Taggad: sociala medier

Svenska valörer: bara det prasslar på ICA

Man kan tycka olika om det här. Snubben verkar en smula snedseglad och uppenbarligen en rejäl rättshaverist.

Samtidigt är han smart nog att filma det hela – en utveckling som onekligen nu är mainstream. Att dividera om det han gör innebär att man direkt måste förklara att Janne Josefsson m fl journalisters smygfilmande är omoraliskt. Eller att Piratpartiets film om valsedelsfusk inte borde tagits.

Men det hela är ändå intressant ur flera aspekter:

  1. Det här är knappast speciellt bra för ICA. Och det hela rör sig vidare på Twitter – och där nu ICA-Stig, ICAs eget officiella twitterkommando också uttalar sig om att det är skämsigt.
  2. ICA-personen som svär och är oerhört otrevlig (butikschefen) är extremt otrevlig och får nu inse att det här kommer att leva vidare ett bra tag. Kvinnan i kassan kommer nog få ta emot ett antal mynt framöver. Handlade det om mycket pengar? Nej, det såg inte ut så.
  3. Sociala medier kommer att föra det här vidare och det kommer att bli svårare att undvika det faktum att ICA uppenbarligen inte vill att man betalar med mynt men knappast har kommunicerat det.

ICA-Stig själv: som enligt uppgifter drivs av King menar att det är läge att testa butiken (Globen enligt vissa uppgifter):

joff

Om det nu är så att ICA helst inte vill att man betalar med mynt (i filmen förklarar butikschefen “betala med sedlar som alla andra”) så borde det kommuncieras. Gissningsvis anser man att hanteringen av mynt är alltför kostsam. Det finns inget som säger att du inte får betala med mynt och gissningsvis är det inte så enkelt att plötsligt förklara att vissa svenska valörer inte är välkomna som betalningsmedel.

I grunden är det här fortfarande ICAs problem: att hantera en kund med respekt oavsett om han är påstridig, rätt stökig etc. För idag kommer det ut på det ena eller andra sättet. Lärdomen för ICA och andra lär vara att det krävs ännu mer god utbildning av den personal som faktiskt möter kunderna – och snabb hantering av de större och mindre kriser som kommer att dyka upp i nätverken.

Jag kan tyvärr inte komma undan funderingen om vad som hänt om det hade varit en propert klädd kvinna som bett att få betala hela lördagshandlingen med mynt…

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Tidsoptimering och tänkande

En lördag efter en intensiv arbetsvecka. Inget bloggat den här veckan heller. Tiden räcker inte riktigt till längre. Det är tråkigt. För det krävs tidsoptimering. Jag är konsult. Jag är egenföretagare. Jag måste hinna sälja in, läsa in, leverera. Och mitt jobb går ut på att tänka och analysera. Det tar tid.

Många gånger handlar det också om att allt blir inte som man tänkt sig. Händer något med en kund – en negativ artikel, ett skeende som måste hanteras kommunikativt så är det bara att starta igång; lägga annat åt sidan och lägga upp strategier, ge taktiska råd och stödja i det operativa arbetet. Oavsett om man ligger i svininfluensan, är på Tekniska Muséet med sonen eller har tre timmar till deadline.

Samtidigt kan jag fundera om tidsoptimeringen, den konstanta jakten på fakturerbar tid, är vettig i alla delar. Det är ett faktum: gör inte jag det blir det kärvt månaden efter.

Jag har ett bra tag jobbat med mätning av sociala medier – att hitta bra och skarpa sätt att erbjuda nästa steg för kunder. Det innebär att jag funderar mycket över nyckeltal och eftersom sociala medier är billigt att sätta upp men kostar genom att man måste lägga ner tid så är tidsoptimeringen där igen.

Jag berördes lite illa av en passus i gårdagens Flashforward: en av systrarna (kommer inte ihåg namnen) gick till sin pastor för att fråga ganska tunga saker. Han var stressad och när hon frågade om metafysiska frågor och allt annat lyssnade han inte utan gav ett meningslöst svar och skickade kvinnan vidare. Tidsoptimering och delegering. Prioritera det som ger mest utdelning.

I grunden handlar all mätning, all effekt om vilket mål man satt redan innan man började. Självklart kan man optimera utifrån en klar modell men den är alltid utifrån ett mål och ett antal förutbestämda strategipunkter. På samma sätt gäller prioriteringar: att kanske inte alltid rusa efter det som brinner mest utan att prioritera utifrån de mål och de hållpunkter som man satt upp.

Att jag berördes illa av segmentet i Flashforward beror säkert på att jag minns så många gånger där jag som präst fick skärpa mig själv och kom på mig själv att jag tidsoptimerade fel – men kom på det i tid för att kunna laga det. Exempelvis – det är flera nätter jag träffade på ungdomar ute på stan då jag nattvandrade, som satt sig och bara mådde dåligt – livets jävlighet kom över dem. Antingen kunde jag prata en stund och sedan gå vidare – eller så kunde jag sätta mig bredvid och dela tystnaden, och vänta tills det var dags att prata. Jag har suttit timtal på marken på parkeringsplatser, på stentrappor och på andra ställen. Tittat på stjärnor, funderat över livet självt med en mol tyst ungdom bredvid mig. Ibland blev det inget sagt alls – men jag har efteråt fått fantastiska tack för att jag faktiskt var där. Eller så utvecklade det sig till fantastiska samtal om livet, om problem och där tiden optimerade sig själv.

Jag tror det kan vara en viktig sak att lära sig för kommunikationsbranschen: tystnaden och icke-görandet skapar plats för kreativitet och bra strategier. För en kund borde det vara en självklarhet att i offertsammanhanget fråga “men var är tiden för att tänka – hur ska du hinna det på de här timmarna?”. Tidsoptimering kan inte handla om att tidskomprimera utan att få ut bäst effekt: och det får man när man lägger till redundans, tid att tänka och att vara tyst.

Min vän JK, cd på JMW (som för övrigt blivit pappa i veckan – grattis: du kommer bli en fantastisk pappa), pratar gärna om liveline istället för deadline. För en idé, ett projekt behöver snarare ses som att födas när det startas – inte att det dör när deadline nås. Tror att det är en viktig lärdom och tanke: och att vi måste mycket bättre integrera stillheten, tystnaden och tänkandet.

Jag jobbar gärna mycket. Jag jobbar gärna 24/7/365 om jag har tid att tänka. Annars gör jag inget bra jobb. Och det jag glömt bort lite är att bloggandet är ett sätt att tänka; att plocka upp tankespår och låta dem utvecklas.

Bloggar etiketter: , , , , , , ,

Sex, sociala medier och svenskar

Imorse gjorde sig Tilde de Paula till talesperson för en massa rädda trad.mediemänniskor och försökte dissa Facebook genom att hylla Filip & Fredrik för att de inte fanns där. Förutom att det är en rätt flagrant elitism mot de snart 2,9 miljoner svenskar som skaffat sig konto på sajten så är det ett starkt bevis på att det traditionella medier nu försöker att åter diabolisera sociala medier för att själva kunna behålla makten och tolkningsföreträdet. Läs min postning "Vem vill vara kompis med Filip Hammar?” och tyck till själva.

När det gäller Twitter så finns det en del personer som menar att “det är ointressant – det är så få personer där”. Problemet med Twitter är egentligen att vi inte riktigt vet hur många som är där. Det är sant att många testat och sedan inte gjort något mer – vilket ju är synd. En siffra från början av sommaren är 75 000 svenskar på Twitter. Minns ni 2007? När Facebook var på alla mediers läppar? Då var det ungefär 100000 medlemmar i början av sommaren. Kommer Twitter att öka på samma sätt? Nej, men det kommer att öka och bli viktigt på ett annat plan.

Intressanta siffor är hur olika grupper använder sociala medier. En undersökning är om man uppdaterar sin status efter sex: endast 8 % av de över 35 år gör det medan 36 % av användarna under 36 år gör det. Det föranleder en viss fundering om varför det är så. Självklara argument skulle vara att de yngre på ett helt annat sätt är vana vid att hela tiden använda nätverken, har större intresse att dela med sig osv. Dock är två möjliga förklaringar följande:

  • Folk över 35 år har inte sex.
  • Folk över 35 år somnar direkt efter att ha haft sex.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

deeped noterar

Jag orerar om web 2.0 på Mindpark idag. Borde tagit tillfället i akt och länkat upp till Deepedition men det blev inte av. Och jag hade kunnat utveckla Talmud-spåret en rejäl bit eftersom det är lite häftigt att tänka sig att det vi gör idag: skriver, konverserar, ändrar, funderar faktiskt gjordes med Talmud. Det är ett jäkla surr i den skapelsen.

JMW har blivit nominerade i Spinn. För Mao-glasögonen.

Min gammelgamla byrå Sprida har förändrat sig och gjort några filmer. De är nu kärnan i Palladiumnätverket där jag också är en del. Bland annat världens coolaste kontorsplats.

Min gamla byrå söker folk. De ska kunna sociala medier. Well – det är som jag sagt. Sociala medier är inte längre ett val.

Bloggar etiketter: , , , ,

Dödsdömd Mac och en ölprovning för en sociala medie-evangelist

Det är en trött men nöjd deeped som sitter på tåget hem mot Borlänge. Jag har varit i Jönköping två dagar och hållit workshop med ett gäng personer som driver inkubatorer i västra Sverige.

Spännande och kul även om min mac inte har visat sig från sin bästa sida. Vad är det för fel på den? Fan vet. Sync server varvar igång och käkar i princip konstant upp 90% av allt internminne. Och nu har ServerUI börjat att fucka upp sig hela tiden så klockan syns sällan, det går inte att använda toppradens ikoner. Att då också köra Keynote i visningsläge är kört. Jäkligt irriterande och till slut fick jag lov att låna en annan mac för att kunna genomföra föreläsningen – och då försvann filmerna av någon udda anledning… Jag trodde ju att allt skulle bli bättre efter att jag uppdaterade till Snow Leopard (förutom att inget av mina mobila bredband fungerar och att det inte går att betala räkningar) men det har blivit mycket sämre. Problemet är också att det verkar som om min Snow Leopard-skiva fuckat ur: datorn spottar ut den fortare än man hinner säga Steve Jobs. Så det lutar åt att jag investerar i en ny dator. Då återstår ett ytterligare problem: min vanliga affär för datorer har gått i konkurs…

Men trots de tekniska problemen har det fungerat riktigt bra. Och det är trevligt att bli bjuden på ölprovning på kvällen – en riktigt bra sådan med en passionerad ölkännare som till och med lät oss smaka en unik öl som inte finns att få tag. Bästa ölen vi testade var Punk, Duvel och Aecht Schlenkerla Rauchbier. I o f s var det bara Punk som var en ny bekantskap för mig. Förutom det en massa spännande diskussioner om inkubatorer, företagande, barnafödande (!) och självklart: sociala medier. Herregud – jag är ju sociala medie-evangelist :). Funderar på att sätta det som titel på nya visitkort: Niclas Strandh, sociala medie-evangelist. Nås endast via Twitter :).

Innan jag somnade såg jag LA Ink och jag kan inte hjälpa det att jag tycker det är snyggt med deras tattoos. Problemet är att det känns rätt så fånigt att jag som snart 40-åring skulle skaffa mig en tatuering nu. Samtidigt har jag alltid tänkt att jag skulle tatuera in barnens namn: för de  är mina för alltid liksom. De är viktigast och redan tatuerade på mitt hjärta.

Om någon undrar över varför jag är så tyst så är det delvis att jag fortfarande är lite smått chockad över att fått så mycket problem för en post som jag inte tyckte var speciellt farlig. Sen är jag väldigt mycket “linklovefatigue” – baksidan med att veta hur man ska bygga länkvärden för bloggar: så fort jag numera skriver så vet jag att jag sen behöver leta länkar och jobba med själva länkekonomin och just nu är jag rätt less på det. Sen har jag sjukt mycket att göra – det är oerhört kul men bloggandet får lov att gå på sparlåga nu: vilket ju är lite kul eftersom jag försöker att få människor att förstå att det alltid handlar om prioriteringar när det gäller att hinna med att blogga.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Och hur har helgen varit?

Jotack bra. Fotbollen är nu på sluttampen och både TPs och Solstickans lag har kommit igång. TPs lag har inte förlorat de senaste sex matcherna. I lördags var det cupdags igen och TP stod i mål. I två av tre matcher. För precis efter andra matchen blev hon jättedålig. Feber och ont i halsen. Jag och Solstickan hade precis kommit till Torsång, efter hans match som var en uppvisning i laganda, vilja och där sonen min visade att han är riktigt duktig, men fick helt enkelt vända. Sen dess har hon legat rätt mycket för ankar.

Fredagen gick i sociala medie-tecknet men rätt mycket pro bono. Inget av det jag gjorde gav någon fakturering men förhoppningsvis några personer som känner sig mer inspirerade att föra vidare saker och få företag att våga satsa och satsa rätt. Förutom det så fick Solstickan reda på att han nu äntligen kan börja spela gitarr också – så jag fick sticka och köpa en gitarr åt honom. På eftermiddagen satt vi och plinkade lite.

För övrigt går helgerna sjukt snabbt. Det som måste göras måste göras då eftersom jag inte är hemma speciellt mycket under veckorna. September och oktober är lite extrema visserligen men ändå. Så jag hinner inte blogga trots att jag har en massa bloggidéer. Får försöka att få iväg dem lite här och där. Bland annat fundera över den diskussion som blivit runt Karin Fribergs postning om ledarskap och kvinnor. Jag förstår hennes tanke men är inte helt säker på att lista alla sina dåliga sidor är rätt väg att gå – bra sidor är mer positivt.Sen tycker jag att många av de beskrivna ”dåliga sidorna” är jävligt positiva.

Samtidigt så kan det vara en god idé att faktiskt visa på att man inte hinner precis allt. Själv har jag initierat en diskussion på en maillista om work/life-balance. Och det blev långt och många intressanta tips och råd. Min ingång var att jag ofta känner mig rätt så misslyckad: alla andra (män) verkar hinna så oerhört mycket – göra fantastiska karriärer, läsa precis alla de där böckerna som jag äger men inte hinner läsa, skriva smarta saker på bloggar, vara fotbollstränare, bygga verandor, sitta i diverse styrelser mm mm. Jamen ni fattar.

På onsdag åker jag till Jönköping. Jag är inte ens säker på att jag varit där förut. Kul gig blir det i alla fall. På fredag ska jag till tandläkaren. För första gången på flera år: inte för att jag är rädd utan för att jag har en extrem aversion mot just tandläkare. Och tänder. Har säkert med att jag är rätt anti det faktum att vi består av skelett. Ben och tänder har jag helt enkelt jävligt svårt för. Och tandläkare.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , ,

Kontexten Stefan, kontexten

Stefan Jansson på Bloggjakt tycker att vi som reagerade mot Per när han använde Alter Egos domän resonerar.se är ”Internetpolis” och han verkar också tycka att det är dubbelmoral att efter att Per valt att backa ge honom cred.

Det finns onekligen en roande omständighet och förvirring runt begrepp:

  • En polisiär myndighet har en lagmässig rätt att ingripa. Det som hände här är precis tvärtom. Det är personer som väljer att reagera och använda sina plattformar att säga vad man tycker. Att mena att det är en ”internetpolis” visar helt klart att någon missat vad sociala medier faktiskt handlar om respektive att uppenbart tycker att personer som engagerar sig gör fel. För precis som han påpekar: Per Gustafsson gjorde inget olagligt men det gör det inte självklart att vi som följt Helene aka Alter Ego inte får reagera och tycka det är fel. Jansson menar i såna fall att alla som reagerar mot det som de uppfattar som omoraliskt, felaktigt eller ont gör fel om det inte är olagligt.
  • Det speciella i den här situationen var att Helene dog ung och fort, att hon varit en viktig spelare i många diskussioner runt FRA, TPB och nätfrihet och att vi som haft lyckan att träffa henne tyckte mycket om henne. Det är en situation som knappast bara är en normal situation när det gäller att hitta nya bra domäner att utnyttja för att tjäna pengar.

Så det hela är helt enkelt den framtid som företag och organisationer får lära sig leva med. Opinionen rör sig på helt andra plattformar. Utnyttjar sin rätt att tycka. Den som tycker det är fel har en del att förklara när det gäller demokratisyn, nätfrihet och yttrandefrihet.

Men det är ju bara min åsikt.

Reblog this post [with Zemanta]

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , ,

Wisely viral Mogi

Jag kan bara säga så här: det är ett annat sätt att marknadsföra sig via sociala medier. Av någon anledning så syns Mogi just nu överallt. Senast är det byrån Wisely som bett henne förklara sitt varumärkesnamn:

(tips tack Ola Eriksson)

Få se nu: man ska inte recensera unga modebloggerskor och Mogi gråter hela vägen till DN och jag som gammal gubbe ska ge fan i att läsa och lyssna på modebloggar. Nånstans känns det som om vissa mediemänniskor missat hur sociala medier som marknadsföringskanal fungerar.  Allt som skrivs är inte alltid seriöst – eller ens sant. Allt är inte ens det som det synes vara. Allt bygger på att låta saker bli virala…

Bloggar etiketter: , , , ,

Till de som möttes

Hemma. Typ hela sociala media-Sverige sitter på en ö nere i Blekinge och det hade varit roligt att vara där. Nu blev det inte så, smällar man får ta. Veckan har innehållit en massa jobb, och trevliga möten med underbara människor från nu och från förr.

Idag vet jag att två av våra vänner från QS-communityn gifter sig. De träffades där. Flera andra har träffats och de första QS-barnet har faktiskt fötts.

Och i torsdags träffade jag flera av de gamla vännerna, några för första gången, och det finns ett fantastiskt band mellan oss alla.

QS var en fantastisk plats som skapades av Q och Mia under en intensiv helg. I varje fall den tekniska grunden. För övrigt var det sannerligen en kollaborativ skapelse: QS var vi som hängde där. Grundtanken handlade om att skapa ett community som gav oss som hängt på Lunarstorm, på Silverplanet en plats utan 15-16-åringar som förklarade att vi som var 25-30 är gamla gubbar och kärringar. Vi valde att göra det invitational only och alla som var medlemmar hade rätt att bjuda in genom att skapa användarkonton – och den som bjöd in tog ansvar för att den som bjudits in förstod att QS inte var Lunarstorm – för att förklara det kort.

Människor kom och gick under de åren och mot slutet valde jag att flytta ut mitt sociala medie-användande till bloggandet. Men livet på QS var intensivt, fr a eftersom flera av oss just då behövde den distanssociala närhet som det gav.

Numera är det fr a på Facebook som man följer varandra. En del finns på Twitter. Andra bloggar. Det är inte samma men de band vi skapade är konstanta.

Grattis till kärleken kära vänner!

Bloggar etiketter: , ,

deeped noterar om gammelmedia…

…att Alex Schulmans dravel om att bloggar inte har någon makt i sig själv bevisar att bloggar faktiskt har det (uppföljningsartikeln har ett något abrupt slut :)). Det känns lite som om hela den gamla anti-bloggsvängen loopar ännu en gång. Att Svegfors och Mats Johansson än en gång försöker försvara ett gammalt tänkesätt bevisar också att sociala medier är en del av en ny medieverklighet. Det känns som om det helt enkelt är gjort redan. Loopen är inne på sin fjärde – femte omgång. Minst. Låt kändisarna sluta att blogga, låt Marcus Birro gnälla om att bloggosfären är ett skithål. Låt Svegfors försöka förklara att DAB är grejen och inte sociala medier. Problemet är att såväl Schulman som Svegfors och en massa andra tänker fel: tänker masskommunikation när människor börjar att prata med varandra. Allt är redan här – sociala medier kommer inte att försvinna utan bli vardag eller som Charlene Li säger:

social media will be like air.

Eller som man brukar säga: “don’t feed the trolls”.

 

…att två mediebolag måste fått solsting trots det minst sagt frånvarande sommarvädret:

  • Stockholm City stänger sin webb för sommaren. Det är så oerhört blåst och galet att man baxnar. Det innebär uppenbarligen inte rent tekniskt att de kommer att förlora all sin länkstyrka på sökmotorerna. Men de kommer knappast få tillbaka sina läsare – de kommer använda sig av andra källor och stanna där. Sen kan man ju iofs fråga sig som de väljer att göra samma sak som nästa exempel:
  • GP och Stampen väljer att följa ACAP-initiativ för att stänga ute sökmotorerna. Knappast det smartaste som de valt att göra. Och förklaringarna är bara stupida. Jag har inte mer att säga än när man fick höra de första hostningarna från de stora mediehusen mot Google News och annat. Tycker för övrigt att Mindparkpostningen sätter sökarljuset på hur illa det är ställt med de traditionella medierna – eller just nu känns “gammelmedia” som ett rätt uttryck. Kolla också Strömbergs briljanta visualisering.

 

Slutsatser av allt det här? Inget nytt. Bara det att hela medielandskapet är mitt i en gigantisk omvälvning och det skakar om dem som förut haft makt, som haft tolkningsrätten och vars affär, makt och exklusivitet nu förlorar allt.

Vi som redan noterat denna förändring kan bara nicka och gå vidare. Det går inte att vända en flod. Det går inte att ta ifrån människor deras nya tillgångar av publicitet, konversation och fr a – tillgång till information.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,