Idag har jag hållit föreläsning på högskolan. En intressant upplevelse. Inte på grund av själva föreläsningen utan allt runtomkring. Om vi tar det från början.
Jag har hållit såna här föreläsningar några år nu. På MKV-utbildningen. I år togs det här över av en ny person. Fine, vi får inte mycket betalt för det men vi ser det som en delvis pro bono-sak. Det är viktigt att få bra studenter häruppe.
Igår tisdag fick jag ett mail från den person som bokat in mig som förklarade att hon dels inte skulle kunna ta emot mig och hjälpa mig tillrätta eftersom hon var i Stockholm men att föreläsningssalen ligger på tredje våningen och där finns dator och kanon. Och avslutade lite käckt med det ska nog gå bra ändå. Jotack.
Idag valde jag att åka i tid. I mer tid än jag tänkt eftersom mitt armbandsur visade sig gå tio minuter för fort. Eftersom jag tyckte att förklaringen om var föreläsningssalen låg var en smula vag valde jag att fråga i receptionen.
- Hej jag heter Niclas Strandh och ska hålla en föreläsning för MKV idag. Jag tänkte höra i vilket rum det är jag ska vara.
- Eh… jaha… jo… *flipprar pÃ¥ datorn* Du finns inte med här.
Då började jag ana hur det hela skulle utvecklas.
- Men kolla på XX då. Hon kanske har bokat det?
- Jojakanske…*mer vridande pÃ¥ en lÃ¥ng bokningslista* Ja, här ja. Rum 313. *skriver ner det pÃ¥ en lapp som om jag vore en imbecill eller utrustad med guldfiskminne*
- Ok. Det är på tredje våningen va?
- Eh… jo… det bör det vara *börjar leta pÃ¥ en karta över huset (som inte är speciellt stort)*
Nu börjar jag fundera om det är någon jävel som satt upp en Dolda Kameran-bambusing på mig.
- Eh… det finns inte här… faktiskt.
- Okej. Jag är inbokad för en föreläsning i ett rum som inte finns?
- Eh… vänta *försvinner in i det inre av repan*
Själv börjar jag allvarligt fundera på om jag helt enkelt ska skita i det här.
Efter en stund kommer snubben tillbaka.
- Eh… alltsÃ¥ man har bytt namn pÃ¥ rummen däruppe. SÃ¥ va… det är uppe vid bild- och musik-utbildningen sÃ¥ va… jo… tre trappor.
Jisses. Jag tackar för mig och kliver uppför trapporna. I en lÃ¥ng och typisk “bild och musik”-korridor sÃ¥ hittar jag till slut klassrummet. Till min lättnad ser jag att det stÃ¥r “öppet” pÃ¥ lÃ¥set eftersom jag insÃ¥g att ingen antagligen tänkt pÃ¥ att jag mÃ¥ste kunna ta mig in i rummet. När jag öppnade dörren sÃ¥ var det folk där…
Klockan var tjugo i tio sÃ¥ jag tänkte att det är lika bra att vänta en stund. Satte mig vid ett bord, kopplade upp mig via Joikuspot och min mobil eftersom det “öppna” WiFi som Högskolan Dalarna har kräver inloggning och lösenord…
Nu börjar det komma elever som ska lyssna pÃ¥ mig. Vid fem i tio sÃ¥ gÃ¥r nÃ¥gra ut frÃ¥n rummet och jag tänker att det nu borde vara läge att fÃ¥ komma in. Dock kommer inga fler ut pÃ¥ den minut det tar för mig att logga ner och stänga datorns lock. SÃ¥ jag kliver in och möts av oförstÃ¥ende lärare som sitter och har nÃ¥got “pedagogiskt möte” där men just dÃ¥ har kisspaus.
- Hej, jag ska vara inbokad att ha en föreläsning här för MKV.
- Nej, vi har bokat det här rummet.
Nu blir jag lite irriterad.
- Alltså. Jag heter Niclas Strandh och jobbar på Heimer & Company Reklambyrå, jag är inbjuden av XX på MKV att hålla den här föreläsningen idag och har fått uppgift från receptionen att jag ska vara i just det här klassrummet.
En var de kvinnliga lärarna verkar inte riktigt förstå det hela:
- Jamen jag har ju faktiskt bokat det här rummet.
Som om jag brydde mig ett skit om det? Jag väljer den tysta, ytterst irriterade approachen.
- Det där måste vi kolla.
Alltså. Jag har blivit inbjuden att hålla en föreläsning. Jag har fått ett rum bokat. Någon har lyckats fucka upp bokningen. Rummet används av ett gäng lärare för ett möte. Jag har en hel klass studenter utanför som åkt in just för den här föreläsningen.
Och de ska kolla bokningen.
Jösses. Inte är det konstigt att Sverige inte anses ha någon högtstående akademisk nivå. Lärarna verkar ju vara rätt nötiga.
Efter ett tag, när de försökt att logga in både här och där för att kolla bokningen - och kvinnan som anser sig bokat just den här salen påpekat det fem-sex gånger så får plötsligt en av dem en snilleblixt: de skulle ju kunna byta sal. Wow. Kvinnan som bokat rummet har dock gått i baklås och fortsätter förklara att hon minsann bokat just den här salen. Själv hänger jag vid en lång rad av diskbänkar eftersom rummet också är lärosal för bild.
Nu återstår ju problemet att de ska komma överens om vart de ska gå - och hur de ska meddela den lärare som inte är där just då vart de ska gå. Viktiga spörsmål som måste avhandlas inne i salen. Jag inser att jag nu ändå kan starta min dator och koppla ihop tekniken (som jag förutsätts förstå eftersom jag inte fått någon som mött upp mig).
Till slut kan eleverna komma in och de får ställa upp bänkar och liknande eftersom det orkar inte lärarna göra. De sistnämnda piper iväg till slut. Själv känner jag mig måttligt inspirerad och eftersom det hela inneburit att vi är en kvart försenade, jag antar att nätet kräver lösenord så sätter jag inte upp bambusing för föreläsningen som jag tänkt.
Alldeles innan jag kommer igÃ¥ng med föreläsningen sÃ¥ dyker en av lärarna upp. Hon ursäktar strulet och förklarar att det var de som inte bokat salen. Det var just dÃ¥ tur att den där läraren som tio gÃ¥nger förklarat att hon minsann hade bokat salen inte var kvar just dÃ¥…
Föreläsningen gick hyfsat. Men när jag åkte därifrån så kände jag att det var sista gången. Jag gör gärna såna här saker. Jag älskar att föreläsa, presentera och prata reklam. Jag kan tänka mig att göra det som pro bono eller till ett starkt reducerat pris. Men då tycker jag ändå att man kan kräva någon sorts respekt och support från den som bett mig komma.
Andra bloggar om: föreläsning, copywriting, Campus Lugnet, Högskolan Dalarna, MKV, lärare, bokning
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
Jösses. Tyvärr blir jag inte förvånad. När jag jobbade på skola hände det att det kom in vikarier som ingen tog emot. Ingen mötte dem i dörren, ingen visade dem runt, ingen gav dem material eller visade dem vart de skulle. I nåt fall fanns de inte ens uppskrivna i skolassistentens papper. Helt otroligt amatörmässigt.
Joshua_Tree’s last blog post..Att leva som man lär
Word. Känner igen den sången. Hela den akademiska världen är ett töcken av kontraproduktivitet. Man fattar inte hur näringslivet fungerar, hur man söker samarbeten eller ens har hyfs nog att ta emot gäster. Inte konstigt att högskolan är hårt ansatt av KY-systemet.
lord Fredruk’s last blog post..SkÃ¥debröd ifrÃ¥n Ã…rstiderna.
Självklart blev du inte riktigt behandlad. Men utgå inte från att alla är likadana och/eller anser att det är okey.
Om man är en grupp lärare och det kommer en föreläsare så bråkar man inte på det här sättet, man byter sal.
Men tyvärr förekommer det och det ger dåligt rykte. Eftersom många som råkar ut för det här, tror att det här en rutin och något som gäller alla och ALLA lärare på högskolan.
Du kan gott tacka ja igen, eftersom det inte alls behöver hända igen.
Monika Ringborg’s last blog post..Anmärkningsvärt
Min tid är både finansiellt och värderingsmässigt mer dyr än att behöva hålla på att få akademiska lärare att veta hut. Synd om eleverna men det finns andra skolor.
Okey, jag missförstod dig. Trodde du menade att du inte skulle tacka ja till någon annan heller.
Du uttalar dig ganska generaliserande när du skriver:
“Jösses. Inte är det konstigt att Sverige inte anses ha nÃ¥gon högtstÃ¥ende akademisk nivÃ¥. Lärarna verkar ju vara rätt nötiga.”
Monika Ringborg’s last blog post..Anmärkningsvärt
Dalarnas högskola….jag säger dÃ¥ det. Jag var inne där en snabb vända och höll ERASMUS-föreläsningar. Jag hoppas vid gud att jag aldrig behöver komma tillbaks. Vilken röra! De visste inte fram och och bak pÃ¥ sig själva (jag syftar alltsÃ¥ inte pÃ¥ studenterna)och organisationen…ja herrejösses. Vad jag har sett av universitet och högskolor (och det är en hel del), sÃ¥ är det tack och lov inte representativt.
Andra skolor för eleverna att välja.
var det där yoda-språk eller? :)
Väldigt överdrivna reaktioner från dig tycker jag. Men jag var inte där förstås. Kanske var det värre på plats.
Bisonfredrik’s last blog post..Bisonblogs läsarundersökning
Överdrivna reaktioner? Knappast!
Är man inbjuden att utföra ett par timmars arbete någonstans så förväntar man sig självklart att man inte ska stå där med skägget i brevlådan när arbetet väl ska utföras? Rakt av amatörmässigt.
Och attityden frÃ¥n den där läraren som “bokat” rummet? *klök*
drf’s last blog post..202100-5521
Det är upp till var och en att tycka till om. Det jag dock kan säga är att högskolans informationschef inte tyckte det utan bad mig om mer info för att än en gång försöka göra något åt detta som händer alltför ofta.
Själv blir jag egentligen inte så upprörd. Mer fascinerad över att vuxna människor inte kan tänka längre än näsan räcker. Och lite fascinerad över hur lärarna först valde att försöka motbevisa mig. Vad skulle jag gjort? Gått därifrån och hittat mig ett annat rum? Sagt åt eleverna att tyvärr, det är dubbelbokat så det blir ingenting. Ledsen att ni åkt ganska långt endast för den här föreläsningen?
Vidare: för min del är det inget problem att koppla ihop tekniken. Jag vet vilka sladdar som krävs och kan jobba runt korkade teknikers verk som det behövs. Men att inte se till att någon möter upp som kan fixa såna saker är fortfarande, enligt mitt förmenande, rätt respektlöst. Om det varit min chef (hon påpekade det själv när jag berättade) hade hon stått rätt handfallen. Vilken sladd går till kanonen? Hur får jag ljus jag behöver osv.
Så jo, det må tyckas att det är en överdriven reaktion men det är lite irriterande. Jag respekterar andras jobb och förväntar mig då att andra respekterar mitt.
Respekt, det är något man kan ge hur mycket som helst av och aldrig få ett jota tillbaka.
Det lustiga i historien är att du nästan verkar lite förvånad över att ingenting funkade och att du faktiskt någonstans förväntade ett bättre bemötande. Det är knappast någon slump om akademins skyddade verkstad har problem med att få verkligheten att komma på föreläsning. Man har bränt ett och annat skepp på vägen och skit flyter som bekant extra bra i en liten bransch.
lord Fredruk’s last blog post..Grattis Göteborg!
Det är tredje året jag gör det och tidigare har jag blivit mött och haft hjälp. Så ja, jag var lite förvånad. Ny person som bokade mig den här gången.
Verkar som om högskolan dalarna ska fundera över sin verksamhet innan de bestämmer sig för att över huvud taget flytta någonting.
Helt klart skall det inte gå till så där. En utomstående föreläsare skall alltid ha någon som välkomnar och även presenterar personen för studenterna. Jag reagerade när jag läste att hon var och föreläste själv utan att ha fixat någon ersättare.
Monika Ringborg’s last blog post..Anmärkningsvärt
Jag kan intyga att det var rätt struligt i början.
Men röran är helt i linje med hela den kurs föreläsningen ingår i.
Som tur är tycker jag inte alls den är representativ för hela utbildningen, verkar vara jättejättemånga olyckliga tillfälligheter bara.
Tack för en intressant föreläsning!
Roliga ljudeffekter hade du i ppt’n ocksÃ¥. ;)