Gravity super

Jag köpte ju också Cardigans ”Supergravity” i veckan. Den har fått stå tillbaka för DM:s fabulösa nya platta. Men nu har jag tagit mig tid att lyssna genom och det är en riktig rockrökare som smålänningarna släppt. Visserligen rent logisk följd av den väg de valt att gå från Emmerdale-tiden och framåt via Gran Turismo.

Är det bra? Självklart. Själv hör jag bland annat influenser från gamla Whipped Cream, en rejäl dos av ringande Quadrophenia-nostalgi, en del influenser från riktig pop (Big Star etc), gospel (!) och Nina Persson sjunger med ännu mer kaxighet i rösten. Mixningen är oerhört läcker, med framträdande gateade odämpade trummor. Enkla arr. som känns oerhört närgångna. Det känns som om man är inbjuden i replokalen snarare än till någon högteknologisk studio.