Ännu en skolskjutning och ännu diverse märkliga försök att skylla på något annat än människans möjlighet till att vara galen eller ond. Listan är dock lång på att det faktiskt är så: att ett barn, en ung människa kan vara ond (nej, jag är inte Rousseauian).

Säkert kommer många att tycka att jag är cynisk, kall och bli arga på att jag inte faller in i den förfasade kören runt det som hänt i Finland. Och visst, det är för jävligt, det är förfärligt och mina tankar går till dem som drabbats.

Som beteendevetare förstår jag självklart varför människor hela tiden försöker att hitta något enkelt att skylla på, ofta hårt påhejade och gärna givna ”fakta” från medierna. Men min oro såna här gånger är just att man försöker hitta den enkla förklaringen, den utanför-människan förklaringen som gör att alla kan fortsätta tro på att människan i grunden är god. Det blir en sorts fundamentalistisk naivism. Tyvärr spenderar experter rejält med tid att öka på den ”tron”. Sven Å Christianson, expert och professor i psykologi gör en minst sagt märklig vändning:

Man vill inte se den egna värdelöshetskänslan, så man utkräver hämnd på samhället. Det är samhällets fel, så man försöker vända på situationen och ta kontroll över den. […] Videoklippen blir även ett sätt att ta kontroll över uppmärksamheten.
– Det blir den ultimata bekräftelsen, det är viktigt att man är någon att räkna med…

Det går som ett pärlband av beskyllningar och scapegoating efter varje våldsutbrott av större magnitud där en eller två ”vanliga”1 (dvs. inte ideologiska terrorister) människor ”oväntat” (nåja… snarare skulle man väl vilja påstå att det handlar om omvärldens vilja att blunda) mördar oskyldiga personer. Även om det den här gången är mer nedtonat så är det åter populärkulturella fenomen som man försöker att ge skulden – för att slippa att inse att det faktiskt är samhället i stort som misslyckats (se psykologens förklaring ovan).

Matti Juhani Saari kallas nu Youtube-gunman och just den kopplingen går om och om igen. När det inte är YouTube som får sig en känga så är det EBM-bandet Wumpscut vars text blir en sorts förklaring2 till dådet liksom Rammstein och Marilyn Manson (sic!) liksom filmer som Saw, Shining mfl. Om man bortser från att Fredrik Strage lätt svettig under armarna försöker bortförklara Wumpscuts texter som ”ironiska” så håller jag med honom om:

Det kommer säkert att bli debatt nu, men jag har alltid upplevt :wumpscut: som serietidningstramsiga. Det vore helt absurt att koppla ihop massakern med deras musik.

För egen del tycker jag det är skitsamma om Wumpscut menar det de sjunger om. Det gör det inte mer farligt att lyssna på EBM än det är att läsa en bok som beskriver dystopier… Korkat är det.

Tyvärr hjälper knappast det att experter uttalar sig så här (Sven Å Christianson):

De glider ur sociala ramar och faller utanför den sociala gemenskapen. Ofta förmedlar de sina våldsfantasier genom videoklipp på nätet eller genom att berätta för kompisar.

Det är vuxenvärlden som är de sociala ramarna, och kompisar och nätet är inte på riktigt – fast ändå väldigt på riktigt när man kan skylla på det som trigger av ett våldsdåd. Samma sak som för ett år sedan. Och att förklara att lösningen är fler vuxna på skolan tror jag inte på – lika lite som att jag tror på att viss musik eller vissa filmer skulle skapa mördare.

Det intressanta är att polisen i Finland redan hade upptäckt hans filmer och faktiskt frågat ut honom tidigare om just dessa men bedömt honom som ofarlig. Självklart kommer polisen att få det hett om öronen (precis som polisen fått i Engla-fallet). Problemet är att man då indirekt menar att den som uttrycker något i den stil som Saari gjorde innan, eller Auvinen för ett år sen eller i olika böcker, bloggar, spelfilmer, låtar ska förhindras att tänka onda tankar. Polisen ska utreda brott – inte recensera människors tankar eller smak för egna online-videos. Finns det inget att misstänka en person för så är frågan varför människor konstant försöker förklara att polisen ”borde ha vidtagit åtgärder”. Professor Christiansson3 är på hugget dock:

Det fanns mycket tydliga varningssignaler om att något inte stod rätt till. Han fick vapenlicens i augusti och inom en månad har filmer lagts ut där han visar att han bär på tankar om att döda människor. Det var otroligt korkat att släppa honom…

– Poliser är bra på att köra bil, hantera vapen och mycket annat. Men de saknar förmågan att komma in på djupet på individer som umgås med sådana här fantasier.

Vanhanen, statsminister i Finland, har någon sorts idé redan förra året: om att försöka hitta ett sätt att upptäcka personer som kan tänkas vara ett hot. Problemet är att det då blir samma intrång som vilken FRA-lag som helst, om det handlar om en sorts Homeland Security för precis allt och alla hela tiden. Det blir ett 1984 på riktigt riktigt. Däremot – varför finns det inte fältfritisar på nätet? För företag som Google, som Microsoft (MSN) och Yahoo! mfl skulle det vara ett riktigt bra CSR-case. Att ta ansvar utan att peka finger. För problemet är inte tekniskt, och löses knappast med en gigantisk automatiserad kontrollfunktion (vilket ändå inte fungerar på film). Det skulle handla om censur

Men grunden handlar ändå om att människan faktiskt har potential till våld. Vi är ett djur med synnerligen snabba tendenser till att ta till våld. Och verktygen har vi skapat – och oavsett om det är ett vapen eller sociala medier – så är det hur vi väljer att använda det skapade som är ont eller gott. ”Han/hon var som vem som helst”, som vanligen används som ett uttryck för förvåning över att X gjort (det onda) Y, visar snarare just det: att människan har potential att vara ond. Homo homini lupus.

Att lösa problemet med ondskan genom att förklara det med att det är något som påverkar den ”stackars människan” finner jag dåliga belägg för4. För det krävs oerhörda brott mot såväl rationalism, bevis som mot vilken -ism som helst för att göra det. Visst – man kan välja synen på ”den naturliga människan” som tro men det grundar sig på tanken att människan inte bygger upp sina sociala regler utifrån just det sociala samspelet. Eller att det är de sociala reglerna som per se skapar ondska – att ett laissez-faire-liv, relativt fritt från sociala krav och relativt isolerat från påverkan skulle skapa godare människor.

De två dikotoma ståndpunkterna som ställs upp är som vanligt arv kontra miljö. Det handlar å ena sidan om att människan är helt blank när hon föds, utan några som helst arv eller saker som påverkar livsval. Å andra sidan kan man förklara att den människa som utför onda handlingar är predisponerad (och därmed predestinerad) att göra just onda gärningar – en sorts natural born killer. Det sociala samspelet har liten, om ens någon, påverkan.

Den första ståndpunkten innebär att det sociala samspelet har hela ansvaret för att skapa en ”god” människa – vilket oavsett vad man hittar på garanterat kommer att misslyckas; vår historia motsäger såna saker utan att grovt inverka på vår individuella frihet. Den andra ståndpunkten innebär att vissa personer helt enkelt har ett lägre värde om vi som grundvärde sätter att ett gott samhälle (vilket i sin tur knappast är objektivt möjligt att bestämma) som målet för individens och kollektivets samspel.

Så enklast är att förklara att det är något annat; medier som fr a unga anses använda, en allmän åsikt på en bristande moralkänsla hos populärkultur eller att statens våldsmonopol polisen skulle ha vetat innan. Då behöver den enskilde hantera det faktum att han eller hon själv mycket väl skulle kunna göra samma sak i en situation och utifrån en psykisk predisposition som gör att ens verklighetsuppfattning gör det till en vettig handling – eller att hans eller hennes barn skulle kunna göra samma sak. Eller granne. Maka/make. Kompis.

Ps. Det ger perspektiv när DN.se puffar för en artikel som handlar om det dagliga våldet i Port-au-Prince. Där är massakrerna vardagsmat. Ds.

Uppdatering: På Newsmill pågår debatten. Problemet är dock fortfarande vapenlagarna – inte skola, polis eller internet. I slutänden är det också faktiskt varje enskild människas val utifrån sin egen eventuellt skeva verklighetsuppfattning, självbild etc. som styr när något sånt här händer. Hur diverse flumvänstergökar lyckas få det till att det är kommersialismen och västerländsk kultur som är att skylla på vet jag inte. Jag är inte ens säker på att jag vill veta eftersom jag då riskerar att bli väldigt irriterad och ful i mun…

Andra bloggar om: skolmassaker, Finland, YouTube, scapegoat, media, sociala samspelet, våld, skylla på, populärkultur, filosofi, ondska, godhet

1. TIME-artikeln är intressant just för att man tar fram att en ”misslyckad” skolskjutning berodde på att personen inte gillade Manson etc. [↩]
2. DNs genomgång av mördarens personlighet bygger här på vad de hittar på sociala nätverk, något som är lite intressant – kommer att skriva mer om just den delen på SSBD [↩]
3. i det här fallet en riktig talking head [↩]
4. jodå – en av mina kurser på teologen var just ”Ondskans problem” [↩]