Blogge, jag, LouiseP och Josh är ”bandspelare” – dvs. ointressanta när det gäller våra åsikter. Jaha.
Uppdatering: Ulrika anser att det hela handlar om att vi egentligen vill knulla med små thailändskor. Jahaja.
Uppdatering: En av ”bandspelarna” har skrivit en jävligt fet smocka. Blogge glänser som vanligt. Här finns kanske själva kärnan som knallpulverfeminister, pk-ish-bloggare och allmänna opinionskappvändare ännu inte förstått:
Lindquist skriver exempelvis om ”den lyckliga horan som ständigt är så central på båda sidor i debatten”, men horans lycka är central endast för statsfeminismens representanter – vi liberaler ger fullständigt fan i om hon är lycklig eller inte, och bryr oss ur den aspekten bara om huruvida hennes naturrättsliga makt över den egna kroppen existerar eller inte.
eller det faktum att sexarbetare faktiskt behandlas utifrån andra riktlinjer när det gäller ”problemkärnan” än alla andra:
Svaret är att problem inom prostitution får behandlas som problem behandlas på samtliga andra områden, nämligen med speciella åtgärder. Knarkar horan? Då är det knarket som är problemet, inte prostitutionen i sig. Är horan psykiskt ur gängorna? Då ska hon erbjudas hjälp för det, på samma sätt som andra erbjuds hjälp. Är horan medellös? Då har vi en socialtjänst som bör träda in. I alla övriga fall bör vi anse att horan vet vad hon gör – att inte göra det är nämligen att sätta sig över en enskild människas beslut, att tro sig veta bättre än hon, att vara paternalistisk. Det är inte en särskilt feministisk approach.
Andra bloggar om: omnämnanden, Veckorevyn-diskussionen, åsikter, knulla, prostitutionsdebatten