Flödena skapar livet

Jag pratade med en person igår om Facebook. Han är politiker och finns inte där. Han ser inte meningen:

Varför skulle någon vara intresserad av vad jag äter när det är vad jag tycker som jag vill få ut till människor?

Det uttalandet är på nåt sätt så vanligt – och så feltänkt på så många plan.

När jag öppnade min Facebook och kunde följa mina vänner, mina bekanta och insåg jag än en gång att det är en sprakande värld som plötsligt jag kan ta del av – och interagera med. Jag fick sorgligt besked från vår älskade Len och kunde skicka en kram – för det är lite långt att åka dit just nu. Fick fortsätta läsa gratulationer till det nya barnet som en vän fått, roat läsa vänners ångest över att ge sig ut i julklappshysterin och samtidigt få morgonens nyheter i lagom länkar. Allt i ett kontinuerligt flöde, precis som livet.

Att välja bort det för att endast få informationen filtrerad av traditionella medier har jag svårt för.

Att personer som inte använder Facebook förklarar att det bara handlar om uppdateringar om vad man äter, och att Twitter mest är tjafs gör mig mest förbannad. Och de som sitter och säger ungefär samma saker med sina Facebookkonton igång kanske ska fundera över vilka man följer – det är era vänner som ni dissar.

När politikern förklarar att ”om de vill veta vad jag tycker så kan de läsa det i tidningarna” blir jag lite beklämd. Idén med nätet handlar om att öppna upp möjligheten till dialog. Den politiker som väljer att undvika öppenheten och att faktiskt behöva möta motstånd, andra idéer och försvara sina ståndpunkter är märklig. Demokratin utförs varje dag, varje minut i varje binär snutt av maskinkod som skickas över Internet – och att gå undan det innebär att man kan ifrågasätta den demokratiska grundsynen.

Hörde också Per Naroskin prata om att ”behovet att hålla sig uppdaterad och rädslan att missa något” är negativ. Facebook är fortfarande ”vargen” och lösningen är ”hopp och lek” för en massa personer som också innerst inne inser att allt detta hotar deras möjlighet att kontrollera informationen, vara den som kommer med Den Enda Sanningen.

Det är därför det är så viktigt att det är fritt. Betalväggar oavsett den goda intentionen markerar ett avståndstagande

Det jag vill läsa i mitt Facebookflöde är allt: glädje och sorg, nyheter och tankar, skämtsamma bilder och sköna idéer. Jag tycker Timeline är en av de viktigaste uppdateringarna: för Facebook är en del av mitt liv idag. Den som missar det missar oerhört mycket av det som sker. Jag älskar mina Facebookkontakter och jag älskar mitt Twitterflöde – precis som andra älskar sina morgontidningar, sina telefonböcker så är det min livsådra. Utan dem skulle jag veta mindre, förstå mindre och vara en sämre person.