Månadsarkiv: oktober 2009

I panelen för Stora Bloggpriset igen

Jag har tackat ja till att vara med i Stora Bloggprisets panel i år igen. Eftersom jag är ganska säker på att själv inte bli nominerad efter det senaste halvårets usla bloggande så känns det klockrent att faktiskt fråga er andra:

Vilka har varit årets bästa bloggar?

Jag vet inte hur nomineringarna ser ut i år men eftersom jag gillar kollaboration – och att jag numera omöjligen kan hålla koll på alla bloggar (när jag började blogga back in 01 var det enklare att läsa svenskspråkiga bloggar om man säger så…) så vore det roligare om ni hjälper till. Så slipper vissa skicka de där pinsamma spammailen om att man vill bli nominerad. Förklara varför din blogg är så bra eller ge mig en motivering varför en viss blogg ska vara med.

Sen kommer jag ändå att göra mig en egen åsikt och ta mitt eget beslut.

Varför gör jag det här? Helt enkelt för att jag vill göra ett bra jobb. Nåt jag lärt mig under min tid som reklamare och numera som strateg inom digitala medier är att inte bli hemmablind på vilka medier man själv använder sig av. Självklart kan jag nominera de bloggar jag läser eller de jag kan tänka mig ändå kommer att bli nominerade – men då får vi någon sorts ekokammare där bara vissa bloggar lyfts fram.

Så kör hårt: vilka är årets bästa bloggar? Shoot.

Vad gör du för något?

Det kan man undra såna här veckor där vi börjar prata level 6 (fast kanske ska vi säga 7 idag :)).

Jag är creative planner och sociala mediestrateg. Det innebär att jag försöker att hitta rätt bland vad målgrupper och målindivider faktiskt tycker och upplever – och vad man som företag eller organisation bör göra för att nå fram. Det är många gånger att ha en fot i varje läger: företaget som på mest effektiva sätt vill skjuta ut så mycket information inifrån sig själv som möjligt – och insikter om att målgruppen inte är intresserad av att bli måltavla för all den informationen. Genom sociala medier handlar det ännu mer om att hitta rätt tonalitet och finnas närvarande på de ställen där människor faktiskt är. Det är det jag försöker att lära ut, ge stöd och bygga förtroende hos företag och organisationer att våga göra: sluta störtmassbomba och börja att konversera.

En planners uppgift är att få marknadsföringen att vara rätt: primärt för de som är ”målet” för den, sekundärt för företaget som vill marknadsföra sig. Det handlar om att undvika att som företag bli upplevd som påstridig, tjatig och ointressant. Ofta blir strategin att göra mindre snarare än att göra mer.

Jag tänkte på det när jag läste Karins fantastiska text om vad en CIO faktiskt gör och är. För mig som bland annat jobbar med att titta på målgrupper inom den sfären var det en fantastiskt upplysande text. Och viktig eftersom hon visar på en annan sak som blir mer och mer påtaglig när jag tittar  människor i mitt professionella nätverk och deras bakgrund: det är ofta att de som är mest framstående, intressanta och som jag fastnar för sällan har ”rätt utbildning”. För att ha både rätt utbildning och vara passionerat nyfiken för sitt jobb är ibland svårt – man blir genom utbildningen helt enkelt hemmablind. De finns och de är fantastiska människor men jag tror att vi kommer att mer och mer se att människor ofta kommer att landa på helt andra platser än de som de utbildat sig för.

Mitt råd till unga är att inte stirra sig blinda på vad de ska bli utan att utbilda sig för att bli nyfikna.