So this is what the end taste like
the blood of me fountained in a great outdoor scene
Demolished and crushed rockbottomized

it’s the revenge of being me

Apropå någonting…

If your enemy is secure at all points, be prepared for him. If he is in superior strength, evade him. If your opponent is temperamental, seek to irritate him. Pretend to be weak, that he may grow arrogant. If he is taking his ease, give him no rest. If his forces are united, separate them. If sovereign and subject are in accord, put division between them. Attack him where he is unprepared, appear where you are not expected.
- Sun Tzu, the Art of War

Face down on pavement and drunk at the end of my days
I hang from a noose that was made to slowly decay
The pangs of distress salt my flesh to slowly flay
Face down on pavement and drunk at the end of my days
The end of days

Ministry: End of Days Pt II

Andra bloggar om: Thåström, Vacker Död stad

Hittade en otäckt sann sak hos Kajen:

Deadline is not the end. Deadline is the time when you learn the consequences.

Jag började på en lista av listor även här men va fan… jag är ledig, jag är seg och det är skitsamma. Jag länkar så jävla mycket annars. Så istället funderar jag lite över vad som hänt mig under året.

Två stora saker har hänt:

1. Jag blev delägare i byrån.
   Det är trevligt men hittills har det bara inneburit att jag jobbar mer och har en sämre ekonomi eftersom jag helt enkelt behövde låna pengar för att köpa in mig. Men det går åt rätt håll och jag gillar att också få ta ansvar för allt jag tycker och anser.
2. Jag har avsagt mig prästämbetet.
   För många är det antagligen inte någon stor sak men för min del var det ett stort steg. Ett jättestort steg trots att jag inte utövat det på flera år.

För övrigt har det mest varit en mängd arbete och en fascination över att deepedition.com blivit så stor - trots att det inte var meningen. Och sen har barnen vuxit som ogräs under året.

Gott nytt år alla bloggläsare, vänner och även till mina troll. Någonstans är det ändå så att en blogg utan troll är en rätt trist tillställning :)

Andra bloggar om: Gott nytt år, blogg, präst, delägare

Jag lider (eller lider och lider: det är något sorts jävla offertänkande) - jag är diagnosicerad med kronisk depression (dysthemia), och eftersom jag gått med den så länge (sedan jag var sju) har den verkligen blivit kronisk. Det är ingen som längre egentligen tror på att jag skulle kunna bli frisk. Mina skov sker cykliskt och mycket intensivt. Min diagnos innehåller också reaktiva delar och andra delar vilket gör att det är få som har samma problematik: helt enkelt tar de flesta livet av sig ganska snart.
Med jämna mellanrum blir det svart, hela min värld mörknar. Det som jag kallar “mina demoner” (känslan är rätt lik den känsla som JK Rowling gett dementorerna) tar över och jag får lov att spendera min energi att bekämpa dem. Det är som att bli uppäten, som att falla ner i svarta vatten och inte kunna andas. Det är många gånger jag har varit på väg att göra slut på allt, det kräver så mycket energi att kämpa emot. Det brusar av svärta som också gör fysiskt ont. Mitt adrenalinpåslag blir ännu högre vilket gör att kroppen slits hårt. Samtidigt har jag faktiskt överlevt. För det jag har är i princip en dödlig sjukdom: andelen av självmord är mycket hög med den här diagnosen. Det finns något som hela tiden kämpar emot, något i mig som envist tar över när jag medvetet känner att jag är på väg att ge upp. Jag vet inte vad det är - kanske en sorts inbilskhet: att jag tänker fan bestämma själv när det är slut - det ska inte min sjukdom göra.

Igårkväll var en sån resa. Plötsligt svartnar världen. Det spänns ett hårt järnband runt mitt bröst och jag får svårt att andas (panikångest). Sedan faller jag och känner hur de onda tankarna, uppgivenheten och meningslösheten liksom tar tag i mig med långa kalla fingrar.

Just när det sker så kan jag inte berätta, då finns inte någon möjlighet att förklara. Däremot försöker jag hitta saker som gör att jag kan “pysa” ut.

Så en dag kan det vara över. Men idag är inte den dagen.

Andra bloggar om: The Smiths, Asleep, döden, avsked

Andra bloggar om: Stina Nordenstam, This is goodbye, avsked, avslut

In the silence in this night
emptiness grow bigger and dark
our harsh words prevails
the love that turned into bitterness
scares when reality mocks my eyes

Sing me to sleep
And then leave me alone
Dont try to wake me in the morning
cause I will be gone
Dont feel bad for me
I want you to know
Deep in the cell of my heart
I will feel so glad to go

… är jag väldigt nära att radera hela min existens.
Bloggar, Facebook you name it.
Man får bitchslaps från personer man försöker att stödja.
Får höra hur fel man gjort när man trodde att man var två om saken.
Jag ställer allt till förfogande.
This is the end of days.

Uppdatering: “Dom jävlarna tog oss…”

Jag försöker verkligen hitta tillbaka till bloggsuget men det är svårt.
Jag jobbar som attan. Det är mycket nu.
Så när jag kommer till att öppna Google Readern så orkar jag inte.
Det är tråkigt men inget att göra åt.
Jag har inte så mycket att säga heller. Eller så har jag det men det känns inte som om jag kan det.
Puckona står fortfarande som spön i backen. Världen är lika galen.
För tillfället känns det som om det gör mig detsamma.

So. You just kiddin me.
Just make me hangin in the cold
in the nothingness of emptiness
a chinese burn
when love tear us apart
again - like the signing off
of the Rhodes

I bear the mark of death
the sign of the doomed - time outlined deadline set
my arm slashes open when razorblade sharp cuts it’s way
flesh so cheap so unuseful and of no worth in the end
I have tried to love to hate to feel nothing
it aint worth it no more apart from you
life is a joke life is the big joke of the evil God we have created

all would be just better off
this darkness - darkness inside of me
everyone will breathe easier
when I stop stealing the oxygen of you
cause love always tear us apart
again and again until I lay cold
the worms and the earth eating me

and I will know about heaven and hell - all that is just nothing
all that fooled us and all that I have fooled you about
everything will be quiet everything will be the silent shout
of nothingness after my exit of existence