Etikettarkiv: Piratpartiet

pirates1

När piraterna drabbar samman

Det pågår en strid inom Piratpartiet. Det är en hårdför strid mellan fr a två av de mest intellektuellt redliga personer jag haft förmånen att träffa. Vilket gör den både sorglig men också väldigt väldigt intressant.

pirates1

 

I sedvanlig piratordning inför rätt så öppen ridå. Förutom att jag anser att pirater skulle tjäna på att inte skriva så väldigt långt tänker jag inte i det här läget ta någon ställning. Däremot uppmanar jag (de som orkar) att läsa fr a de tre inlägg som står i centrum.

Först Amelia Andersdotters inlägg som kritiserar partiledning och partiledare hårt. Det intressanta med inlägget är dock de saker som man kan elaborera ut om man rensar bort diverse vevande och huggande. Det finns ett antal viktiga frågor i texten och ett antal reella förslag. Det är tyvärr något som Anna Troberg inte riktigt ser, vilket kanske inte är så konstigt då den personliga kritiken från Amelia är hårdför.

Annas inlägg är däremot viktigt för att få en lite annan bild av ledningen mot den bild som målas upp i kommentarerna av Amelias inlägg. I samma kommentarer försvarar Emma Opassande sin plats som en person som inte nödvändigtvis går i ledband. Eller snarare: den som försöker det tror jag kommer få ganska ont.

Emma har sedan skrivit ett blogginlägg om detta där hon menar att Amelia inte tillför något – vilket jag tycker inte är sant: men problemet är att det intressanta försvinner i bitterhet gentemot personer.

Sen finns det tyvärr den sedvanliga skaran foliehattar respektive tillskyndare som inte ger något. I det väldigt långa kommentarsfältet hos Amelia dyker också Henrik Brändén upp. Här börjar det bli lite problematiskt då denne väljer att indirekt kritisera den valutvärderingsgrupp som tillsatts. Fr a utifrån ett perspektiv där personerna i gruppen (förutom en person då) lite snabbt målas upp som svaga och lättledda, att gruppens värde lätt kan devalveras i partiet eftersom en person (den som då uppenbarligen inte är så lättledd) valt att göra offentliga uttalanden. Tyvärr väljer samtidigt Amelia att mena att samma grupp tystats – vilket inte är ett dugg sant.

För jag sitter i den gruppen.

Tillsammans med personer som ingen någonsin lyckats leda på något sätt. Om det gör ont att försöka leda Emma Opassande kan jag lova att varje försök till att leda någon av dessa individer renderar en smärta bortom beskrivning.

Generellt kan jag bara säga att ja, utvärderingen har dragit ut på tiden. Vilket i ljuset av den här diskussionen som blossat upp knappast är av ondo. Däremot kan man tycka att det är sent att komma med den i ljuset av ett riksdags- och kommunal- respektive landstingsval. Men det är en kritik vi kan ta senare.

Jag tror striden är nyttig. Samtidigt som den splittrar upp och säkert förstör mycket så innebär det att nya saker kan få fäste och gro, respektive att gamla goda ting som tappat fotfästet igen kan sätta ner fötterna i myllan och växa vidare. Jag tror striden var lite bound to happen – partiet är ett brett parti som samlar allsköns intressen.

Piratpartiet är inte starkt idag. Det svajar betänkligt och rötterna är ibland väl luftburna. Men jag väljer att tro att det finns en grund för en ny politik i partiet, ett nytt sätt att faktiskt tänka runt viktiga frågor i samhället.

Uppdatering: P3 Nyheter och @emanuelkarlsten ser till att få ihop Anna och Amelia i en diskussion. Internetworld tar upp striden.

En sorglig kväll för Piratpartiet – men nu kör vi vidare

Det här skrev jag på Facebook tidigare:

Det är med flera sorger i hjärtat man ser slutet på EU-valskamp(anj)en. SD får nästan 10 % och flera mandat. Det skrämmande är den väldigt starka extremhögern i Frankrike och England, och Grekland och andra länders öppet rasistiska och anti-semitiska, och inte minst homofoba partier.

Det är stor sorg att Piratpartiet åker ur. Det är briljanta personer som vi haft i EU, det är fantastiska personer som arbetar i det partiet. Men 2,2 % kräver en rejäl genomgång av strategi och taktik. Stor kärlek till Amelia Andersdotter, Anna Troberg och alla andra.

Och det är med viss fundersamhet jag ser FIs siffror utifrån den mer och mer vänsterinriktning som partiet visat. Men jag är ändå positiv till att FI fått framgång i en tid där de frågorna utmanas från extremhögern. Och framförallt över Soraya Post som bara genom sin existens ger SD ett stort långfinger genom att vara rom och har en far som är jude.

Jag blir oroad av att det – trots att det är högre än någonsin – ändå finns 48 % svenskar som anser att det finns något viktigare att göra än att utnyttja den demokratiska rättighet vi har fått som gåva. Det är – om man vill att vi ska leva i demokrati – en skyldighet att utnyttja den rättigheten: om vi inte gör det så kommer den hela tiden minska i värde och därmed öka platsen för de som anser att demokrati inte är rätt. De har i det här valet redan fått otäckt mycket plats.

Mest oroad är jag dock över EU-skepticismen. För det har aldrig varit så viktigt med samarbete över gränserna, det har aldrig krävts så många möjligheter för människor att röra sig fritt – och krävts en stark röst gentemot såväl stora företagskonglomerat som mot andra stora regioner. EU är extremt viktigt för oss i Sverige, för oss som européer och för en värld med bättre balans.

När det gäller Piratpartiet så är det inte över men en mycket mer problematisk situation. Det är sorg nu och jag kommer att analysera resultatet och valet på annan plats. Det här stoppar inte Piratpartiet. Men det kommer kräva en hel del omtänk. Men vi kommer att behövas mot de strömningar som finns och är starka mot frihet, mot individer, mot människovärde.