Månadsarkiv: oktober 2009

Iphone som rökavvänjning

Jag röker mindre och mindre (men självklart snusar jag då mer och mer). Varför? I blame my Iphone. För att gå ut och röka har förut alltid handlat om att ta en mikropaus, att inte kunna nås av mail, Twitter, bloggkommentarer, jobb osv osv. När jag skaffade min Iphone så har det ändrats. Allt finns där och att gå ut och röka är ingen större skillnad mot att sitta vid skrivbordet (möjligen att man står upp och då och då nås av ren luft).

Frågan är väl om det är bra. Mikropauser behöver vi människor. Det är att starta om hjärnan lite. För min del har det varit en av de viktigaste, förutom nikotinet, incitamenten att röka. Snus innebär ju att man helt enkelt fyller på nikotin konstant oavsett vad man gör: rökning är en rit, en paus, ett hack i tiden.

Så frågan är om smartphones generellt kan komma att vara en hjälp för rökavvänjning?

Å andra sidan: ingen kan längre gnälla över att man tar en paus när man går ut och pyr – eftersom man fortsätter att jobba även då.

En skammens dag igen

En vis man har sagt:

For to be free is not merely to cast off one’s chains, but to live in a way that respects and enhances the freedom of others.

Det känns som ett bra citat att börja med. Nelson Mandela. I grunden det som alla individer borde se som en viktig regel. För min del är inte lagar som väljer att hårt trycka ner varje enskild individ, att tvinga sig på den personliga integriteten och förminska friheten att respektera varandras frihet.

Idag har vi fått en lag som kommer att göra just detta. Och framförallt skapa en situation där allt vi skriver, allt vi lägger upp och allt vi säger kan avlyssnas och användas mot oss. FRA-lagen må vara tagen med några tillägg – men i grunden är det en lag som kommer att skapa situationer där vi går ifrån ett sant demokratiskt och fritt samhälle till ett semidemokratiskt kontrollsamhälle.

Det var väl väntat men det är sorgligt när man ser faktum: 158-153-1. Att oppositionen förklarar att de minsann tänker riva upp den om de får alla våra röster känns onekligen som ett vallöfte som väger lätt. Att vissa valt att se Camilla Lindbergs nedlagda röst som feg missar dock att en nej-röst från henne inte hade gjort någon skillnad men gjort henne fullständigt till persona non-grata. Hon håller huvudet högt. Tack Camilla för ditt mod!

Men vad har jag för rätt att säga så? Jag har ju inte skrivit om det nu. Sant. Jag skrev mycket förra gången lagen var på tapeten. Men det är ingen ursäkt. Och att nu varit tyst är inget jag är stolt över. Snarare skäms jag över att helt enkelt låtit mitt eget liv äta upp mitt engagemang. Det farligaste som finns för ett samhälle och kanske en negativ utveckling på grund av individualismen – att vi fastnar i det lilla livet och missar det som händer därutanför.  Att vi som människor helt enkelt väljer att blunda för det faktum att ibland blir prioriteringen åt helvete. Jag har misslyckats att vara det jag borde varit. Det får jag nu leva med. Det vi lärt oss – många av oss som varit med länge och borde förstått bättre – är att vi aldrig kan tystna och tro att saker blir bra ändå. FRA-diskussionerna har lärt oss att vi har fått verktyg att föra opinion med: och utvecklingen mot Gov 2.0 kommer nu vara ännu viktigare. Det kan bli en motrörelse: där den data som finns bör bli öppen nog för att alla ska kunna granska makten.

De som fortsatt oförtrutet att skriva ska ha all credd: HAX, Swartz, Klamberg, fantastiska Emma, Josh, Mildner, Falkvinge, Farmor Gun, ihärdiga Scaber Nestor, unga smarta Calandrella, Troberg, Nemokrati och många fler. Jag lyfter på hatten för er alla.

Att politikerna uppenbart inte riktigt vet vad FRA handlar om bevisas av SVD men samtidigt är mer frågan: varför blev det så här? Vad skapar en situation där demokratin säljs ut och där människors rättigheter förminskas?

En del menar att den tekniska utvecklingen helt enkelt skapar nödvändighet till en signalspaningslag som FRA-lagen. Andra ser den allmänna globaliseringen som ett skäl. Ett annat skäl är kanske helt enkelt att terrorism blivit vardagsmat och att 11e september omskapat hela världsbilden för oss alla. Alla dessa parametrar har säkert vägt in när det gäller det vi ser idag.

När jag gick på Sveavägen idag gick jag förbi Decorima-hörnet och samtidigt tänkte på vad som hänt idag slog det mig att här kanske svaret varför vår riksdag idag röstade igenom FRA-lagen:

Den 28e februari 1986 förändrades Sverige i grunden. När skotten föll på Sveavägen började antagligen den utveckling som gett oss fler och fler svenska lagar. Inte för att Palme var en framträdande frihetskämpe eller på något sätt skulle försvarat individens rätt till privatliv utan helt enkelt handlade det om att någon eller några kunde välja att skjuta ihjäl en svensk statsminister. Plötsligt fanns det en möjlighet att krig inte utfördes enligt normala former, att människor kan hata något så mycket att man väljer att försöka omstörta ett land. Och det innebar att en ny sorts politiker också kunde komma fram: vars makthunger och kontrollbehov inte nödvändigtvis byggde på en ideologi utan på personligt begär och suget efter att styra.

Idag har vi åter fått se hur viktiga grundläggande mänskliga rättigheter börjat monteras ner. Idag börjar ännu ett nytt land att mejslas fram i plenisalen. Ett Sverige som blir ett land utan rätten att tycka och tänka fritt i hemlighet.

Klubbslagen efter voteringen ekade likt skotten 1986.

Långt utanför av fotbollens disciplinnämnd

Disciplinnämnder och regler. Det är väl ändå ett känt faktum att det i amatördrivna regelverksämbeten ofta sitter en smula felnavlade personer med en rent sjuklig form av patos för att regler är heliga och kontexter är ointressanta. Svenska Fotbollsförbundets disciplinnämnd borde få avsked direkt efter att beslutat att bötfälla ÖIS för en banderoll om Dawit Isaak.

På tåget ner till Stockholm satt vi ett gäng äldre män (jag var yngst faktiskt) och pratade unga och idrott, och alla var relativt överens om att ett av problemen fr a i större lagidrotter är att det är föräldradrivet. Tyvärr är det väl så att många gånger följer sporten en sorts engagemangslinje och även de som sitter i högre instanser är inte nödvändigtvis kompetenta att ta de beslut de blir satta att ta – utan de får sina platser på grund av långt och troget engagemang.

Tyvärr verkar det inte ens vara bättre i den allra högsta toppen.

Att döma ut böter för att supportrar väljer att visa en harmlös men viktig banderoll om Dawit på en fotbollsplan måste betecknas som en riktig pr-flopp. Och öppet mål  för Thomas Mattson och Expressen.

Vän av ordning (de brukar för övrigt sitta i liknande disciplinnämnder och skita på sig av lycka när de får döma ut straff) kan då säga att “jamen då ska ju Sverigedemokrater, Socialistiska Partiet och Befria Alla Bävrar också få ha sina banderoller”. Eh, nej. För det handlar om att se en kontext och förstå att analysera vad som faktiskt står och vad frågan handlar om. I det här fallet handlar det om en person som är fängslad sedan många år på grunder som går emot alla de demokratiska principer som Sverige (och förhoppningsvis Svenska Fotbollsförbundet) står för. Det är något helt annat än om en del mentala kalhyggen vill skyffla upp SD-banderoller på Saxträsk divison fem-match. Det handlar om att som sport stå upp för de grundläggande mänskliga rättigheter vi alla kommit överens om.

Fan vet men det känns som om vissa inom fotbolls-Sverige nickat för många bollar.

Ps. Att 2009 fortfarande ha en fax som främsta och viktigaste kommunikationsmedel känns… modernt. Ds.