Vänskap, nätverk och en ny tid

Igårkväll var jag sugen på afterwork. Gräsänkling och med en massa kul att skåla för. Men jag insåg snabbt att min bekantskapskrets är lite annorlunda. Och jag tänker på det igen när jag läser Ebba von Sydows lördagskrönika i Expressen där hon ser hur hennes vänlista är väldigt annorlunda mot hennes Facebooklista. Just med Facebook finns en intressant pendang i Whoppercaset där man skulle fimpa vänner för att vinna en gratis hamburgare

What price is Burger King placing on a Facebook friendship? At a suggested retail price of $3.69 for the Angry Whopper sandwich, customers are trading each deleted friend for about 37 cents’ worth of bun and beef.

Ebba von Sydow sluter sig ändå till att det handlar om att bjuda sina ”riktiga vänner”:

vid närmare eftertanke räcker mitt lilla kök. Gott och väl, faktiskt. För ska jag bara bjuda mina riktiga vänner? Då blir det inget stort party. Fyra totalt, kanske fem. Går igenom min inbjudningslista i huvudet och funderar. Herregud, är de inte fler?

Själv bryr jag mig inte om att räkna ”riktiga vänner” på det sättet: det blir så konstigt då en del personer som jag ser som viktiga för mig personligen umgås jag uteslutande med via nätet – men min tanke handlar mer om det faktum att jag har få personer geografiskt nära att umgås med. Mitt nätverk, mina vänner, kompisar, bekanta och kontakter är spridda över hela Sverige och världen. Men det är väldigt få som har Borlänge som bas, eller ens Dalarna. Efter att jag också lämnat RT på grund av tidsbrist så är det färre.
Varför är det så? EvS tar upp en Harvardundersökning (vars findings snarare handlar om interconnectiveness än vänskap) och Expressen har frågat en del etnologer och psykologer som alla menar att det är ok med få vänner. I en gammal postning från Genetics And Health är samma fråga uppe från en annan undersökning och menar att det snarare handlar om miljö än genetiskt arv:

I do feel that once we’ve flown the nest life and make our way out in the big bad world, life gets daunting so we fall back on our ‘comfort zones’ which tends to be the way we were brought up by our parents.

Man kan ändå säga att det finns i princip två olika synsätt när det gäller hur vi väljer vänner:

  1. Att det handlar om att välja personer i samma livsfas, i samma sociala och ekonomiska ställning och i sista hand med liknande åsikter1
  2. Vi väljer utifrån gemensamma åsikter och livsfaser, socioekonomisk ställning mm är underordnat.

När det gäller 1 så handlar det ofta om att hitta minsta gemensamma nämnare – och åsikter är sällan enkla att räkna in i det. Helt enkelt tenderar vi att i det fallet skjuta undan åsikter och värderingar till förmån för socialt liv. 2an är, vad jag och Brit Stakston i våra kurser och seminarier kallar en del av de nya ”digitala värderingar” som nätet gett – där åsikterna är individens viktigaste tillgång och vi söker åsiktsgemenskaper och värderingslikar. På olika plan självklart men själva grundpremissen bygger varken på geografi eller gemensamma socioekonomiska förutsättningar.

Det som är viktigt är att se att 2 knappast är bättre än 1 men att båda är viktiga för oss. Att enbart röra sig i grupper med liknande värderingar blir lätt åsiktsincestuöst och sekteristiskt medan att enbart skaffa relationer enligt modell 1 innebär att ens värderingar skrumpnar då man hela tiden måste undertrycka dem för att inte skava sig mot relationerna.

Självklart handlar det om både och de flesta gånger och jag tror inte människan är kapabel att hålla en nära relation till mängder av människor. Dock tror jag att vi måste revidera hur vi definierar såväl vänskap som icke-vänskap. Nätverkssamhället innebär helt nya premisser och parametrer för hur vi faktiskt umgås; både genom digitala nätverk men också utifrån hur vi ser oss själva som indivder snarare än delar av kollektiv. När jag tittar på de delar som jag läste i socialpsykologin så tycker jag mig se förändringar utifrån ett förändrat grundvärde och en teknisk utveckling: och det måste få genomslag i våra värderingar av (fr a andras) val av vänner.

Nå. Gårdagskvällen då? Well, det blev pizza, pilsner och prat hemma hos Målarn. Mycket trevligt.

  1. även om vi ändå tenderar att ha liknande ytåsikter beroende på socioekonomiska och livsfasmässiga parametrar []

Bloggar etiketter: , , , , , , , , ,

  • Gustaf Jarnling

    Intressant läsning!

    Nog bör vi revidera vår syn på vänskap, iom utvecklingen av social media, men vänder mot tanken att vi bör söka oss en ny definition på vänskap. Det må så vara att vänskap idag betyder något annat än det gjorde för, säg, 20 år sedan. Men när det gäller folks beteenden och vanor är definitioner sällan fruktbara.

    Uppmanar istället ett mer experimentellt studium av hur folk brukar dessa medier och hur detta i sin tur förändrar synen på vänskap för dem själva.

    Varma hälsningar,
    Gustaf

  • Gustaf Jarnling

    Intressant läsning!

    Nog bör vi revidera vår syn på vänskap, iom utvecklingen av social media, men vänder mot tanken att vi bör söka oss en ny definition på vänskap. Det må så vara att vänskap idag betyder något annat än det gjorde för, säg, 20 år sedan. Men när det gäller folks beteenden och vanor är definitioner sällan fruktbara.

    Uppmanar istället ett mer experimentellt studium av hur folk brukar dessa medier och hur detta i sin tur förändrar synen på vänskap för dem själva.

    Varma hälsningar,
    Gustaf

  • http://www.zyrenna.se/ Åsa

    Jag tror att det för många av oss är som för Ebba von Sydow, finns rätt många människor på olika sätt, men få som är nära.

    Försöker undvika att nivåbestämma vänner, djupa, ytliga etc.Jag tror inte jag har någon egentligen som jag står riktigt nära och som det känns som jag skulle berätta allt för, kanske för att min vilja och mitt behov att berätta saker om mig själv är låg. Jag känner att jag att jag har vad jag vill ha och behöver på sociala områden. Kompisar, människor i föreningar, jobbet, forumsdeltagare, mailkompisar etc de kompletterar varandra.

    Sedan tror jag att rätt många saknar just det där som du skriver om, det är nästan de svåraste. De som man spontant med rätt kort framförhållning kan göra något med. Jag tror den sortens vänner kräver en del underhåll, en regelbundenhet i kontakterna, som försvinner mer och mer. Det är det enda negativa som jag ser med ett stort kontaktnät, att kravlösheten i att upprätthålla kontakter kan till slut bli en rätt ensidig syn på det. ”Jag är dålig på att höra av mig= hör aldrig av mig, men mina egentliga vänner vet hur jag är och respekterar att jag är sådan”.

    Åsa’s last blog post..Blandat

  • http://www.zyrenna.se Åsa

    Jag tror att det för många av oss är som för Ebba von Sydow, finns rätt många människor på olika sätt, men få som är nära.

    Försöker undvika att nivåbestämma vänner, djupa, ytliga etc.Jag tror inte jag har någon egentligen som jag står riktigt nära och som det känns som jag skulle berätta allt för, kanske för att min vilja och mitt behov att berätta saker om mig själv är låg. Jag känner att jag att jag har vad jag vill ha och behöver på sociala områden. Kompisar, människor i föreningar, jobbet, forumsdeltagare, mailkompisar etc de kompletterar varandra.

    Sedan tror jag att rätt många saknar just det där som du skriver om, det är nästan de svåraste. De som man spontant med rätt kort framförhållning kan göra något med. Jag tror den sortens vänner kräver en del underhåll, en regelbundenhet i kontakterna, som försvinner mer och mer. Det är det enda negativa som jag ser med ett stort kontaktnät, att kravlösheten i att upprätthålla kontakter kan till slut bli en rätt ensidig syn på det. ”Jag är dålig på att höra av mig= hör aldrig av mig, men mina egentliga vänner vet hur jag är och respekterar att jag är sådan”.

    Åsa’s last blog post..Blandat

  • http://ludmilla.se/ Ludmilla

    Eller så känner man helt enkelt efter…

    Ludmilla’s last blog post..Nu är det inte många Spotifyinvites kvar…

  • http://ludmilla.se Ludmilla

    Eller så känner man helt enkelt efter…

    Ludmilla’s last blog post..Nu är det inte många Spotifyinvites kvar…

  • Pingback: Deepedition » Mitt 2009 enligt Facebook

  • Logikern

    Aristoteles definition räcker gott och väl: vänner är vänner genom livet. (Först vid ens dödsbädd vet man svaret.) Gustafs definitionsförnekelse förnekar psykologins premiss. Visserligen är definitioner av relationer sällan givna. En premiss för vänskap är gemensamma värderingar – det är givet. En rädsla för att definiera leder till osäkerhet, som leder till ångest. Genom att undvika definitioner uppträder man ansvarslöst, eftersom man utsätter andra för onödig ångest. Antingen accepterar man relationer som sådana, eller inte. Läs inte bara första och sista meningen.

  • Gustaf Jarnling

    Uppenbarligen är vi överens om att en ny definition av vänskap inte behövs; så långt din första och sista mening.

    Du verkar vara bekant med det givna, vilket förmodligen behövs för att förstå hur en uppmaning till att underbygga ett vidare studium av vänskapen empiriskt skulle vara ansvarslöst. Ingenstans förnekar jag definitionernas psykologiska betydelse och kraft eller uppmanar till ett undvikande därav. Att däremot snabbt och dåligt underbyggt söka en ny definition, på vad det än må vara, bara för att personen i fråga kan lukta sig till förändringens vindar är om något amoraliskt; vilket även var de gamla grekernas, för vilka både etiken och epistemologin var köttslig, ståndpunkt — som du redan vet.

    Läs nu ordentligt.