Månadsarkiv: oktober 2009

En Stockholmsresa med Solstickan

Jag har försökt att vara lite ledig ett par dagar. Bland annat åkte jag och Solstickan iväg till Stockholm. Det finns få saker som är så mysigt som att åka med honom och gå på museum.

Stockholmsrean09 / Raket

En väldigt stor raket och en inte ännu så stor Solstickan. Tekniska muséet var vår anhalt och det är så oerhört kul att gå omkring och kolla på tekniska prylar med sonen. Mot slutet av dagen var vi upp på fjärde våningen och tittade på alla gamla datorer. Bland annat spelade vi det gamla klassiska tennisspelet och såklart var Villiam skitbra på det också. Crysis eller Pong – han är en dataspelsexpert.
Stockholmsresan09 / Rymden

Det blev rymdtema och de har en rätt ok utställning om rymdresorna som Fuglesang gjort. Tyvärr var mycket av de rörliga presentationerna offline men det var snyggt och intressant. Det vi dock väntade på var Cino4:

Stockholmsresan09 / Cino4

Stockholmsresan09 / Cino4Cino4 var skitkul! Stolarna rör sig och efter att ögonen vant sig så var 3D-effekterna oerhört läckra. Lägg till rök, vind och plötslig vattenånga i ansiktet så blev det en halvtimme som helt klart gjorde
Sen är det fika också :)

Stockholmsresan 09 / Fika

Efter en lång tågresa så tog vi en fika. Det är helt klart en annan sak att fika och gå på stan med sonen. Och då jag det senaste halvåret varit mer i Stockholm än i Borlänge. Att nu ha med sonen på samma gator som man annars går ger saker perspektiv.

Stockholmsresan09 / Mat

Vi valde att käka på foodcourten i Kungshallen. Det är inte alltid så lätt för en tioåring att välja och att sitta på restaurang kan bli lite jobbigt så vi tog kebabtallrikar. Sen var vi på affärer: Games Workshop och tittade på de sjukt dyra figurerna och nya scenarior att köpa – problemet är ju att det handlar om flera tusen för att kunna spela en del av dem :). Sen var vi på Omilivs och köpte stora burkar Sambal Oelek och Sambal Badjak. Så hängde vi på Webhallen och Solstickan köpte Battlefield Heroes 2.

Stockholmsresan09 / Fika

Det var en superskön dag. Vi valde att stanna två timmar extra och på väg hem så lirade vi spel: han på Ipod Touchen och jag på Iphonen – och ibland tillsammans. Sista halvtimmen slocknade riddaren lite.

Ledig. Smakar på ordet.

Det har varit en galen höst. En intensiv sommar.

Tyvärr har bloggandet mer byggt på vad jag gör på andra ställen än att rent lustfyllt.

Det finns saker som hänt som gör att jag inte kan blogga som jag vill.

Det är saker som händer som gör att jag känner mig bakbunden.

Saker är som de är.

Imorgon ska jag åka till Sthlm igen. Men med Solstickan. Ledig. Gå på museum. Gå på affärer.

Han har varit helstissig idag för det. Det är sött.

Han är tio. Och har saknat sin pappa.

Så – jag återkommer. Jag har börjat få tid att tänka efter en sjukt intensiv men extremt lärorik höst.

Deepedition kommer att leva igen. Kanske lite annorlunda.

Ps. Glöm inte att föreslå vilka bloggar som ni anser vara årets bästa. Ds.

I panelen för Stora Bloggpriset igen

Jag har tackat ja till att vara med i Stora Bloggprisets panel i år igen. Eftersom jag är ganska säker på att själv inte bli nominerad efter det senaste halvårets usla bloggande så känns det klockrent att faktiskt fråga er andra:

Vilka har varit årets bästa bloggar?

Jag vet inte hur nomineringarna ser ut i år men eftersom jag gillar kollaboration – och att jag numera omöjligen kan hålla koll på alla bloggar (när jag började blogga back in 01 var det enklare att läsa svenskspråkiga bloggar om man säger så…) så vore det roligare om ni hjälper till. Så slipper vissa skicka de där pinsamma spammailen om att man vill bli nominerad. Förklara varför din blogg är så bra eller ge mig en motivering varför en viss blogg ska vara med.

Sen kommer jag ändå att göra mig en egen åsikt och ta mitt eget beslut.

Varför gör jag det här? Helt enkelt för att jag vill göra ett bra jobb. Nåt jag lärt mig under min tid som reklamare och numera som strateg inom digitala medier är att inte bli hemmablind på vilka medier man själv använder sig av. Självklart kan jag nominera de bloggar jag läser eller de jag kan tänka mig ändå kommer att bli nominerade – men då får vi någon sorts ekokammare där bara vissa bloggar lyfts fram.

Så kör hårt: vilka är årets bästa bloggar? Shoot.

Vad gör du för något?

Det kan man undra såna här veckor där vi börjar prata level 6 (fast kanske ska vi säga 7 idag :)).

Jag är creative planner och sociala mediestrateg. Det innebär att jag försöker att hitta rätt bland vad målgrupper och målindivider faktiskt tycker och upplever – och vad man som företag eller organisation bör göra för att nå fram. Det är många gånger att ha en fot i varje läger: företaget som på mest effektiva sätt vill skjuta ut så mycket information inifrån sig själv som möjligt – och insikter om att målgruppen inte är intresserad av att bli måltavla för all den informationen. Genom sociala medier handlar det ännu mer om att hitta rätt tonalitet och finnas närvarande på de ställen där människor faktiskt är. Det är det jag försöker att lära ut, ge stöd och bygga förtroende hos företag och organisationer att våga göra: sluta störtmassbomba och börja att konversera.

En planners uppgift är att få marknadsföringen att vara rätt: primärt för de som är ”målet” för den, sekundärt för företaget som vill marknadsföra sig. Det handlar om att undvika att som företag bli upplevd som påstridig, tjatig och ointressant. Ofta blir strategin att göra mindre snarare än att göra mer.

Jag tänkte på det när jag läste Karins fantastiska text om vad en CIO faktiskt gör och är. För mig som bland annat jobbar med att titta på målgrupper inom den sfären var det en fantastiskt upplysande text. Och viktig eftersom hon visar på en annan sak som blir mer och mer påtaglig när jag tittar  människor i mitt professionella nätverk och deras bakgrund: det är ofta att de som är mest framstående, intressanta och som jag fastnar för sällan har ”rätt utbildning”. För att ha både rätt utbildning och vara passionerat nyfiken för sitt jobb är ibland svårt – man blir genom utbildningen helt enkelt hemmablind. De finns och de är fantastiska människor men jag tror att vi kommer att mer och mer se att människor ofta kommer att landa på helt andra platser än de som de utbildat sig för.

Mitt råd till unga är att inte stirra sig blinda på vad de ska bli utan att utbilda sig för att bli nyfikna.

Det heliga Titanic

Jag trodde jag skulle få hjärnblödning när jag läste hur min vän Brygubben blivit refuserad i ett av kyrkomötets programblad. Varför bryr jag mig? Jag vet ärligt talat inte – men jag blir förbannad intill att vilja slå sönder något. Nånstans djupt inne i mig finns fortfarande ett minne, ett sorts ärr av den passion, det engagemang som jag gick in i kyrkan med. Och kanske beror det på att jag tidigare stått och pratat med en amerikan och försökt förklara upplägget att Svenska kyrkan är politiskt styrd av samma partier som styr staten – och han tittade på mig som om jag berättade att månen ramlat ner och var full av ost.

Kyrkan kommer att dö. För hon vill inte förändra sig. Jag är ledsen för alla de som dras med ner i djupet när hon sjunker. För skeppet håller inte längre. Det är ett Titanic. Och isberget heter ett modernt, individualistiskt samhälle.

Uppdatering: Den person som refuserade Martins krönika, Henrik Pederby, har uttalat sig i kommentarsfältet och tyvärr blir det ännu mer sorgligt när en person som ska vara informationsansvarig helt enkelt visar att inom kyrkan så fäller man fortare än man tänker sig för. Att den imaginära borgfreden inom kyrkan (den är minst sagt väldigt imaginär) skulle oroas av att en person som Martin Garlövs ironiska anslag gör att jag än mer känner att det knappt är torrt på däck på kyrkans båt.