Det är över nu

Vi åker genom ett kallt land där hjärtan frostnyps

Hon fanns inte när det startade, jag var tjugo år

Ett helt annat land – ett främmande land – vårt land

Mot en begravning. Till ett sista ackord. Det är slut nu.

Ljusen tänds. Den sista confettin singlar sakta genom luften.

Ett requiem för en epok. Mitt vuxna liv. Vårt nittiotal. Vårt noll noll.

En tid som var som den var och aldrig är igen

En tom scen, ett minne av en gest.

Alla dessa jävla ord. 999 saker man inte borde gjort

Vi blev som de andra. Vi blev 4 tons-martyrerna.

Varje vuxet tonårshjärta, poesin för oss som aldrig var något

men som sedan blev det som de andra aldrig blev

Det som stavas till elit.

Med ett ben kvar i den öde skolkorridoren.

Fait accompli för framgången

Som inte finns om man glömmer att ha kul.

Så genom snön genom gråheten.

Det är slut nu. En sista sång. En sista gång.

Tack.