Månadsarkiv: juni 2012

En sån där sommar

Samma lika men ändå annorlunda. För det är första sommaren på flera år som jag inte är egenföretagare (eller det är jag ju men Deepedition DigitalPR äger ju en del av United Power och det är ju där jag fr a jobbar: DDPR driver fortfarande en del föreläsningsverksamhet). Det innebär inte den starka pressen på att fakturera även under sommaren.

Samtidigt jobbar jag inte längre med JMW och kommer därmed inte åka till Almedalen vilket jag saknar. Tror att #GMA12 kommer bli grymt, och nya Bloggplats H12 verkar bli en riktig hit. Det skaver att inte vara där. Jag älskar spektaklet och så många människor som man träffar där. Och jag kommer att förlora utmaningen mot Anna Troberg på WO.

Men precis som så många andra år är det nu dags för Peace & Love. Hämtat ut banden och det ska bli kul. Inte fullt så många band som känns att jag måste se men samtidigt: Arch Enemy kommer. Det är klockrent. Och nya Kent-plattan kan inte bli annat än en fantastisk konsert. Så lite Eden-häng förstås.

Annat som är samma men annorlunda är Dalecarlia Cup. Amanda kommer att spela men inte Villiam. Han har slutat med fotbollen. Och att dottern ska gå upp ett kliv under Showskolan. Och att redan varit på semester.

Samma kommer garanterat bli grill, vin och ett par svängar till Västerås.

Mer Brela


Det här med att vara ledig. Det är inte riktigt mitt koncept. Jag jobbar hårt på det dock, precis som när man ändå tror att det finns momentum i ett koncept. Jag blir extremt rastlös och räknar en massa ROI på hur mycket man är på stranden kontra att ha siesta.

Så idag har jag jobbat med att lära mig snorkla ( inte snirkla som IOS vill göra det till). Det har gått så där. Jag är rätt bra på att köra ytversionen men att sedan dyka innebär oftast att jag blir salt i munnen. salt i munnen är helt ok. I vissa fall.


Ikväll var det fotboll. Vi hängde på kvarterskrogen. Det var typ vi och personalen. Kroatien förlorade. Det var dumt att de gjorde det. Enligt sonen var målet en solklar offside. Själv tyckte jag att spanjakerna mest såg ut som italienare och funderade över om det var uppgjort. Typ för att förvirra alla.


Har för övrigt ätit grillade bläckfiskar. Gudomligt jävla gott. Och druckit lite för mycket fruktgrappa. Borde vara nationaldryck nånstans. Tänk grappa men utan benzen-smaken. Mer sött, mer mjukt.


Imorgon fyller den här mannen 65. Det ska vi fira.