Avbryter den myspysiga dagboksbloggtiden med något så surrealistiskt som att blogga om Jessica Simpson och Lady Gaga :).

Kan inte låta bli att snabbt notera att det finns en minst sagt synkronicitet i att diverse kändisbloggare och mainstreammedia åter pumpar ut bilder på Jessica Simpson som ”tjock”.

(själv måste jag tillstå att hon är mycket snyggare där än som smal men är glad att de där höga byxorna är ett mode som gått i graven…)

Var är spinnet? Här. Jessica Simpson hostar en TV-serie som handlar om skönhet i olika kulturer. Pratats om länge men nu verklighet. Smart att dra igång de ryktena igen. Och tillåt mig tvivla på att det är en tillfällighet.

En annan som ifrågasatts för diverse kroppsliga attribut är uppenbarligen Lady Gaga. Och i sin och Rihannas senaste video så låter hon Jonas Åkerlund i princip visa att hon är kvinna… Ja kära nån. Varför? Jo för att det ska ha gått rykten om att hon egentligen är man. Eller hermafrodit. Herregud.

Men hon är inte sämre pr-kvinna än att utnyttja det och koppla ihop möjligheten att skapa lite skandal med nakenhet med att därmed bevisa sitt kön. Lady Gaga är 2010-talets Madonna. Kommer gå långt.

I grunden fattar jag inte det våldsamma intresset runt om Jessica lagt på hullet eller om Lady Gaga har kuk eller inte.

Dock gillar jag att man väljer att utnyttja såna rykten för sin egen nytta: det är att vända vapnet tillbaka. Utnyttja och därmed vinna i längden.

Lady Gaga kan fortsätta att uppröra moralväktarna, gillas av de som gillar personer som inte gör som andra.

Jessica Simpson kan positionera sig som en medveten kvinna och slippa dela plats med Posh och andra som jagar kilon och någon sorts imaginär kollektiv skönhetsnorm.

Dalecarlia Cup invigningen, originally uploaded by deep.ed.

Det finns egentligen (som alltid) en massa att blogga om men förutom att min första ”semesterdag” (jag är ju faktiskt egenföretagare så det där med semester är en chimär) gick åt till att jobba. Förutom det så viks den här veckan till fotboll. Eller snarare det där som jag ofta, innan jag fick barn boendes i Borlänge, gjorde narr över: jag är fotbollsfarsa. Det är Dalecarlia Cup och sammanlagt kommer Solstickan och Terrorprinsessan att spela tio-elva matcher. I ett väder som är ungefär som i mars. Men vad gör man inte för ätteläggen?

Dagens matcher var dock två varav jag endast bevistade Solstickans match. De spelar bra tioåringarna. Det är snygg fotboll med klara positioner och då och då riktigt bra fotboll. De vann mot Gustafs och Solstickan gjorde nästan mål: en klockren ribbträff. För övrigt spelar han oftast i framskjuten backposition och idag var kanske en av hans bästa matcher någonsin. Det erkände han själv när vi efter matchen traskade mot bilen i regnvädret.

Terrorprinsessans lag förlorade tyvärr. Deras fotbollsspel består än så länge av taktiken ”svärm” dvs. alla är där bollen är hela tiden. Det är rätt roligt att se – en kluns med barn rör sig över planen i en sorts bensparkande svärm. Liknar mer rugby än fotboll. Men det är så det är i början. Och hon tycker det är kul.

Imorgon ska jag och Solstickan vara på Sportfältet tio i åtta på morgonen. Tio i åtta. Det är fan inte mänskligt. Själv gör jag så att jag tar med mig en termosmugg kaffe, släpper av sonen, parkerar bilen och sätter mig att jobba i en halvtimme innan matchen startar någon gång vid halv nio. Effektivt även om Opeln inte är världens största kontorsrum. Å andra sidan är min HP2140 inte så stor så det går på ett ut.

För övrigt siktar jag på att den här veckan lyckas tömma garaget, laga altanen, städa hemmakontoret, laga gamla laptopen etc. Bara så att ni vet.

Och just ja, vill bara berätta att LordFredruk aka Kontaktmannen blev pappa natten som var. En tjej blev det. Och som vanligt fick jag skäll av HS att jag inte frågade om längd och vikt. Än en gång inser jag att det finns viss genusskillnad i det. Jag funderar om det är någon sorts ”då vet jag hur det känns eftersom våra barn vägde XX och var YY” eller fan vet. Jag menar – de blir en och en halv meter långa och spelar Mario Cart i slutänden oavsett hur stora de är när de föds :).

Papporna vann båda sina matcher. Jag har fan inte sprungit så här mycket sen Hedenhös, dvs. nånstans i ettan på Ullvigymnasiet. Resten av mina gymnasieår lyckades jag slippa det där med gympa. Den gamla gympahallen gav mig astma. Typ. Åtminstone nån gång och då gick jag till läkaren. Sen byggde de en ny hall men då förklarade jag för läkaren att det ju vore taskigt mot mig att behöva arbeta upp ett betyg i gympa i trean då jag inte varit med under nästan två år. Så ska en slipsten dras.

Tillbaka till fotbollen. Jag har ju under de senaste ett och ett halvt-två åren gått ned mer än tjugo kilo. Det var verkligen en annan känsla att springa idag. Det är rätt mycket att slippa bära på inser jag.