Det är Dalecarlia Cup i stan. Solstickan spelar match nästan varje dag. Idag är det två matcher. En har redan gått av stapeln (vinst 4-2 mot Kvarnsveden). Samling klockan 7.15… och jag hade egentligen fått löfte om att få vara ledig den här matchen men någon fick för sig att ställa en klocka på 6.50. Så utan kaffe var jag snart på väg.
Det är kul att se sonens glädje i att spela. De har spelat tillsammans sedan flera år och har världens bästa tränare som ser varje unges potential och ställer lagom krav som utvecklar killarna. För nej, jag tänker inte planera att kunna sluta jobba och bli bankir åt min sons fotbollsinkomster men i det här läget är det perfekt för honom att spela.
Runt planen bland oss föräldrar är det också ett värde. Vi har nu stått och tittat på killarna hur många gånger som helst – tillsammans och man språkar lite. Ser utveckling och pratar lite annat. Själv är jag egentligen rätt usel på sånt här; min asociala sida är stark. Men man försöker och det finns något som vi ändå samlas runt. Blandningen av personligheter och samhällsroller är rätt stor. Åldersmässigt finns det också en relativ bredd. En spännande kombo helt enkelt.
Borlänge är onekligen en rätt fantastisk stad ändå. I samma månad så har vi först Peace & Love med 25000 pers inne i stan och bara en vecka senare så är det Dalecarlia Cup med 293 anmälda fotbollslag (vilket gör att det är närmare 10000 pers som rör sig i nejderna).
Men som fotbollsfarsa så är det inte mycket annat som händer en sån här vecka. Idag är nästa match klockan 13.15. Så nu är det dags att fixa med mat och kök innan det bär av igen. Imorgon börjar matchen kvart i tolv. Tjohej!
Andra bloggar om: Dalecarlia Cup, fotboll, fotbollsfarsa, Borlänge
Kanske relaterade postningar:
Entries (RSS)