grundlagen och att förklara att muslimerna har rätt att bli arga på Muhammedkarikatyrer.

Göran Persson skickade i detta läge ut oklara signaler och onödig kritik i stället för att stå upp mot extremism och vad som uppfattas som kränkningar av andra människors religion.

Alltså – det är extremism att anse det vara en rättighet att karikera Muhammed men inte att bränna ambassader och hota och döda västerlänningar?

Nielsen [tidigare dansk kulturattaché i Damaskus och islamolog; d|e] menade att “yttrandefrihetsfundamentalister” polariserat den danska opinionen och drivit fram en konfrontation med den muslimska världen.

Gärde fortsätter att snurra upp sig i en massa märkliga diskurser som går emot varandra. Han har innan detta förklarat att det är Johan Norberg och Mattias Svensson som är “yttrandefrihetsfundamentalister” – och nu är det uppenbarligen dessa (svenskar) som har “polariserat den danska opinionen” enligt Nielsen (och Gärde).

Gärde menar att det är västerländerna som är ovilliga till dialog och fredlig samverkan med den muslimska världen. Det finns enligt honom en stor majoritet bland muslimerna som vill ha dialog – men uppenbarligen inte bland oss i väst. Åtminstone blir det en oavlåtlig logisk konsekvens av hans sätt att argumentera. Sedan gör han ett logiskt krumsprång och förklarar att allt är västs sekulariserings fel och att SÄPO är de som förstått problemen som globaliseringen gör för sekulariseringen.

Samtidigt förklarar Gärde att det är extremism att anse att yttrandefriheten är viktigare än respekt för religiösa åsikter och att yttrandefriheten måste ge vika för “nationell säkerhet” dvs. att Gärde anser att det är rätt att inte publicera karikatyrer av Muhammed eftersom muslimer då kommer att utsätta svenska intressen för hot, våld och förstörelse. Och Gärde anser därmed att Laila Freivalds är den enda som gjort rätt och inte borde behövt avgå.

Det hela är oerhört märkligt. Gärde menar att Sverigedemokraterna är större extremister än de som tar till våld mot nordiska intressen i Mellanöstern. Han verkar anse att våld som hämnd för publicering av bilder är oundvikligt – och att det är mindre illa än att publicera bilder som kränker en religiös tes (som alla religionshistoriker vet inte är fullständig utan en relativt ny idé). Gärde tar inte upp de gånger som kristen tro kränks eller då judendomen kränks av islam. Problemet med Gärde är att han i sin iver att vara politiskt korrekt blir fullständigt enögd och enbart ser en enda sida av myntet.

(via Suburbia )