Taggad: bloggande

Tweepblogs: #Ett (+intro)

Det här är nog den konstigaste idé jag fått på länge – och säkert kommer jag att misslyckas att göra den men wtf liksom: jag får skylla på en del rödvin och allmän galenskap. Sen har jag alltid tidigare försökt att vara generös och tipsa om bloggar som är bra (eller mindre bra ;)). Så varför inte?

Jag tänker lite då och helt enkelt tipsa om de bloggar som personer jag följer på Twitter har. För det är lätt att glömma bort det i allt det här “nya” realtidsbabblandet (jag menar inte något negativt med det – babbel skapar relationer och är oerhört viktigt för såväl kreativitet som effektivt arbete) – att många fortfarande bloggar och jag tycker att såna ska lyftas fram. För jag älskar bloggar och jag älskar bloggandet. Jag har hållit på ett tag: min första blogg startade jag ganska precis för åtta år sedan i dagarna – och innan dess reloadade jag en del liksom att dagboksanteckningar både på Lunarstorm och Quicksilver var viktiga delar. 2003 startade jag Researcher och runt 2005 kom Deepedition till liv, först på Blogger och sedan här. Min dotter frågade mig idag om hur många bloggar jag har och jag insåg att om man räknar in alla bloglabs, alla sidobloggar och annat så är det ett antal.

Så – oavsett vad som händer när det gäller en förändrad användning så tror jag på bloggens inneboende kraft. Därför tänker jag ge lite credd och länkkärlek till de som vågar att stoppa in sin blogg i sin Twitterbio.

Det kommer vara väldigt ad hoc och idag börjar jag med att gå igenom de som gjort mentions hos mig:

  • @carnebro och jag går långt tillbaka i tiden. Hon tillhör en av de “gamla” bloggarna som alltid funnits i omkretsen – och det tog några år men tillslut träffades vi också :). Hennes Ataharsis är högt och lågt om vartannat.
  • @wonderkarin är en helt ny bekantskap men när jag läste hennes blogg Time to be a mama så garvade jag. När vi pratade om bloggar idag här hemma så påpekade jag att där i den tidiga bloggosfären så var det mest bibliotekarier som bloggade. OFB och Stattin är exempel.
  • @tribalingswe tillhör plannersfären. En av oss som tänker mycket och vi som ibland verkar helt oförståeliga när vi börjar försöka förklara vad vi kommit på. Hans Tribaling är spännande men intas i lagom doser eftersom tankarna många gånger är oerhört nya och aldrig enkla.
  • @mariahagglof är en relativt ny bekantskap som pluggar kommunikation och som jag tror kommer vara en bra tillgång i branschen. Hennes Words by Maria är väl värd att följa.
  • @joakimhager har en vacker blogg – I vandrarens spår. Ett sånt namn kan lätt kännas väl pretentiöst men det är allt från vardag till vackra dikter.
  • @loveevent är typ allt man kan tänka sig inom event och hennes blogg handlar om marknadsföring. En till? Ja, varför inte? :)
  • @johlun dyker upp med jämna mellanrum. En kommunikatör som nu också gett sig in i konkurrensen om att köra sociala mediekurser ;). Nåja, själv har jag hållit kurser i det i två år…
  • @wieselgren är teknikbloggar på GP. Och tycker jag lyckas bra med att skriva om teknik för vanliga människor utan att göra det för enkelt.
  • @niklasdahlqvist jobbar på en kunddriven byrå och trots att bloggen heter Prosaisten så är det mycket teknik och marknadsföring. Eller kanske just därför.
  • @notonmyshift bubblar runt på Twitter. Och gör det samma på sin blogg Not On My Shift. Allt från listor över twittrare hon skulle vilja ligga med till marknadsföring. Roande.
  • @ullie skriver om sitt jobb. Som självklart är nära mitt jobb. Vi är liksom ett gäng webb- och sociala mediestrateger på de sociala nätverken. Som en person som skrivit länge om marknadsföring så hoppas jag få se mer personliga saker i bloggen. För hon verkar vara en spännande person.
  • @vickiqvarnstrom är en av alla dessa fantastiska människor som jag blir så ödmjuk inför att ha i min digitala närhet. Stora tankar, stora känslor och massor av hjärna och hjärta på bloggen Tankar i Lösvikt.
  • @ulrikaru är en av de som jag känt mycket länge i bloggosfären. Hon har visserligen sin blogg från jobbet men hennes egen är ännu viktigare. Hjärta och smärta, glädje och insikter. Det roliga var också min lilla gerillakampanj för något år sen med syfta att hennes Gustav skulle fria till henne.
  • @christinaolsson är en av dessa fabulösa människor som jag tackar för att få känna. Redan när hon startade 1318.se hade vi en del kontakt och hennes blogg på Tara om tonårsförälderns liv och leverne kompletterar hennes gigantiska Twitterflöde.
  • @joakimlindstrom dök upp idag. Har inte hunnit kolla så mycket på hans Nachos Deluxe men det är en blogg om sociala och asociala medier. Lär bli något att kolla av.
  • @beastankar tillhör lite klassikerskaran och hennes blogg är allt från hennes trekkingvandringar till depechemode-konserter – och allt däremellan.
  • @hammarstrand har ett liknande tempo på Twitter som mig. Hans blogg är ungefär lika disparat och fyllig.
  • @stroemberg: cd på Bonnier Nya Medier och hans Fredrik och Medierna är kanske en av de bättre bloggarna runt medieutvecklingen. En smartskalle även om vi inte alltid håller med varandra.
  • @nikkelin aka Nikke Lindqvist anser många vara min tvilling. Och det är ibland lite ruggigt. Det är inte bara utseendemässigt det finns en mycket mycket stark likhet om man säger så. Jag gillar honom stenhårt.
  • @jocke eller Jocke Jardenberg. Knappast i behov av presentation för de som rör sig i sociala mediekretsar men för er andra: han har varit spindeln i nätet av nästintill all digitala medieutveckling sen internet föddes. Eller nästan i varje fall. Min “chef” på Mindpark och alltid med några kommentarer på sin privata blogg.

Så – nu har jag gått igenom en del av de som har bloggar. Det lär bli fler omgångar. För det är kul. Problemet är ju att jag följer över 2000 personer :)

Glöm inte att ge mig mer tips på favoritbloggar för juryarbetet i Stora Bloggpriset!

Bloggar etiketter: , , , ,

…medan ni sover… (en bra rubrik på en rätt meningslös bloggpost)

När jag läser Ulrikas bloggpostning så funderar jag än en gång vad i helvete jag ska göra med Deepedition. Känner igen mig i hur Ulrika skriver här. Fast jag börjar sällan sju. Snarare slutar jag närmare den tiden. För jag kan vara mindre och mindre av det jag kanske vill vara: det är så många hänsyn(er) som måste tas. Det var bra lättare att vara Deepedition förr i världen när ingen visste vad en blogg var. Typ.

Tänker på det när det också dyker upp stolpskott i kommentarsfälten och drar upp gamla postningar och försöker att förklara att jag som bloggare minsann inte ska vara stöddig mot äldre och att jag inte vet någonting. Fascinerande när äldre personer behandlar en fyrtioåring som om man var tonåring. Det riktigt skumma är att det nästan precis är ett år sedan som jag skrev det där. De tar tid på sig sossarna i Hedemora att hitta saker på nätet.

Hittar också en av de bästa tweetsen på länge medan jag städar min Dropbox och tänker på det jobb jag håller på med

och samtidigt ser jag hur min käre vän Lorden fallit ner i sportfanatismen – eller så är det så enkelt att han är en god reklamare och lever det brand som han jobbar med. Samtidigt som jag skriver en tweet till Studiomannen där jag förklarar att hans skrivarproblem beror på att hans skrivare är en avlägsen bror till Marvin så ser jag att Anjo fått en babelfisk i örat. Version 2.0. Ruggigt.

Ruggigt på alldeles riktigt (ovan saker är egentligen smileyläge på men ok: lite #nosmiley då): vad i helvete är det här? DVIJDVS åker in på Akademiska bara sådär?! Ibland är livet rätt orättvist. Så mycket kamp och nu en rätt vidrigt jobbig graviditet.

Själv funderar jag på om det nu är så att jag har Der Schwine – är det så att jag ska vacca mig ändå? Och varför i helvete kunde inte Dalarnas landsting skaka fram vaccin till riskgrupperna tidigare. Eller nähä, egenföretagare är inte någon riskgrupp…

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , ,

RIP PGW men det är inte döden

Men hallå?!

Så här kan man inte göra!

pgwcapt

Pale Green Woman har ju alltid funnits (åtminstone sen typ 05?)! Jag får verkligen ångest när såna här saker händer mina gamla favoritbloggar, när personer som jag vant mig vid att läsa, personer som jag tycker om och som jag får ut något av – när de stänger ner och avslutar. Det är lite som när OFB valde att lägga ner: det blir liksom ett hål i bloggväven när de riktigt ärrade bloggveteranerna väljer att kasta in handduken.

Samtidigt har jag lagt ner åtminstone en rätt så viktig blogg: Researcher.se.

Men jag tycker att PGW liksom varit en sån där chokladkaka till kaffet. Kort, sött och roande. Avslappnat och med en skön eftersmak av ironisk beska.

 

Är det bloggdöden (jag skrev om fenomenet i september)? Kanske kanske inte. Många menar att Twitter i vissa fall har tagit över det behov som många uppfyllde genom att blogga: du kan lägga ut bilder, skriva korta insikter och skicka upp länkar. Twitter är snabbt, det är rätt så enkelt och många gånger mycket mer konversatoriskt än bloggen. Problemet är att Twitter är kort: det är som rökpuffar snarare än en lägereld. Tweets försvinner snabbt och blir fort relativt ointressanta även om både Bing och Google nu kommer att börja att indexera dem. Facebook har ökat sin andel av vår onlinetid och det är (beroende på vem som räknar) mellan 2,8 och 3 miljoner svenskar med Facebook-konton och i mars gick Facebookanvändandet i Sverige om användandet av Aftonbladet.se.

fbab091103

Samtidigt så ökar bloggandet – fr a börjar fler och fler företag se möjligheterna och ge sig på att kommunicera på ett nytt sätt genom bloggar och andra sociala nätverk. Och bloggpriser delas ut (glöm inte att föreslå era favoritbloggar så att jag kan ge ett bra förslag till Stora Bloggpriset där nomineringarna nu öppnats) och vi har en mängd personer som genom åren blivit bloggkändisar: Alex Schulman skulle knappast varit där han är idag utan sin blogg.

Vad kommer att hända? Jag tror inte på saker som bloggdöd eller att Twitter kommer ta över allt – däremot kommer vi se en sammansmältning av många olika funktioner. Och Facebook kommer att öka sin närvaro och vikt i våra personliga liv. Vilket innebär att marknadsförare och företag också vill vara där.

Så jag kommer att sörja PGW en stund men sedan fortsätta att hjälpa mina kunder att hitta ut på sociala nätverken och att coacha dem till att bli ännu bättre bloggare. För det är vad jag gör.

Bloggar etiketter: , , , , , ,

I panelen för Stora Bloggpriset igen

Jag har tackat ja till att vara med i Stora Bloggprisets panel i år igen. Eftersom jag är ganska säker på att själv inte bli nominerad efter det senaste halvårets usla bloggande så känns det klockrent att faktiskt fråga er andra:

Vilka har varit årets bästa bloggar?

Jag vet inte hur nomineringarna ser ut i år men eftersom jag gillar kollaboration – och att jag numera omöjligen kan hålla koll på alla bloggar (när jag började blogga back in 01 var det enklare att läsa svenskspråkiga bloggar om man säger så…) så vore det roligare om ni hjälper till. Så slipper vissa skicka de där pinsamma spammailen om att man vill bli nominerad. Förklara varför din blogg är så bra eller ge mig en motivering varför en viss blogg ska vara med.

Sen kommer jag ändå att göra mig en egen åsikt och ta mitt eget beslut.

Varför gör jag det här? Helt enkelt för att jag vill göra ett bra jobb. Nåt jag lärt mig under min tid som reklamare och numera som strateg inom digitala medier är att inte bli hemmablind på vilka medier man själv använder sig av. Självklart kan jag nominera de bloggar jag läser eller de jag kan tänka mig ändå kommer att bli nominerade – men då får vi någon sorts ekokammare där bara vissa bloggar lyfts fram.

Så kör hårt: vilka är årets bästa bloggar? Shoot.

Bloggar etiketter: , , ,

Dödsdömd Mac och en ölprovning för en sociala medie-evangelist

Det är en trött men nöjd deeped som sitter på tåget hem mot Borlänge. Jag har varit i Jönköping två dagar och hållit workshop med ett gäng personer som driver inkubatorer i västra Sverige.

Spännande och kul även om min mac inte har visat sig från sin bästa sida. Vad är det för fel på den? Fan vet. Sync server varvar igång och käkar i princip konstant upp 90% av allt internminne. Och nu har ServerUI börjat att fucka upp sig hela tiden så klockan syns sällan, det går inte att använda toppradens ikoner. Att då också köra Keynote i visningsläge är kört. Jäkligt irriterande och till slut fick jag lov att låna en annan mac för att kunna genomföra föreläsningen – och då försvann filmerna av någon udda anledning… Jag trodde ju att allt skulle bli bättre efter att jag uppdaterade till Snow Leopard (förutom att inget av mina mobila bredband fungerar och att det inte går att betala räkningar) men det har blivit mycket sämre. Problemet är också att det verkar som om min Snow Leopard-skiva fuckat ur: datorn spottar ut den fortare än man hinner säga Steve Jobs. Så det lutar åt att jag investerar i en ny dator. Då återstår ett ytterligare problem: min vanliga affär för datorer har gått i konkurs…

Men trots de tekniska problemen har det fungerat riktigt bra. Och det är trevligt att bli bjuden på ölprovning på kvällen – en riktigt bra sådan med en passionerad ölkännare som till och med lät oss smaka en unik öl som inte finns att få tag. Bästa ölen vi testade var Punk, Duvel och Aecht Schlenkerla Rauchbier. I o f s var det bara Punk som var en ny bekantskap för mig. Förutom det en massa spännande diskussioner om inkubatorer, företagande, barnafödande (!) och självklart: sociala medier. Herregud – jag är ju sociala medie-evangelist :). Funderar på att sätta det som titel på nya visitkort: Niclas Strandh, sociala medie-evangelist. Nås endast via Twitter :).

Innan jag somnade såg jag LA Ink och jag kan inte hjälpa det att jag tycker det är snyggt med deras tattoos. Problemet är att det känns rätt så fånigt att jag som snart 40-åring skulle skaffa mig en tatuering nu. Samtidigt har jag alltid tänkt att jag skulle tatuera in barnens namn: för de  är mina för alltid liksom. De är viktigast och redan tatuerade på mitt hjärta.

Om någon undrar över varför jag är så tyst så är det delvis att jag fortfarande är lite smått chockad över att fått så mycket problem för en post som jag inte tyckte var speciellt farlig. Sen är jag väldigt mycket “linklovefatigue” – baksidan med att veta hur man ska bygga länkvärden för bloggar: så fort jag numera skriver så vet jag att jag sen behöver leta länkar och jobba med själva länkekonomin och just nu är jag rätt less på det. Sen har jag sjukt mycket att göra – det är oerhört kul men bloggandet får lov att gå på sparlåga nu: vilket ju är lite kul eftersom jag försöker att få människor att förstå att det alltid handlar om prioriteringar när det gäller att hinna med att blogga.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , ,

Buggtätt

Deepedition.com är just nu en enda stor bugg känns det som. Och jag har inte tid att fixa det just nu. Ber om ursäkt och lovar bättring. Planen är helt enkelt att göra en clean start: nytt tema, rensa ut alla plugins och bygga upp nytt schema för dessa – för det verkar som var och varannan inte fungerar eller konfliktar med andra.

Funderar också vad jag ska göra med bloggen. Utvecklingen av mitt liv såväl som bloggosfären har gått åt ett håll att jag inte längre känner att jag kan göra det som deepedition.com varit bäst på: att vara ett förhoppningsvis lite annorlunda perspektiv på vissa saker, att samla ihop och tänka ett varv till runt det som intresserar mig i världen.

Problemet är helt enkelt att jag är van att blogga utifrån ett perspektiv där bloggande var något udda, en sorts anomali av ett nytt media. Det fanns plats att vara vass, det fanns plats för smarta men ibland lite småelaka kommentarer: det var en del av spelet.

Idag är det annorlunda. Bloggandet i Sverige har utvecklats sig och blir mer och mer mainstream. Det blir snällare och fler och fler som läser har inte samma syn på vilka regler som ska gälla som vi som hållit på mycket länge.

Jag jobbar numera heltid med sociala medier. Jag jobbar med företag för att få dem att våga vara mer personliga i sina bloggar, och inte behandla dem som ännu ett nyhetsflöde som bara beskriver en sak. Samtidigt inser jag själv hur det hela tiden blir svårare och svårare att blogga som person eftersom en del väljer att se det personliga som privat.

Det faktum att jag också har mycket mindre tid att blogga – oavsett om det är här eller på DigitalPR eller JMW eller Mindpark, gör också att jag helt enkelt missar att tänka det där extra steget. Den post jag tog bort igårkväll var en sån – skriven sent på natten mot söndag, i all välmening och tänk runt saker som berör mig men som om jag tänkt en sväng till antagligen kunde skrivits på ett annat sätt.

Bloggar etiketter: , , ,

Mogis i DN minsann. Hon verkar oerhört ledsen och nedtryckt.

Mogis fick en bra plats i DN idag där hon fortsätter att förklara sin utveckling av det svenska språket. Jag vet inte men jag anar att det kan ha en del med den här postningen att göra. Hon har också intressanta åsikter som kanske inte direkt lirar i linje med de som valde att kritisera mig för att vilja trampa på unga tjejer som bloggar (Mogis är nitton och det är inte så ungt faktiskt):

Bloggandet har där­emot exploderat bland yngre i 14-års­åldern. Det är inte alls bra, tycker jag. De borde tänka på sina betyg i stället för att lägga så mycket fokus på att blogga. De exponerar sig och förstår inte konsekvenserna av det. Det borde finnas en åldersgräns för att få blogga.

Själv tycker jag nog att vem som helst ska få blogga – oavsett vad de bloggar om, vem de är och hur de skriver. Att jag och andra sedan kanske känner att det inte är vår kopp te – är det verkligen att mobbas? Möjligen att vara lite ironisk och fånig. Känns som det här möjligen är mer nedtryckande mot unga modebloggerskor än att raljera. De ska enligt Mogis inte få tillåtelse att blogga ens.

Men vad vet jag – jag är ju enligt ett antal kritiker bara en medelålders gubbe.

Bloggar etiketter: , , , , ,

deeped noterar om gammelmedia…

…att Alex Schulmans dravel om att bloggar inte har någon makt i sig själv bevisar att bloggar faktiskt har det (uppföljningsartikeln har ett något abrupt slut :)). Det känns lite som om hela den gamla anti-bloggsvängen loopar ännu en gång. Att Svegfors och Mats Johansson än en gång försöker försvara ett gammalt tänkesätt bevisar också att sociala medier är en del av en ny medieverklighet. Det känns som om det helt enkelt är gjort redan. Loopen är inne på sin fjärde – femte omgång. Minst. Låt kändisarna sluta att blogga, låt Marcus Birro gnälla om att bloggosfären är ett skithål. Låt Svegfors försöka förklara att DAB är grejen och inte sociala medier. Problemet är att såväl Schulman som Svegfors och en massa andra tänker fel: tänker masskommunikation när människor börjar att prata med varandra. Allt är redan här – sociala medier kommer inte att försvinna utan bli vardag eller som Charlene Li säger:

social media will be like air.

Eller som man brukar säga: “don’t feed the trolls”.

 

…att två mediebolag måste fått solsting trots det minst sagt frånvarande sommarvädret:

  • Stockholm City stänger sin webb för sommaren. Det är så oerhört blåst och galet att man baxnar. Det innebär uppenbarligen inte rent tekniskt att de kommer att förlora all sin länkstyrka på sökmotorerna. Men de kommer knappast få tillbaka sina läsare – de kommer använda sig av andra källor och stanna där. Sen kan man ju iofs fråga sig som de väljer att göra samma sak som nästa exempel:
  • GP och Stampen väljer att följa ACAP-initiativ för att stänga ute sökmotorerna. Knappast det smartaste som de valt att göra. Och förklaringarna är bara stupida. Jag har inte mer att säga än när man fick höra de första hostningarna från de stora mediehusen mot Google News och annat. Tycker för övrigt att Mindparkpostningen sätter sökarljuset på hur illa det är ställt med de traditionella medierna – eller just nu känns “gammelmedia” som ett rätt uttryck. Kolla också Strömbergs briljanta visualisering.

 

Slutsatser av allt det här? Inget nytt. Bara det att hela medielandskapet är mitt i en gigantisk omvälvning och det skakar om dem som förut haft makt, som haft tolkningsrätten och vars affär, makt och exklusivitet nu förlorar allt.

Vi som redan noterat denna förändring kan bara nicka och gå vidare. Det går inte att vända en flod. Det går inte att ta ifrån människor deras nya tillgångar av publicitet, konversation och fr a – tillgång till information.

Bloggar etiketter: , , , , , , , , , , , , , , ,

Det är inte något projekt – det är en livsstil

Så har vi återigen fått ett antal kändisar som slutar att blogga – det händer om och om igen och kallas då bloggdöd (Sigge Eklund var nog först 2005). Vad gäller Peter Englund så tillhör han de tidiga och iofs inte speciellt idoga bloggarna men väljer nu att sluta att blogga. Tidigare i veckan har Marcus Birro än en gång bestämt sig för att sluta att blogga. Det är inte första gången, Livlia och även jag har uppmärksammat åtminstone två tidigare “nu slutar jag för alla är så elaka mot mig och jag är så oerhört skör poet”-Birroisker, och även den här gången gråter Birro krokodiltårar över näthatet. Att han själv kan häva ur sig vad som helst verkar inte bekomma honom – det är de “anonyma” “hatarna” som han väljer att fega ur för. Det är något som diskuterats i flera år.

Helt enkelt är det viktigt att inse att bloggande både är något som är en del av vardagen liksom att se att det inte alltid behöver vara så perfekt. Bloggande är en livsstil inte ett projekt som @alskadedumburk uttryckte det. Det finns ingen anledning att sluta. Varför inte bara ta en paus?

Jag har bloggat sen 2001. Innan dess var det reloading som gällde. För mig som privatperson är bloggandet mitt eget. Visst är det roligt att få många länkar osv men det är själva glädjen det måste handla om. Det finns alltid en anledning att man satt upp en blogg – varför inte gå tillbaka till den?

Och inse att man kan älska att blogga.

Bloggar etiketter: , , , ,

”Inger” och Federley i samma jolle

Ok. Nu vet vi att ”kd-bloggaren Inger” är fejk så det skvätter om det. Nu blir det faktiskt lite kul istället. Det blir mer och mer välgjord satir helt enkelt. *applåderar*. Nu gick dock människan lite för långt när ”hon” gick med på Twitter. ”Hennes” val av vilka hon följer initialt avslöjar henne: idel kända ansikten ;).

bild-371

Nu är det helt enkelt inte trovärdigt längre även om försöket att omintetgöra det faktum att det är någon i sociala media-sfären som skapat bloggen är roande. För människan kan sin bibel liksom hon eller han kan sociala medielogiken.

Problemet med det hela är att det slår sönder den trovärdighet som ändå byggts upp. För precis som med Federleys bloggstunt (bloggstrunt…) idag – där han bevisar sin tes att (hans) blogg har hög impact hos traditionella medier, men genom att bevisa det med hjälp av en fejkad bloggpostning omintetgör den impacten eftersom ingen längre vågar tro på vad han säger, liksom avslöjandet om att Black Ascot-bloggen var hyperfejk, så skapar det hela  osäkerhet över vem som faktiskt står bakom ett meddelande. Självklart är det som Allis skriver: att den sistnämnda är så bra att det kan vara ok som konstverk. När det handlar om vad vi läser finns det självklart en del av oss som vill hänföras, förföras av en bra historia (som Black Ascot är).

Men utifrån ett metaperspektiv på bloggandet så känns det lite jävligt för en annan som bloggat sedan 2001 och varit som en terrier på alla som dissat bloggande. Som försökt inspirera både privatpersoner och företag att använda det för att öka transparensen, möjligheten att ärligt kommunicera med andra och se det som en möjlighet till en ökad demokratisering av det fria ordet. För om sanningen inte är dyrare än så här – vad är det då ens för mening att kommunicera? Att fejka saker är att driva med sin publik, med sina läsare. Är det vad vi vill att bloggosfären ska utvecklas till?

Uppdatering: Läser i en Bloggytråd att Kristdemokraterna jobbar hårt för att stänga Ingers blogg. Det är iofs förståeligt men jävligt dumt. Se till att motbevisa faktumet att bloggen finns och ta samtidigt chansen att rensa ut garderoben – förklara att som kd-are så kan man inte ha såna odemokratiska och inhumana åsikter osv. Jag vet ju att det finns bra folk i ert parti – även om vissa uppenbarligen är sneda på mig.

Uppdatering: HAX tar upp hela Federleygrejen. Och jag kan hålla med honom: en blogg behöver inte vara trovärdig bara för att det är en blogg. Problemet är ju att verkligheten gör att vi gärna bygger generalismer. Vi tror på massmedia – för det har vi lärt oss att göra. Vi tror inte på fula gubbar som bjuder på godis – för det har vi lärt oss att inte göra osv. När det gäller bloggar vs. traditionella medier så är juryn fortfarande ute – men Federley, Inger och andra ger onekligen skäl för att luta åt att det är inte bra att tro på bloggar generellt.

Det intressanta är att Federley nu försöker sig på att göra en ytterligare vinkel – att han ”nästan” menade det han skrev i den första bloggpostningen.

Bloggar etiketter: , , , , , , , ,