Konceptet runt att tänka något som “barnförbjudet” innebär i sin tur att samhället bestämmer vad som föräldrarna borde få bestämma.

Jag menar alltså inte att barn ska leva ett laissez-faire-liv. Utan att samhället inte ska välja åt föräldrarna. Det är vi som föräldrar som har det ansvaret (och rätten, skyldigheten) att tillåta och förbjuda. Problemet ligger i att samhället aka staten många gånger väljer att förklara att föräldrar inte är kapabla till just detta: man väljer att omyndigförklara alla föräldrar på grund av att en minoritet avhänder sig sitt föräldraansvar på grund av ointelligens, sjukdom eller ointresse.

jag är gammal filmvetare och masskonsument av film – och har visat dem lite ”fel” grejer i fel tillfälle – alltså det är ju inte alls fråga om nåt avancerat – bara att de ibland inte riktigt orkat med det…tex Mars Attacks eller Men in black – egentligen mest sagoaktigt men ändå lite otäckt ibland…

Samtidigt har jag själv två kullar av barn – en från sent åttiotal och en från tidigt 2000-tal och har haft helt olika förhållande till dem…beroende på att jag själv varit yngre/äldre, sett på saker och ting helt olika…

Du skriver ungefär som jag tänkte innan jag började få barn själv, dvs. utifrån perspektivet vad som är bra för barnet, och det är förstås det som är det politiskt korrekta i vårt samhälle. Men nu när jag själv blivit förälder har jag fått en förskjutning mot att mycket oftare överväga vad som är rimligt att förvänta sig av föräldrar (och andra institutioner som hanterar barn). Som förälder gör jag ofta val efter vad som är enklast för mig själv, och jag skäms inte för det. I och med att jag har ett ansvar inför barnen att sköta delar av deras liv tills de är myndiga, eller till och med längre, så anser jag mig ha rätten att anpassa deras liv så att det passar in i mitt. Jag måste ju se till så att jag orkar med. Och även om jag orkade hur mycket som helst är jag inte säker på att den perfekta föräldern är den totalt uppoffrande.

Men ja? Självklart ska barnet anpassa sig efter sina föräldrar. OCH föräldrarna efter sina barn i rimlig utsträckning. Men inget barn mår bra av föräldrar som lever genom eller endast för sina barn. FÖräldrar som upphör med sina ”egna liv” för att de får barn. För att kunna vara förälder måste man hitta lösningar som fungerar för en själv, naturligtvis utan att SKADA barnet. Sen kan vi ju diskutera i det oändliga vad som faktiskt skadar ett barn….

mymlan’s last blog post..flytta bloggar och grejer

Ett sätt att förenkla för sig själv är att generalisera med regler och förbud, och inte alltid se till barnets individuella bästa.

Jag talar i och för sig inte om just barnförbjudna filmer, eftersom jag ännu inte har några barn i den åldern.

ctail’s last blog post..Tullverkslagrad Bourbon

Sen det här med Matrix – varför skydda barn från obegripliga saker? Ett barn som inte förstår handlingen eller filmen orar inte se den till slut, så enkelt är det…

Fan vet. Vi såg både ”Reloaded” och ”Revolutions” igår och jag tror inte Solstickan förstod så mycket. Men det sår säkert ett frö av cyberpunk-filosofi i honom :).

Sen det här med Matrix – varför skydda barn från obegripliga saker? Ett barn som inte förstår handlingen eller filmen orar inte se den till slut, så enkelt är det…

mymlan’s last blog post..kommentarer som förtjänar extra uppmärksamhet I