Jag har äntligen fått en invite för Spotify. Och faktiskt: det var värt att vänta på. Fredrik har skrivit en mer analyserande post runt själva tjänsten. Själv är jag mest fascinerad över allt som finns på tjänsten. För min del blir det i mångt och mycket en revival, en djupdykning tillbaka till mitt 80-tal. Att åter få höra Commando M Pigg, att hitta en gammal låt av Squareheads1, hitta gamla Sing Sing & The Crime, Tant Strul (tyvärr Pena men BCM är inte med) men självklart mer tillgängliga låtar med alla gamla new wave-band man glömt är fascinerande och inte alltid så produktivt. Men det är en massa nostalgi och det är skönt att som snart 40-åring faktiskt känna samma känsla som när man satt med sina vinylplattor, sina kassettband och att hitta gamla punkdängor (”Anna Greta Leijons Ögon”) som Kung Kruka försökte lira covers på i vardagsrummet. Självklart finns inte allt – Abcess Exil får jag fortfarande leta efter (eller köpa mig en skivspelare och digitalisera).

Det som också är kul med Spotify är den sociala dimensionen med öppna spellistor. Någon skapar en spellista på något tema, och sedan fyller andra på.

Själv håller jag på med en lista för svensk punk, en för klassiska new wave och en som ska fyllas med typiska låtar för ett reklambyråkontor :)

Uppdatering: Spotify har fått venture capital motsvarande 850 miljoner. Och har släppt sina dealar (99 kr/månad för fri lyssning). Och i samband med det så har en massa låtar tagits bort: dvs – det som var fantastiskt med Spotify försvann i och med att det gick utanför den mer stängda betatestningen…

1. Anekdot: Ami som sjöng i bandet och som jag kände på den tiden i Köping mötte jag i korsningen Sveavägen–Kungsgatan förra veckan. Vi insåg att det var typ 20-25 år sen sist… [↩]