Karolina är i SVD: Glamour botar tristess. Gissa om många som kommer bli störda på den artikeln…

Uppdatering: Som jag sa…

Vetenskap och socialism kan inte annat än önska att Lassbo inte kan förverkliga sina drömmar om att bli överklass, då glamouren lever av merprodukten.

Faktist riktigt underhållande att läsa en riktigt obsolet socialist skriva en blogg: Vetenskap och socialism: Överklass i vardande?. Patetiskt men roande. En del av V&S (hihi) kommentatorer är lika rödvinstunga i sina analyser:

Vi får väl se hur det går efter revolutionen, jag tror inte det är särskilt många som anser att handgjorda praliner är något det ska slösas arbetskraft på (ja, eller då får man väl lära sig att tillverka sådana själv om man nu vill ha det).

Sagt av en snubbe som har en bild av sig själv i studentmössa på sin Blogger-profil. Historielösheten verkar vara total inom den brunröda vänstern…

Personen ”henrik” lyckas även visa på den konservativa vänsterns unkna homofobi:

Frågan är inte om ”glamourprinsessan” är smaklös eller inte – frågan är varför jag inte blir förvånad. Med den tid jag spenderat vid Uppsala Universitet, samt att jag är från Uppsala, gör att jag nästan rycker på axlarna och undrar vad som är så exceptionellt med denna dam. Det finns hundratals likadana personer av båda könen (HBT-människor göre sig icke besvär med snacket om något ”tredje kön” eller vad det är som är på agendan för dagen) som hela tiden är fysiska uttryck för denna konsumtionshetsideologi.

En sån rolig stund att inse att det finns individer kvar som tror på en marxistisk revolution. Är det några som är extremt elitistisk och kälkborgerliga är det såna som V&S. Då jag var aktiv inom extrema vänsterrörelser var såna där kanonmat. De fick möjligen vara med för att roa genom sin totala verklighetsfrånvaro. Numera tycker jag mest synd om dem, och fascineras över vilken märklig världsbild, så skild från alla andras, de skaffat sig.