Jag har varit rätt så AFK. Eller snarare – jag har endast twittrat med hjälp av mobilen. En sorgligt sliten N95. I övrigt har datorn varit väldigt lite nyttjad de senaste dagarna.

Jag har varit i Göteborg. På U2-konsert. HS och jag åkte tåg ner. Mysig övernattning hos LordFredruk, shopping och bara soft. Gosande med hundar och tittande på Signe.

Efter några glas ska vi karlar självklart hålla på med kraftsport. Lorden vinner genom att lyfta femtio kilo Broholmer aka Fridolf:

Fridolf tyckte det var roligast av oss alla. Det är en märklig hund…

Innan konserten sammanstrålade en oerhört disparat skara på Ritz. Förutom jag, HS och Lord så kom MW, Carnebro med man, Salt-Stellan och IT-mamman med kompisar, Pena med son och Jocke från JMW. Det var oerhört trevligt – synd bara att inte fler hängde på.

Efter konserten innebar insikten om att det var långt till bussen och att den ryggskottade ryggen hos HS knappast skulle orka gå dit gjorde att vi – trots de närmare 50000 personerna på väg från Ullevi faktiskt lyckades få tag på en taxi som körde oss ut till Kärra. Det är långt ut till Kärra :).

Lördagen bestod av en barnvagnspromenad i Haga. För en del är det kanske inte så stort men vi kan väl säga så här: LordFredruk är inte urtypen av Lattepappa i Haga :)

Käkade sjukt stora kanelbullar och sen var det dags att ta tåget hemåt.

Som vanligt bestod SJ sina kunder med gamla vagnar utan el men det innebar att jag hann läsa Malcolm Gladwells “Outliers”. Intressant bok även om Gladwell (i vanlig ordning) drar oerhört stora växlar på ett ganska tunt datamaterial. Boken är rätt lik “Freakonomics” på det sättet men bättre på att knyta ihop de olika hypoteserna. Det som jag gillar i båda är att de visar på hur normala, “hävdvunna” sätt att tänka inte alltid stämmer: de visar på ett mycket mer lateralt sätt att analysera sin omvärld.

Nu är sommaren snart slut. På måndag är det ordinary times och fritids och hela konkarongen. Själv har jag haft några få dagar ledigt, och sommaren har faktiskt på riktigt regnat bort. Ett ryggskott har också satt käppar i hjulet. Så det får nog bli en vecka ledigt i höst. Men det var skönt att komma iväg till Göteborg.

Hösten bjuder däremot på en massa spännande saker. Mycket jobb men oerhört spännande utmaningar. Nya kurser är på ritbordet och kommer att bli offentliga ganska snart, och jag går in i kvartal 2 med Strandh.Digitalpr (jag har bytt namn – eller fimpat “Niclas” i varumärket).

Etiketter:Broholmer, Carnebro, Freakonomics, Fredrik Olsson, Fridolf, Göteborg, IT-mamman, Jocke, LordFredruk, Malcolm Gladwell, mw, N95, Outliers, Pena, Stellan Löfving

Det finns egentligen (som alltid) en massa att blogga om men förutom att min första ”semesterdag” (jag är ju faktiskt egenföretagare så det där med semester är en chimär) gick åt till att jobba. Förutom det så viks den här veckan till fotboll. Eller snarare det där som jag ofta, innan jag fick barn boendes i Borlänge, gjorde narr över: jag är fotbollsfarsa. Det är Dalecarlia Cup och sammanlagt kommer Solstickan och Terrorprinsessan att spela tio-elva matcher. I ett väder som är ungefär som i mars. Men vad gör man inte för ätteläggen?

Dagens matcher var dock två varav jag endast bevistade Solstickans match. De spelar bra tioåringarna. Det är snygg fotboll med klara positioner och då och då riktigt bra fotboll. De vann mot Gustafs och Solstickan gjorde nästan mål: en klockren ribbträff. För övrigt spelar han oftast i framskjuten backposition och idag var kanske en av hans bästa matcher någonsin. Det erkände han själv när vi efter matchen traskade mot bilen i regnvädret.

Terrorprinsessans lag förlorade tyvärr. Deras fotbollsspel består än så länge av taktiken ”svärm” dvs. alla är där bollen är hela tiden. Det är rätt roligt att se – en kluns med barn rör sig över planen i en sorts bensparkande svärm. Liknar mer rugby än fotboll. Men det är så det är i början. Och hon tycker det är kul.

Imorgon ska jag och Solstickan vara på Sportfältet tio i åtta på morgonen. Tio i åtta. Det är fan inte mänskligt. Själv gör jag så att jag tar med mig en termosmugg kaffe, släpper av sonen, parkerar bilen och sätter mig att jobba i en halvtimme innan matchen startar någon gång vid halv nio. Effektivt även om Opeln inte är världens största kontorsrum. Å andra sidan är min HP2140 inte så stor så det går på ett ut.

För övrigt siktar jag på att den här veckan lyckas tömma garaget, laga altanen, städa hemmakontoret, laga gamla laptopen etc. Bara så att ni vet.

Och just ja, vill bara berätta att LordFredruk aka Kontaktmannen blev pappa natten som var. En tjej blev det. Och som vanligt fick jag skäll av HS att jag inte frågade om längd och vikt. Än en gång inser jag att det finns viss genusskillnad i det. Jag funderar om det är någon sorts ”då vet jag hur det känns eftersom våra barn vägde XX och var YY” eller fan vet. Jag menar – de blir en och en halv meter långa och spelar Mario Cart i slutänden oavsett hur stora de är när de föds :).

Etiketter:barn, Dalecarlia Cup, fotboll, fotbollsfarsa, längd, LordFredruk, Sportfältet, vikt