Vilken moralisk kompassriktning tas ut när man som media anser att det är i allmänhetens intresse att en femtonårig tjej försökt ta livet av sig?
När jag loggar in på Twitter ser jag tweets från @niklassvensson om en världsnyhet där han försvarar sig med att CNN ju faktiskt rapporterar om det och att TT går ut med telegram.
Jag letar upp vad det nu är för något och möts av en rapport om att en av världens största kändisars dotter ska ha försökt ta livet av sig. Under ”Nöje”. Det finns i båda kvällstidningarna. Även Aftonbladet placerar det i ”Nöjesbladet”.
Jag mår illa. Och jag vet att det verkar löjligt men jag kan inte förmå mig att varken länka eller vidare dra nyheten genom att skriva vilka det handlar om.
Varför blir jag (och många fler verkar det som) upprörda? Jag kan bara prata för mig själv – utifrån nån sorts grundläggande ethos men också utifrån den erfarenhet jag har sedan min tid som ungdomspräst:
- Det är väl känt – och oerhört vetenskapligt bevisat – att bland unga så tenderar såna här saker ”smitta”. Självklart inte out of the blue men personer som redan har stora problem kan triggas av en sån här rapportering. Det är något som en del av oss också sett med egna ögon.
- Ett självmord eller ett självmordsförsök handlar aldrig bara om den som gör det utan lika mycket om de som är runtomkring. Att klampa in med hela världsmedia i en sån här diskussion är så sjukt. Sedan när slutade kändisar vara vanliga familjer? En sån här händelse är så oerhört inte bara sorglig utan något som en familj knappt kan hantera.
- Det har funnits en medial konsensus att ytterst försiktigt skriva om självmord och liknande – både pga 1 och 2. Att media väljer att anse att det numera är comme il faut att skriva om självmord och självmordsförsök är ett bevis på att det sluttande planet sannerligen brantat till sig.
- När kritiken kommer försvarar man sig med att ”alla andra gör det ju”. Sedan när var det ett argument som var hållbart? Alla andra dricker så då gör jag det med. Alla andra kör för fort så då är det ok. Alla andra ogillar [insert valfritt folkslag eller sexuell läggning] så då är det fritt fram.
Homo homini lupus är tyvärr ett uttryck som är alltför sant. Vi människor är hyenor. Skvaller säljer bättre än något annat. Men nånstans finns det ändå ett försök, en fri vilja att göra saker som förminskar den här… blodtörsten. Det är val som sätter gränser för vårt civiliserade jag och vårt djuriska det men också som lär andra vad som är ok och vad som inte är ok.
Att beskriva en ung människas självmordsförsök är inte ok. Att göra det som en nöjesnyhet är bortanför ok.