Den där lilla världen

På udda vägar så visar det sig att Mattias Boström som twittrar på @piratforlaget och som är en del av mitt sociala medienätverk kommer från Kolsva. Kolsva, samhället utanför Köping. Köping som jag spenderade min barndom och ungdom i. Det visar sig exempelvis att vi båda känner Per Kraft.

Mattias har skrivit en lång text om just minnen och hur populärkultur blir en sorts markörer för alla andra minnen – och refererar exempelvis till en tidig Europe-konsert i Folkets Park i Köping. En konsert jag själv inte kan minnas jag var på men en historia som triggar igång att minnas andra konserter, galna händelser och hur man själv var på den tiden. Från barn i Missionsförbundet, till medlem i en Livets Ord-knuten grupp till svartrockare och US-are till att förändras sakta till blivande präst. Sen flyttade jag…

Det är lätt att glömma: att varje människa är en historia. Det är väl det som Lasse Holmquist var så bra att visa i det klassiska ”Här är ditt liv” och som idag inte längre lyckas eftersom allt är medietränat och tillrättalagt. Och samtidigt sker det igen – men idag på bloggar, på Facebook och andra sociala medier – att vi berättar mer om vilka vi faktiskt är. Nonsens? Knappast – det är bitar av livet som vi idag kan se och lära känna och förhålla oss till. Biografierna skrivs i realtid snarare än samlas ihop mot slutet av livet.

För mig är Köping ett avslutat kapitel men precis som Mattias skriver så är det en av de kontexter som format mig som människa. När jag föreläser om skillnaden mellan analoga värderingar och digitala värderingar så är det enkelt att i bakhuvudet reflektera över hur man som tonåring var tvungen att forma om sig för att passa in i småstaden. Det fanns ett avgränsat antal personer att umgås med – vilket innebar att man fick slipa bort sånt som var en själv och försöka att leta efter minsta gemensamma nämnare. Idag behöver man inte det om man inte vill: idag finns hela världen tillgänglig och man kan leta efter sina gelikar och nätverka utifrån den man faktiskt är.

Reblog this post [with Zemanta]
  • Carina Hasselgren

    Jag fogar in mig i den lilla världen, jag minns både dig och Per från Ullvi. Jag fogar också in mig i den större världen, är glad att förändringar sker och att man, som du skriver, kan ”nätverka utifrån den man faktiskt är”.

  • Se där. Berätta!

  • Carina Hasselgren

    Vet inte om det är så mycket att berätta, jag gick i ”tjejklassen” på ekonomisk linje och tog studenten 1990. Det är ganska skönt att vara äldre, att ha fått en del insikter i livet. Jag tänker inte hålla på att ångra saker jag gjorde eller inte gjorde utan jag jobbar vidare på att göra tillvaron så bra det går för mina elever på gymnasieskolan där jag jobbar. Jag jobbar också vidare utifrån mottot ”man lär sig något nytt varje dag” och suger åt mig av allt som verkar intressant.

    Så jag fortsätter att kolla in din blogg och att läsa dina max 140-teckensmeddelanden :o) Allt gott!

  • Då måste vi haft matte tillsammans? (åtminstone de gånger jag gick dit ;)).

  • Carina Hasselgren

    Kanske det ja, jag bytte själv till spanska så fort jag kunde ;)