Idag blir det en kanske lite mer neo-klassisk postning för att vara på Deepedition. Om politik, internet och det som händer i omvärlden. Är det här skrivandet varje dag att tvinga mig att göra det här? Antagligen. Är det intressant för någon? Vet inte. Men jag gör det ändå. En postning per dag ska ...

Idag blir det en kanske lite mer neo-klassisk postning för att vara på Deepedition. Om politik, internet och det som händer i omvärlden.

Är det här skrivandet varje dag att tvinga mig att göra det här? Antagligen. Är det intressant för någon? Vet inte. Men jag gör det ändå. En postning per dag ska det bli – att det igår blev lite sent får man ta: det var lördag och konceptet för dagen att vara social. Jag kunde ställt tillbaka publiceringstiden men varför skulle jag egentligen? Det här är mitt projekt.

Min son tycker att bloggen är trist eftersom jag bytt till ett helt cleant tema. Det kommer att bli bättre, bara jag får tid att kolla över hur man gör för att få Hybrid till det man vill.

De gångna veckorna har söndagen fått vara inläsningsdag av nyheter. Har sällan varit så ouppdaterad som nu – saker flyger förbi de få gånger jag hinner titta på mitt flöde på Twitter (som jag sällan nu använder Tweetdeck till eftersom realtidsuppdateringen är galen).

Det som slår mig när det gäller Wikileaks är följande (tidigare postningar om Wikileaks):

• Det är lite obalanserat synsätt i vissa fall: är allt verkligen intressant? Flera delar av de depescher som släppts känns, för att citera en smart person: ”och så blev Wikileaks Se och Hör”. Problemet är om det skapar en bättre värld om det samtal som pågått tystnar. Det här är problemet med Wikileaks metod att skyffla ut allt: om allt finns blir det oftast det som är mest intressant för människans hyeneliknande perception det som kommer först och blir kvar i sinnet. Nu var det om Putin som alfahanne mm. Först några dagar efter kommer det som verkligen är intressant: men hur många intresserar sig för sakfrågan när kriget mellan stater och Wikileaks är det intressanta?
• En del saker sätter ljuset på det faktum att världen inte ser ut som vi trott – frågan är alltid: är det alltid bra och generellt: intresserar det oss? Är det värt att världen kanske blir mer osäker? Och Wikileaks själva – vad är deras agenda?
• Det är nu ett faktum: Internet är inte längre något komplement utan informationspolitik är extremt viktigt. Vilken framtid kommer vi se: ett internet likt kabel-tv eller ett fritt internet. Det sätt som USA och andra regeringar nu hanterar Wikileaks oroar onekligen vilket visar att motståndet mot såväl FRA som IPRED, mot ACTA och andra liknande delar är viktigt.
• För det är väl få som idag tror att de DDOS-attacker som sker inte skulle vara skapade av stater och organisationer som har tre bokstavsförkortningar, heter Mossad eller liknande?
• Svagheten med internet handlar lika mycket om de tjänster som finns: DNS-tjänsten EveryDNS vägrar att redirekta, Paypal som väljer att dra in Wikileaks möjlighet till ekonomiska donationer och Amazon som förvägrar dem att använda deras molntjänster. Förståeligt men oroväckande på flera sätt: Wikileaks är inte dömda för något brott – ändå räknas deras webb som att innehålla olaglig information av ett antal tjänsteleverantörer.
• Det som stater inte insett är att internet inte är fullt så enkelt att tämja. Kina har försökt och nu försöker diverse väststater göra detsamma. Men Wikileaks blir då inte centraliserat utan växer sig starkt genom att mass-speglas. USA som våldsamt tog avstånd mot det förmodade statligt sanktionerade kinesiska ingreppet mot Google gör nu samma saker mot Wikileaks. Att amerikanska staten uppmanar sina myndigheter att stänga av tillgången till Wikileaks för anställda och offentliga datorer är inte annat än censur.
• Den svenska våldtäktsanklagelsen väger visserligen relativt lätt i ljuset av den stora kamp som nu sker men jag har fortfarande svårt att se att det skulle varit planerat. Snarare visar det en fullständig inkompetens från åklagarens sida i att hålla en rätt linje – för självklart har det skett påtryckningar i efterhand. Och jag tycker verkligen att Assange har all anledning att hålla sig ifrån svensk mark: utlämningspolitiken i Sverige är ryggradslös. Att vi också ser kolumnister på högerkanten, i stora tidningar, uppmana till mord är minst sagt skrämmande. Att en påtänkt presidentkandidat anser att Assange är terrorist och ska behandlas som en sådan är minst sagt frapperande.
• Jag är inte säker på att allt Wikileaks gör är bra. Jag är inte säker på att man kan säga att tillgång till all information är en fördel. Men det är svårt att blunda för att Wikileaks skakat om det murkna trädet och diverse ljusskygga åsikter dyker upp. Wolodarski, som jag sällan håller med, skriver bra idag:
  

  ”Västvärldens diplomati överlever en vecka med Wikileaks och kan i bästa fall gå stärkt ur omskakningsmanövern. Men i längden tjänar det inte allmänintresset att diplomatisk korrespondens sprids vind för våg. Alternativet till diplomati är inte demokrati utan krig.”

• Att nästa offer skulle vara de stora företagen innebär ytterligare påfrestningar för det globala systemet – och i en situation där såväl de styrande staterna förlorat sina verktyg och de stora företagen sin trovärdighet skapas öppningar för en ny världsordning. Är det önskvärt?

De kommande veckorna blir intressanta eftersom det borde vara lugnare – det är jul. Men jag tvivlar på att det kommer att ske. Världen är vidöppen.

Själv ska jag nu ta och jobba vidare inför kommande vecka.

Bloggar etiketter: informationspolitik, Julian Assange, kalendern, världen, Wikileaks