Vinst eller förlust?
Regeringen inför, enligt dem, rejäla förändringar i FRA-lagen. Enligt Adolf Reinfeldt så handlar det om att det blir en mer ”renodlad” underrättelseverksamhet. Man kan då fråga vad det egentligen var innan? Och att nu få höra Tomhylsan förklara att man lyssnat på kritiken blir lite lätt roande. Och Adolf blir ännu roligare när han säger att de lärt sig lyssna bättre. Är karln så jävla seg varje gång att fatta saker? Jösses.
Problemet är att man fortfarande lägger ut dimridåer:
endast trafik som anges i den ansökan som ska lämnas in till en särskild domstol, får avlyssnas.
– Därmed faller grunden för talet om massavlyssning
Knappast. Problemet är ju fortfarande hur det ska ske: blir det ip-baserad avlyssning? Eller ska det handla om att avlyssna en viss del av ett backbone? Vad betyder ett ”trafikstråk” i verkligheten? Hur ska de lyckas med följande utan att faktiskt massavlyssna? Och de facto bryta mot personlig integritet hos många av oss?
Ytterligare precisering av vilka som kan avlyssnas.
Tillstånd ska prövas av domstol.
FRA ansöker om tillstånd för alla signalspaning.
FRA får bara tillgång till de trafikstråk som domstolen pekar ut, innan tillstånd ges ska även syftet med spaningen uppges till domstolen.
Ej spaning på svenska avsändare och mottagare.
Regeringen och försvarsmakten blir beställare.
En utredning tillsätts om Säpos spaning.
Sökbegrepp som knyts till en enskild person ska förstöras.
Tydligare kontroll om när förstöring ska ske.
Rättslig efterhandskontroll ska göras.
Kontrollmyndigheten ska vara skyldig att se så spaning har skett i enlighet med lagen.
Information från själavårdande samtal ska förstöras om FRA får sådan information.
Råmaterial får sparas max ett år.
Vid kontrollstation 2011 ska en etisk genomgång göras.
Regeringen kan knappast hävda att det är kirurgisk avlyssning de pysslar med. Och precis som Swartz påpekar så oroar man sig nu över den enighet som dykt upp inom alliansen. Fr a de folkpartistiska riksdagskvinnor som hållit en hög svansföring tidigare verkar nu blivit lugnade och löftena om krav på en parlamentarisk utredning bortblåsta.
Tycker Mary gör en utomordentlig postning idag om det här. Läs den.
Problemet som vi kritiker nu har framför oss är att faktiskt förklara varför vi inte är ”nöjda” på ett pedagogiskt sätt – för jag tror att folk utanför våra bubblor tycker att det nu väl är ok. Politiker lyckas ofta att få till det så, tyvärr.
Och jag är rädd att det vi ser nu är slutet på Internet som vi känt det.
