Journalister och Twitter

Fortare fortare fortare Twitter.

Kjell Häglund skriver en krönika i Journalisten om hur källkritik än en gång varit lite si och så med på Twitter. Jag tycker han gör en bra avgränsning utifrån att han faktiskt påpekar att man kan ha en högre grad av förväntan på källkritik hos personer som är journalister. Som sedan ofta väljer att föra med sig ryktet till sina vanliga mediekanaler utan att testa storyn. Det hände i Innebandygate och det händer oftare och oftare.

Det finns säkert flera som kommer påpeka att både jag och många andra varit för snabba på avtryckaren både på Twitter och annorstädes. Självklart – jag är den första att erkänna att jag ibland av både lathet, suget efter att vara först osv gärna skjuter iväg en retweet utan att kolla den. Det är inte något jag är stolt över men självklart är det så. Och om man som jag har snart 8000 följare så är det självklart ett ansvar.

Samtidigt är det fortfarande så att som twittrare har du egentligen inga andra regler att följa än Twitters EULA. Men som journalist har man också ett etiskt kodex. Gissningsvis även på Twitter. Vad gör man med det? Jag är nyfiken hur många tänker runt det här.

  • http://twitter.com/lordFredruk Fredrik Olsson

    Tack för tipset. En anskrämlig historia. Mycket läsvärt.

  • Jesper Värn

    Bra. Insiktsfyllt.

  • Pingback: Jornalistiken är i fara – igen.()

  • Lukasz

    Jag tror det är ganska självsanerande. Idag har du 8 000 följare för att du förtjänat det, folk gillar det du skriver och vill lyssna. Du får en indirekt makt och ett ansvar som du själv får förvalta. Ingen kan styra ditt innehåll, men skulle du exempelvis börja fara med osanning för ofta tappas förtroendet och folk slutar ju lyssna, därav har du ju ansvar mot dig själv och en egen kodex om du vill fortsätta skriva, vara med i debatten och utveckla(s).

  • http://www.billigaarbetsklader.se/ nolingo

    Sant som twittrare har man inga andra regler än twitters egna men som människa har man ett ansvar för sin handlingar och för sina medmänniskor. Hur stort det än kan låta så är det summan av alla små vardagliga handlingar från människor världen över som formar det samhälle vi lever i och den värld vi manar fram. Varje människa har således ett ansvar (även om inte alla riktigt fattar det eller bryr sig om det). Som twittrare behöver man inte källkolla allt, det räcker oftast med att stanna upp en sekund och tänka efter. Om fler av oss gjorde det, stannade upp och tänkte efter innan vi tweetar, skulle många övertramp och mediadrev kunna undvikas.