Jag tog en paus och började rensa lite i en låda. Hittade ett gäng disketter och visade det för dottern som log och sen förklarade “men vad använder man den till?”. Bara att inse att det vi en gång tog som självklart inte längre är ens med i kidsens symbolvärld. Onekligen dags att byta ikon för “Spara” i applikationer och program…

Sonens mobiltelefon har totalt lagt av. Diskussionen om en ny börjar. Som jag tidigare berättat har jag närt en nörd vid min barm och nu ska det vara touch-skärm. När jag råkade nämna Tatoo blev han eld och lågor eftersom han lyckats att snappa upp att Android är något häftigt. Fast helst önskar han att Apple skulle släppa en ny version av Iphone eftersom han känner sin far och därmed kunde ta över den “gamla” Iphonen. Samtidigt skulle vi verkligen behöva uppgradera både Solstickans och Terrorprinsessans mobiler.

Det intressanta är att flera personer reagerat runt att de har mobiltelefoner. Vad tycker ni?

Etiketter:barn, diskett, mobiltelefon

Nikke gör en liten undersökning runt nördarnas tyckande om Ipaden. Besvara den du också.

Kolla mer på SSWC där Ipad kommer att diskuteras.

Jag kommer skriva mer om min åsikt runt Ipad och vad det enligt mig innebär för framtidens datoranvändande i en kommande postning.

Eller ännu mer: jävligt mycket rök men inte någon eld.

Eftersom sonen har en kompis här och HS och TP ser nån romantisk komedi så tänkte jag se en film på kontoret. Varför inte köra igång Voddler?

Vilket jävla skitprogram. Så här ser det ut – och sedan fungerar ingenting:

Etiketter:Voddler

Det var ett tag sen jag fick nörda mig lite men nu gör jag en sån postning. Mina weapons of choice, mina älskade gadgets. Jag är en tekniknörd. Jag kan inte tänka mig att köpa skitdyra kläder eller lägga ner vansinniga pengar på att resa. Däremot blir jag faktiskt lycklig av tekniska prylar. När jag tänker att jag vill bli rik handlar det inte om att kunna köpa nytt fint hus eller värsta BMW utan att kunna köpa alla de gadgets jag kan tänka mig.

Nu är det ju så att jag har en fru som har drag av ekonomisk hypokondri, vilket säkert är tur många gånger så jag kan inte excessa min svaghet och hänga på olika elektronikaffärer både digitalt eller analogt. Men jag kan ibland svära att jag inte startade något motsvarande Prylkoll för att få testa allt det nya :).

Först har vi min MacBook. Börjar bli sliten och vi har verkligen haft en hatkärlek de senaste månaderna. Men den rullar på och har blivit min produktionsdator eftersom skärmen är någorlunda stor. Och på hemmakontoret har jag en stor Samsung-skärm 2333sw på 23 tum.

Man kan fundera varför jag håller kvar vid en mac när jag jobbar som konsult till Microsoft men helt enkelt har jag dels alltför många viktiga filer kvar i program som endast finns för mac och dels för att jag ju också jobbar med en hel del reklambyråer och annat. Jag tycker faktiskt mer och mer att OS-krigen är rätt ointressanta. Jag har träffat människor som blir konfysa av MacOS-GUI och det beror inte på vana utan att olika saker passar olika människor. Jag har slutat – inte på grund av min kund utan på grund av funktionalitet – att köra MacOS egna apps för kalender mm och kör Outlook. För det fungerar bättre fr a när man har en Exchangeserver i bakgrunden. Tycker jag. Jag kör också övriga Officepaketet eftersom jag tycker att iWork bara har ett program som är bra: Keynote. Sen älskar jag Omnigraffle och jag älskar Mindnode. Det sista finns i Iphone och det är lysande koppling. Enkel mindmapping utan lull-lull (finns inget). Kommer jag att köpa en till MacBook? Antagligen men då kommer jag köra både MacOS X och Windows 7 på den. För det sistnämnda är riktigt bra.

Vilket för oss till nästa gadget – min HP 2140. Jag blev kär direkt när jag öppnade lådan. Visst – den är inte en ordinär netbook; den har två gig RAM och tillhör de större och lite tyngre men jäklar vad smidig den är. Och när jag äntligen fick in Windows 7 i den så rullar den fantastiskt bra. Att Ultimate skulle fungera på den visste jag visserligen eftersom Johan L kör samma burk med det men jag trodde inte det skulle gå så jäkla bra.

Jag använder den nästan till allt – även om den inte har samma kraft i tunga processer som min mac. Däremot är den perfekt att arbeta med på tåget, i soffan, i sängen och att ha med på föreläsningar, seminarier och liknande. Eftersom jag och Brit numera kör våra seminarier med Powerpoint så blir det ofta min HP som kör mot storbildsskärm (tyvärr är ju inte skärmutgång standard på alla netbooks) och det fungerar bra. Fattas gör tyvärr fästningshål för skruvar vilket gör att skärmsladden ibland halkar ur.

Min plan är att köra så mycket som möjligt på den för att testa hur den orkar. Office 2010 Beta, Expression och diverse appar till Twitter och Yammer.

Så när jag reser är det ofta visserligen så att jag har båda datorerna med mig men mer och mer klarar jag mig på den lilla som självklart fått namnet “Li’l Devil”.

I födelsedagspresent fick HS en netbook, en Compaq, och det har sannerligen förändrat hennes användning av såväl internet som datorer. Det är kul att se faktiskt. Mobiliteten och det enkla i att kunna Facebooka eller maila från köksbordet, sängen, soffan har gjort henne mer digitaliserad.

Slutligen – även om min netbook länge var min mobila enhet: jag skickade upp den var jag än var för att kolla kalendern eller på annat sätt såg till att vara uppkopplad så blev ändå mitt Iphoneinköp ett uppköp – eller spik i kistan om man frågar dem som tycker jag är uppkopplad för mycket :). Att jag innan dess totalt slitit ut en N95 8 gb är en annan sak. Det är nog ändå en av de bästa telefoner som funnits. Nokia ska ha cred för den.

En IPhone känns idag inte så där oerhört exklusiv även om den är dyr som fasen när det handlar om inköp. Men det som fascinerar mig är snarare insikten att även om alla i princip går runt med samma maskin till det yttre så är varje Iphone extremt personlig genom att alla väljer sina olika appar. Min IPhone 3Gs följer med överallt…

Om man framförallt börjar att använda den mindre som telefon och mer som bärbar gadget för information och kommunikation så är den briljant. Själv kör jag Twitter via Tweetie 2, Facebook-appen, Yammer, mina bloggar administrerar jag där, jag kollar tider med SL (snälla SJ fixa en Iphoneapp!), läser mitt RSS-flöde via GReaders iphone-UI, kollar adresser via Eniro, har alla mina mail in i telefonen, berättar var jag är med Brightkite eller Gowalla, editerar Worddokument med Quickoffice och självklart spelar jag lite spel. Tidigare använde jag min Ipod Touch för mycket av detta men då var jag tvungen att vara hemma eller i närheten av ett WiFi: nu är det konstant uppkoppling. And I like it :). Det jag saknar är att inte kunna Bambusa – för jag har ingen lust att jailbreaka telefonen.

Sen är det ju så att batteritiden suger. Som telefon är Iphone fullkomligt undermålig – den påminner mig om kvaliteten på min Handspring Visor PDA med telefonmodul från slutet av 90-talet många gånger. Kameran är skitkass och avsaknaden av blixt är irriterande. Men det finns en hel del roliga program att använda på de bilder man i slutänden lyckas att ta.

Men som möjlighet att leva livet uppkopplat så är den outstanding än sån länge. Men som den gadget-freak jag är så siktar jag på att skaffa mig såväl en Android som en Windows Phone. För att testa. För jag tror inte att Iphone för evigt kommer vara det självklara valet. Vad Apple gjorde var att förändra hela marknaden genom att tänka lateralt. Precis som Microsoft gjorde med Windows. Precis som Google gjorde med sök.

När jag kör laptop eller netbook själv, utan extern skärm så använder jag plattorna men jag har två Logitech-möss. En blåtandsmus som är suverän faktiskt och sedan en lasermus som jag hatar. Tyvärr är det den dyra… Tangentbordet jag använder på hemma kontoret är ett Apple-fullstort i aluminium.

Och för att bära med mig allt så har jag skaffat en superb väska från Everest. För typ 499 på Stadium. Briljant sak.

Hur har ni valt? Gör en bloggpost och länka hit så kan vi ha en liten nörd bloggmeme :)

Uppdatering: Den gode Dr Spinn geekar loss än värre. Skitkul! Han lägger till externa hårddiskar och det hade jag glömt. Jag har en Iomega Prestige 500 gb för backup av Macbooken via Time Machine och för all min musik respektive som arkiv. Den står hemma och kommer att kopplas till en online-backup inom kort. Sen har jag en Seagate Freeagent Go 250 gb som jag alltid har med mig. Den backupar både min och fruns netbooks men är också min minst sagt lite stora USB-minnessticka :). För den blev min när jag skulle iväg och köpa just en minnessticka och började räkna på kostnad per gb. Så istället för en 8 gb sticka blev det en hårddisk.

Jag har också en Sony Ericsson MD400-dongel från Telenor respektive en Huawei E169-dongel från Tele2 vilka båda har plats för minneskort. Jag har lagt 1 gb på båda. Problemet är att inget av dem fungerar ihop med Snow Leopard på MB respektive att tethering på Iphone är så ruskigt praktiskt genom att man samtidigt laddar batteriet på telefonen om man kör med USB att de sällan används.

På hemmakontoret kör jag en sån där förhatlig allt-i-ett-maskin för utskrift, scanning mm. Men HP Photosmart C5390 fungerar hyfsat. Dyrt med bläck är det om man ska skriva ut mycket…

Och Hepp frågar om väskan är en ryggsäck: ja, det är det:

(och ni ser – jag hatar faktiskt kameran i Iphone… – det går inte att få mer ljus i det här rummet, och det blir suddigt oavsett vad man gör)…

Det saknas kameror här. Kan bero på att jag faktiskt inte har några men kommer att köpa. Har hittills varit tillräckligt nöjd med bilderna från min N95a men med Iphone så känns det som om man behöver både en videokamera och en bra stillbildskamera.

Uppdatering: Mathias Wiberg skriver lite techporr. Och den alltid lika hemlighetsfulle Beta Alfa (inse att han väl hållit på nästan lika länge som jag i bloggosfären men ingen vet vem det är :)) har lättat på förlåten lite.

Uppdatering: Gustav har berättat om sina två wpc:s.

Skriv ihop era weapons of choice och länka hit så länkar jag tillbaka!

Etiketter:Apple, bloggmeme, dator, dongel, Everest, Google, hårddisk, hp, Iomega, Iphone, MacBook, Microsoft, mobilt bredband, mus, PDA, Seagate, skrivare, Stadium, tangentbord, Tele2, Telenor, Windows, Windows 7

Jag röker mindre och mindre (men självklart snusar jag då mer och mer). Varför? I blame my Iphone. För att gå ut och röka har förut alltid handlat om att ta en mikropaus, att inte kunna nås av mail, Twitter, bloggkommentarer, jobb osv osv. När jag skaffade min Iphone så har det ändrats. Allt finns där och att gå ut och röka är ingen större skillnad mot att sitta vid skrivbordet (möjligen att man står upp och då och då nås av ren luft).

Frågan är väl om det är bra. Mikropauser behöver vi människor. Det är att starta om hjärnan lite. För min del har det varit en av de viktigaste, förutom nikotinet, incitamenten att röka. Snus innebär ju att man helt enkelt fyller på nikotin konstant oavsett vad man gör: rökning är en rit, en paus, ett hack i tiden.

Så frågan är om smartphones generellt kan komma att vara en hjälp för rökavvänjning?

Å andra sidan: ingen kan längre gnälla över att man tar en paus när man går ut och pyr – eftersom man fortsätter att jobba även då.

Etiketter:Iphone, jobb, mikropaus, paus, rökning, Twitter

Det är en trött men nöjd deeped som sitter på tåget hem mot Borlänge. Jag har varit i Jönköping två dagar och hållit workshop med ett gäng personer som driver inkubatorer i västra Sverige.

Spännande och kul även om min mac inte har visat sig från sin bästa sida. Vad är det för fel på den? Fan vet. Sync server varvar igång och käkar i princip konstant upp 90% av allt internminne. Och nu har ServerUI börjat att fucka upp sig hela tiden så klockan syns sällan, det går inte att använda toppradens ikoner. Att då också köra Keynote i visningsläge är kört. Jäkligt irriterande och till slut fick jag lov att låna en annan mac för att kunna genomföra föreläsningen – och då försvann filmerna av någon udda anledning… Jag trodde ju att allt skulle bli bättre efter att jag uppdaterade till Snow Leopard (förutom att inget av mina mobila bredband fungerar och att det inte går att betala räkningar) men det har blivit mycket sämre. Problemet är också att det verkar som om min Snow Leopard-skiva fuckat ur: datorn spottar ut den fortare än man hinner säga Steve Jobs. Så det lutar åt att jag investerar i en ny dator. Då återstår ett ytterligare problem: min vanliga affär för datorer har gått i konkurs…

Men trots de tekniska problemen har det fungerat riktigt bra. Och det är trevligt att bli bjuden på ölprovning på kvällen – en riktigt bra sådan med en passionerad ölkännare som till och med lät oss smaka en unik öl som inte finns att få tag. Bästa ölen vi testade var Punk, Duvel och Aecht Schlenkerla Rauchbier. I o f s var det bara Punk som var en ny bekantskap för mig. Förutom det en massa spännande diskussioner om inkubatorer, företagande, barnafödande (!) och självklart: sociala medier. Herregud – jag är ju sociala medie-evangelist :). Funderar på att sätta det som titel på nya visitkort: Niclas Strandh, sociala medie-evangelist. Nås endast via Twitter :).

Innan jag somnade såg jag LA Ink och jag kan inte hjälpa det att jag tycker det är snyggt med deras tattoos. Problemet är att det känns rätt så fånigt att jag som snart 40-åring skulle skaffa mig en tatuering nu. Samtidigt har jag alltid tänkt att jag skulle tatuera in barnens namn: för de  är mina för alltid liksom. De är viktigast och redan tatuerade på mitt hjärta.

Om någon undrar över varför jag är så tyst så är det delvis att jag fortfarande är lite smått chockad över att fått så mycket problem för en post som jag inte tyckte var speciellt farlig. Sen är jag väldigt mycket “linklovefatigue” – baksidan med att veta hur man ska bygga länkvärden för bloggar: så fort jag numera skriver så vet jag att jag sen behöver leta länkar och jobba med själva länkekonomin och just nu är jag rätt less på det. Sen har jag sjukt mycket att göra – det är oerhört kul men bloggandet får lov att gå på sparlåga nu: vilket ju är lite kul eftersom jag försöker att få människor att förstå att det alltid handlar om prioriteringar när det gäller att hinna med att blogga.

Etiketter:Aecht Schlenkerla Rauchbier, bloggande, Borlänge, Duvel, internminne, jobba, Jönköping, linklovefatigue, mac, punk, Snow Leopard, sociala medie-evangelist, sociala medier, sync server

Tele2, jag har en fråga. Om man dubbelkollar och får klartecken från två olika säljare och sedan en tredje gång från kundsupport att de lagt till flatrate för datatrafik i mitt abbonnemang – finns det någon att hugga huvudet av när man efter några månader inser att ni skitit i det och tar betalt per mb ändå? Jag menar – vi pratar ändå några tusen kronor som gått åt på grund av att jag är a) ett företag b) skyfflar iväg räkningarna så fort jag kan. Visst mitt misstag att inte tokkolla allt i era fakturor innan de går till betalning men ändå. Varför ha en kundsupport om de inte lyckas att fixa en enkel ”Niclas Strandh Digital PR ska ha flatrate både på telefon och på data” när jag säger det? Kommer bli jättekul att få nästa faktura eftersom jag kört en hel del Google Maps i helgen. Något man knappast gör om man inte tror man har flatrate.

Eftersom ni nu inte heller bryr er om att ta in iPhone och efter det här helt enkelt tappat mitt förtroende (eftersom det inte är första gången som ni på företagssidan misslyckas med att sätta in flatrate på data för mig) så tänker jag nu byta leverantör. Eftersom vi försöker hålla samma leverantör i familjen så är Telenor, Telia och 3 välkomna att berätta om sina dealer. Jag behöver flatrate på både telefon och data. Allt kommer att bli billigare än osäkerheten om Tele2 fattar att de ska sätta in flatrate. Övriga familjen har normala abbonnemang – men vi vill kunna sms:a inom familjen och helst ringa gratis inom familjen.

Etiketter:flatrate, iPhone 3G, säljare, support, Tele2, Telenor

Jag lämnade in Renaulten för att lyssna av vad det var för högt knackljud som avgavs när man åkte över en ojämnhet. Kroons Bilservice ringde och förklarade att de inte hittade något fel. Jag hastade ner och vi tog en runda och nej – inte ett enda jävla knackande. De struntade i att ta betalt – för de vet att jag kommer tillbaka snart med den där skrothögen.

Däremot verkar något gått sönder i bloggen.

• Pingbacks fungerar inte
• RSS skickar bara rubrikerna

Jag vet inte vad det är för fel. Har testat att ställa om YARPP-pluginen lite, plockat bort en feed-plugin som kan tänkas krocka med den vanliga rss-en. Kommer att antagligen plocka bort Disqus här på Deepedition för att se om pingback-problemet fortsätter.

Så hav förtröstan. Det ska ordna sig så fort som möjligt.

Andra saker som är trasiga är min mobiltelefon. Och andra saker…

Etiketter:Disqus, mobiltelefon, pingback, Renault, RSS, YARPP

(verkar som om den här hamnat i icke-publicerad status – så här kommer den)

Jag hamnade i en intressant konversation med @frylmark runt bloggande och uppkomsten av det. Själv har jag reloadat, skrivit dagböcker på Lunarstorm och QS och Passagen, IRCat, BBSat (där skrev man också en sorts dagböcker vid sidan av diskussionerna), varit med på en mängd communities, bloggat sen 2001 då jag började på det tidiga Blogger och 2003 satte jag upp min första Wordpress-blogg. De som använder Wordpress idag vet inte vilka lidanden man fick gå igenom på den tiden… Jag har testat på en stor del av de bloggverktyg som finns. Bara för att.

Historien är inte så mycket längre. Weblog som fenomen dök upp runt 1997, 1999 räknas uttrycket “blog” blivit till. Det är modern historia. Men det är historia.

Det vi bland annat kom in på var modemen. Om man bortser från det roliga i filmen så är det här ljudet aldrig glömt:

Etiketter:blogg weblog modem historia Internet

Jag är fascinerad över att det är så många som inte förstår att Piratpartiet aldrig kunnat skapa sin ställning i svensk politik utan digitala plattformar och sociala medier. Och att de de facto också väljer att bli “fångna” av dem eftersom de inte kan välja någon annan väg.

Verktygen som de valt att använda är helt enkelt genomdemokratiserade – tillgången till internet och datorer är extremt hög i Sverige: närmare 90 % har på något sätt tillgång till internet. Vem som helst kan starta en blogg, ett twitterkonto osv. Piratpartiet har valt att konversera, diskutera och länka. De har jobbat med den sociala medie-logiken och på så sätt lyckats att sidsteppa den traditionella mediestrukturen.

När de nu kommer att behöva bevisa att de menar vad de sagt, när de nu kommer att ställas inför en mängd frågor som både direkt och indirekt påverkas av den grundläggande fråga om integritet, människans frihet och yttranderätt måste de välja att använda samma logik. Ingen kommer att tillåta att de blir ett traditionellt parti där frågor diskuteras internt. De kommer att behöva de bloggar, de mikrobloggar som fört fram deras budskap fortsättningsvis. De har förutom att ha en mängd mycket viktiga bloggare på sin sida också möjligheten att jobba mycket med onlinevideo, med Facebook etc. Och det som politikerna inte förstår är att EU-valet kommer vara ett sökmotorsval: den som får högst träffar kommer att vinna.

Svaret är rätt enkelt: det handlar om att aggreggera sin närvaro.

Den sociala medielogiken som de använt sig av bygger fr a på crowdsourcing (jag hatar ordet “svärmteknik” – det låter så insektigt. Crowd är en grupp företrädesvis människor: att prata svärmar innebär att man nedvärdera de fantastiska möjligheterna som crowdsourcing handlar om genom att mena att det handlar om något sorts styrt beteende som hos en svärm). Piratpartiet kommer att vara tvungna att fråga sina väljare och andra om alla frågor. Annars kommer de inte bli trovärdiga eller speciellt långlivade. Genom att använda sig av såväl kvantitativ som kvalitativ crowdsourcing kommer alla frågor vara genomlysta och förberedda.

En del menar att crowdsourcing är rena polska riksdagen. Det är bullshit. Dels för att crowdsourcing handlar om att alla kan vara med och vara delaktiga, inte bara de som är valda att tycka till. Polska riksdagar handlar om tjafs mellan personer som är valda och där deras egentligen intresse handlar om att vara traditionella politiker. För Piratpartiet är det extremt viktigt att ingen tvivlar på deras transparens.

En del politiker verkar vilja mena att Piratpartiet inte kommer att granskas (till skillnad mot dem själva antar jag). Det är samma märkliga argumentation som finns runt Obama – där en del (journalister) verkar mena att Obama inte blivit genomlyst. Att ens fundera i sådana banor visar att man a) inte förståt sociala medier alls b) har en agenda som ska förhindra nedmonteringen av medierna som ensamma granskare. För Piratpartiet kommer att bli granskat oerhört starkt; av hundratals bloggar som är politiskt intresserade. Av medier, av människor, av medlemmar.

Det finns inget annat val för PP.

Uppdatering: Läs Marys långa och oerhört intressanta post i ämnet. Och Rudolfs kärleksförklaring till internet är klart en motbild mot kabel-TV-internet.

Etiketter:demokrati, gammelmedia, gammelpolitik, sociala medier, teknikförändring