Do more good shit! Grattis käre bror

Det finns några personer i livet som betyder extra mycket. Personer som man har som förebilder, som alltid finns med en och som man kan lita på. Personer som jag värderar högt i mitt liv.

6864398484_bb5fa028f7_z

Idag fyller en av dessa år. Jocke Jardenberg fyller 50 år.

<a href=
@deeped och @jocke Jardenberg IMG_6933" width="640" height="391" /> Foto: Johan Lange

Jocke är en av de personer som verkligen är värd att ses som internet-guru. Många grumsar om det men han är verkligen det. Värd att lyftas för det tålmodiga och ständiga arbetet med att driva utvecklingen och våra tankar framåt.

För mig en förebild, en vän och en person vars tankar och åsikter aldrig lämnar en oberörd. Hans storhet ligger i att kunna prata på ett sätt som inspirerar och skapar vilja att testa. Nyfikenheten och oräddheten är saker som han inspirerat till – och att aldrig välja att ducka även när man får mothugg.

8256483569_46d34cab93_z

Sen den dagen när jag klev in på första Disruptive Media-konferensen som planner från Falun och med min gamla blogg researcher.se som enda referens har Jocke funnits med i livet och i arbetet. Mötts i olika sammanhang, haft långa diskussioner över dm och chattar, ständigt närvarande för att ta den passion som vi delar vidare: ett jävligt bra internet!

Jag tror att Jocke på många sätt varit en av de viktigaste rösterna i den utveckling vi haft i Sverige runt internet och sociala medier. En hub som är nyfiken på allt: en sorts digitaliseringens brännpunkt innan vi ens funderade över digitalisering. Det är inte alltid enkelt att vara en sån som Jocke och många gånger har han fått rejält med motstånd, och avundsjuka, rädsla och oginhet mot förändring har stått mot hans vilja till förändring, nyfikenhet och att istället för att bara fundera – testa.

Sen självklart – en av de saker vi nog känner igen i varandra är nog att vi kan vara ganska beska och håller inte tyst…

Jocke och Deeped "lyssnar" på Maud O i Almedalen
Foto: Lars Lundqvist

Så grattis kära Jocke, grattis käre bror! Tack för att du finns!

Ps. Den här bilden är garanterat episk! Ds.

<a href=
@jocke & @deeped" width="480" height="640" /> Foto: Annika Lidne

46

Jag tror att det här är den födelsedag som jag sett framemot minst. Dels för att situationen är som den är men fr a. 46. Det låter så jävla gammalt. Ingen återvändo liksom. Nästa stopp 50.

2016-04-17 01.31.12

 

46. Det är knappast enklare att börja lära sig nytt. Det är ju nu det liksom blir svårare och svårare att både bli framgångsrik och lyckas hitta nya vanor. Det senare är något jag nu ska försöka göra.

Helt nya vanor. Ett annat liv. Det är också lite stört. Och se till att fortsätta vara framgångsrik. På mitt sätt på vårt sätt på det sätt som är mer intressant än traditionell framgång.

Men 46 är som en nesa. Det är gammalt. Samtidigt: att jag ens kom så långt är ganska oväntat. Dåliga odds på det. Nu flippar vi sida igen. Dags att utforska ännu en karta med uncharted lands.

Men först en rejäl sväng till Linköping och Stockholm…

Från hjärtat: Tack!

Jag fyllde 44 idag. En dag som alla andra ändå annan. Ännu ett hack i tiden. Ännu en påminnelse om att jag inte längre är ung.

Jag fyllde 44 idag. Och fått en oändlig mängd gratulationer på nätet. Det är en påminnelse om att jag gjort något rätt.

En del har menat att gratulationer via FB är meningslösa. Att om man inte kan ringa upp så är det ändå inget värt. De har fel. För mig handlar det om att någon tagit en minut av sin tid och skrivit ett grattis. Gett mig en tanke.

Enligt existensialismen blir vi till i den andres öga (jävligt simplifierat). Vi kan bara vara säkra på att vi existerar genom att någon bevisar det genom att se oss. Det här är ett sånt bevis. Det värmer hjärtat.

Att återgälda det. Det försöker jag. Och att se att jag sett att någon sett mig. Det tar tid att gilla såna mängder av inlägg. Men det är värt det.

Jag fyllde 44 år idag. Det viktigaste är att människor helt enkelt valde att stanna upp en stund. För mig är det mer än värdefullt. För mig är det värme. Något att leva på under ett år.

Från hjärtat: Tack!

Detta är en postning i #blogg100.

18 minuter tankar på mig

Idag fyllde jag 43. Det var ganska mycket som en dag som alla andra och ändå inte. Det har väl inte så mycket med födelsedagen att göra egentligen – det är ju faktiskt en dag som alla andra förutom det faktum att så många faktiskt tänker på en. När man inser det så blir det en alldeles speciell dag faktiskt. För även om det är en kort tweet eller ett grattis på FB så innebär det att en person faktiskt haft mig i fokus i sitt medvetande ett par sekunder – positiv tanke. Den mängd som gjort det innebär att jag har blivit tänkt på i 18 minuter idag. Det är stort. Det är något att vara djupt tacksam för. Det är något att bära med sig när man känner sig ensam eller då livet går en emot. För jag tror inte på någon sorts magisk tankekraft lika lite som jag numera tror på bön som att den i sig påverkar. Men insikten om att någon tänker på en, eller för den delen ber för en, det är i sig en möjlighet som skapar kraft hos mig.

Så 18 minuter. Och om det så varit en minut. En ynnest. En möjlighet att se att den där kraften finns inuti. Att omsorgen finns utanför. Hos vänner, bekanta eller främlingar som man mött och som skänker en tanke.

Post #085 i #blogg100