Den barocka rättegången mot TPB

Det är rätt intressant att inse att nyhetsrapporteringen i traditionella medier inte tar upp TPB-rättegången i någon större mått förutom vissa, där personer har ett eget intresse för det; Ekström, m fl,  medan det i delar av bloggosfären är den stora nyheten.

Jag skrev om det här tidigare och kan inte låta bli att skriva mer eftersom rättegången känns fullkomligt barock.

Messerschmidt aka Hemliga Morsan uppmanar till bojkott av underhållningsprodukter och länkar till en Facebookgrupp. Läs också hos Sjöholm och Scaber Nestor som också har en extensiv lista över bloggare som gått med i bojkotten.

Nikke skriver dels om hur TPB har problem med strömmen men också att han tänker skapa plattformar för tillresta pirater. Gott mos. Och hos honom finns ett antal länkar om bakgrunden till rättegången som är intressanta eftersom det här helt klart är en fortsättning på det som hänt förut. Läs exempelvis Håkan Rosvall vs The Pirate Bay.

Jardenbergs take på det hela är intressant: att det finns klara problem, inte bara att rättegången handlar om att döma den som gjort fildelning möjlig utan att det handlar om av filer som ligger under yttrandefrihetslag som tryckfrihetsförordning. Visserligen har åklagare Rosvall namngett ett antal filmer och låtar men fortfarande finns det inga bevis att de åklagade fildelat dem utan endast gjort det möjligt. Men samtidigt kan inte åklagaren blunda för att ett försök att stänga TPB så innebär det att staten tänker förhindra spridning av material, exempelvis Sydsvenskans special om fildelning och rättegången som lagts ut på TPB, som går under viktiga svenska grundlagar. Det gör rättegången än mer surrealistisk och som Nikke påpekar så kan det bli en riktigt klassisk fars. Tyvärr är det inte något problem för de som nu också skriver på ACTA vilket Opassande noterar. Resumé oroar sig lite.

Jag vidhåller att ”medhjälp till upphovsrättsbrott” är inkonsekvent, idiotiskt och bygger på en vidrig rättsyn vars konsekvens i förlängningen innebär att upphovsrättshållare kan stämma vem som helst med den rubriceringen: datortillverkare, internetoperatörer (något som ju SF-chefen verkar vara inne på – att hans åsikt innebär att han vill stänga Internet verkar inte bekomma honom), programtillverkare och tja – den som råkar ha en internetuppkoppling någon kan tänka sig att använda för att fildela. Just ja – det kallas IPred… Det handlar helt enkelt om att försöka att kriminalisera den som skapar koden.

Snurrigheterna runt Monique Wadsted är onekligen något eget… Och att Rosvall försöker använda intäkterna för reklamen som ett argument gör det minst sagt intressant eftersom Google i princip kan stämmas för samma brott – och där snackar vi om helt andra reklamintäkter. Roande är hur SVD Kultur först slår på stora trumman och går på Antipiratbyråns propaganda för att sedan ändra sig och göra en riktig intervju om de ”miljoner” som TPB får in via reklamen. Och att så hårt koppla samman den här frågan med Piratpartiet är idag ganska ointressant (kommer en postning om såväl gratis, nya intäktsmodeller och den förändrade plattformen för såväl våra värderingar som för tekniken nån gång JennyMaria :)).