X3000 – ett snabbtåg utan snabb

Idag var det dags att ta tåget igen. Det är ju för mig den vanligaste aktiviteten under fyra år. Jag har spenderat ohemult mycket tid på tåg. Jag har haft med SJ att göra förr om man säger.

IMG_0520

Spenderade lite tid med att försöka utröna hur det egentligen står till med de nya snabbtågen X3000. Det är lite olika när det gäller vad de kostar men man kan fundera över värdet av en merkostnad även när ett tåg går fortare. Vidare är jag skeptisk till att kalla saker för ”snabb” om det inte faktiskt är så. Oavsett om snabbtågen är snabbare på vissa sträckor så blir det märkligt att välja ett sånt namn som produktnamn. Lite som att kalla något för köttlasagne men det är bara kött i 90 % av lasagnerna (resten kan vara häst :)) eller snabbfixering men det är bara i 90 % av fallen som fixeringen sker snabbt. Sen är det självklart så att ”snabb” är ett relativt ord.

Sen var jag lite nyfiken på hur @sj_ab numera hanterade frågor på Twitter. När de började arbeta med det var de kanske inte alltid så precisa i sina svar men rätt roliga. Man kan väl lugnt säga att precisionen möjligen förbättrats något men det är lite som att prata med en av de här botarna som många företag skapade i mitten av 2000. Plus att de kör sedvanliga trick: ring oss för mer detaljerade svar och vi återkommer imorgon.

 

Jag är nog säkert lite gnällig men eftersom jag spenderat så förbannat mycket tid på tåg (och spenderar ganska mycket fortfarande på dylika åkdon) så blir jag ibland helt enkelt irriterad på hur ett företag som SJ hanterar sin affär. Och oss kunder.

Idag blev nog droppen när de valde att göra en extra biljettkontroll utan någon som helst anledning. Själv hade jag börjat ni vet ”den inre resan” men den blev abrupt avbruten av en konduktör som skulle se min biljett igen. SL och SJ och liknande företag väljer ofta att förminska upplevelsen hos den stora delen av sina kunder för att försöka få tag på några få som bryter mot reglerna. Detta på ett sätt som gärna misstänkliggör alla deras kunder.

Men varför åker jag inte bil eftersom jag ogillar det så mycket? Well, jag gillar att åka tåg. Och generellt känns det lite märkligt att ett företag som gärna går i bräschen för att man är det miljövänliga alternativet med sitt handlande ofta driver folk till att ta en bensinslukande bil då man optimerar sina tider och hanterar sina kunder på ett många gånger märkligt sätt.

Post #033 i #blogg100

Ps. När jag skrivit klart det här försöker jag att boka en biljett till dottern. Med hjälp av ombokningsvärde. Men det kräver uppenbarligen någon sorts magisk touch och doktorshatt i både teoretisk fysik och praktisk filosofi. SJ för fan – börja göra något rätt! Ds.

  • Lotten Bergman

    Det finns inga blogginlägg som jag läser med så stort intresse som sådana som handlar om tåg. Gemensamt för nästan alla är att skribenten
    1) är förbannad på SJ
    2) älskar att åka tåg.

    Go figure.

  • johanlange

    Ja. Slutsats: fanns det alternativ så hade vi tagit dem. Det finns EN linje som är ok. Sthlm – Gbg. Jag har också (som ni vet) haft mina duster med @sj_ab – och fått samma svar om Internet. De har en rätt tunn lina och fördelningen sker på ett sätt jag aldrig fått förklarat. Jag kanske frågat otydligt. Tänker på lastbalansering typ den som Patrikhson införde i SSWC-nätet på Tjärö

  • 90 % av lasagnerna innehåller kött – resten kan vara häst. Visste inte att du var en så ivrig påhejare av ”Häst är en frukt” =)

    Jag sitter i samma situation – åker kanske för mycket tåg, men gillar det, och tycker att SJ inte alltid är helt briljanta i paketering och varumärke. Generellt håller jag med dig i både tes och argument ovan, men skulle vilja komplicera produktnamnet ”snabbtåg”.

    Du är själv inne på att ”snabb” är en subjektiv definition. Det är det. Men namnet antyder ju ändå att en resa med snabbtåg går fortare än övriga resor. Men snabbt och fort är inte samma sak. Tågtyperna på snabbtågslinjerna är ju faktiskt snabbare än IC och X40. Det säger inte explicit att tåget kan köra fortare. För att göra en jämförelse: Jag skulle kalla en Ferrari för en snabb bil eller racerbil, även de gånger jag kör den utanför en skola i 30 km/h. Ferrari kan inte styra över hur fort jag FÅR köra utanför skolan, utan bara hur snabbt jag KAN köra. Det gör inte att jag kallar racerbilen för en folkvagn när jag inte kör fort :)

    Jag tycker att produktnamn ska vara pedagogiska så att även ovana resenärer förstår vad produkten innebär. Snabbtåg som benämning är betydligt mer pedagogiskt än X2000 som restypen (inte tågtypen) kallades förut. X2000 säger den ovane resenären ingenting om varken servicenivå eller restid, medan snabbtåg åtminstone säger att det är ett snabbare tåg. Sen vet en van resenär att produkten ”snabbtåg” även innebär andra tågtyper, bistro, mer personal, etc.

    Ditt resonemang om löftet i produktnamnet köper jag helt och hållet. Jag skulle gärna se ett än mer pedagogiskt namn på resan (som inte totalt nedvärderar övriga resor, jfr ”högservicetåg” / ”lågservicetåg”). I brist på bättre kan jag ändå tycka att ändamålet, att göra det lätt för ovana resenärer att jämföra restyper, kan helga medlen, att ge restyperna namn som ger löften som SJ inte själva kan styra över att leverera (det är ju Trafikverket som bestämmer hur fort tågen får köra utanför Uppsala och hur fort jag får köra min Ferrari på statens vägar).

    Jag håller med om problematiken, men håller mig pragmatisk och förordar den minst dåliga lösningen – vilket alltså innebär att den fortfarande är åtminstone lite dålig.

    Bra redogörelse för övrigt!

    Trevlig resa!

  • Eric Beijner

    Det här var mycket intressant! Jag åker också tåg ofta mellan Linköping – Stockholm, och har således tänkt en del på internetuppkopplingen. Ser fram emot SJs svar imorgon som jag hoppas du skriver ett nytt blogginlägg om :)

  • Pingback: Femtonminutersmarginalen och ett fiktivt samtal med SJ | DeepeditionDeepedition()