Mina barn fÃ¥r tyvärr ofta höra de orden: “jag har inte tid - jag mÃ¥ste jobba”. SÃ¥ idag valde jag att försöka att ge min son lite tid. Han och hans kompis ville ner pÃ¥ Kupolen och köpa dataspel, och jag erbjöd mig att köra dem. Sagt och gjort. Vi kom hem med 2xWarcraft (klassiska spelet), 1x Starcraft och 1x Diablo II.
Sen blev jag sittande med dem och spela Warcraft (alltså inte WoW - det känns de som lite för unga för ännu), eftersom det spelet är helt på engelska - och man behöver förstå vad som står för att komma vidare. Ikväll satt jag och Solstickan själva och spelade Warcraft.
Är det inte väldigt dåligt att en pappa sitter och spelar dataspel med sin son? Varför gick vi inte ut och spelade lite hockey eller nåt? Tja, dels var det ett jävla skitväder - sen mår vi antagligen allra bäst om vi gör det vi tycker är kul tillsammans. Och han är, så åttaåring han är, en jäkel på dataspel1. Jag är en jäkel på datorer men inte så bra på spel2. Tillsammans blir vi rejält bra. Vi pysslar med det som är vi: lösa problem med logiskt tänkande, analyserande diskussioner och driv för att komma framåt.
Jag tror att det var sÃ¥n där “kvalitetstid”.
Självklart kan jag känna att jag verkligen blivit en sÃ¥n där “dÃ¥lig” pappa när det gäller tid. I mÃ¥ngt och mycket hinner jag sällan med “kvantitetstid” - jag jobbar mycket. Visst skulle jag kunna sluta att blogga - men grejen är att det mÃ¥nga gÃ¥nger är en spin-off av mitt jobb. För det bestÃ¥r av att läsa läsa läsa allt tänkas kan. Självklart oroar jag mig för att fÃ¥ höra av dem att jag inte hade tid för dem, när de blir vuxna och ska uttala sig om hur deras far var. Problemet är att jag är det jag är. För mig fÃ¥r det ändÃ¥ bli att försöka att hitta de här tillfällena. Jag är ingen fotbollsfarsa, jag är mÃ¥ttligt road av sport. Men jag läser för mina barn, ser gärna deras filmer tillsammans med dem. Vi Ã¥ker slalom sÃ¥ ofta vi kan, och mitt mÃ¥l är att de alltid ska känna att jag älskar dem - genom att visa det bÃ¥de med ord, med närhet och i att vara trygga. Och mitt mÃ¥l är att aldrig säga nej om de frÃ¥gar om nÃ¥got: att alltid bemöta deras frÃ¥gor med respekt och försöka att diskutera fram ett svar (kanske inte underligt att bÃ¥da mina barn är kända för sitt rika sprÃ¥k och evinnerliga diskuterande även i andra sammanhang…)
Andra bloggar om: dataspel, Diablo II, Warcraft, föräldraskap, kvalitetstid, barn, Solstickan, pappa, faderskapFotnot:
- Han har spelat sig igenom alla Harry Potter-spelen ett par gånger, Lego StarWars har han hittat varenda gömd bana på, han har tröttnat på Sagan om Konungens Återkomst osv osv [up]
- Jag blev sittande nu ikväll och spela Diablo II. Och insÃ¥g än en gÃ¥ng varför jag för nÃ¥gra Ã¥r sedan bestämde mig för att inte spela spel…Jag blir fast. Jag fick välja mellan att använda min datortid till att blogga, läsa och göra sÃ¥na saker - eller spela spel. Det är en av anledningarna att jag hÃ¥ller mig ifrÃ¥n WoW [up]


(No Ratings Yet)
“Och mitt mÃ¥l är att aldrig säga nej om de frÃ¥gar om nÃ¥got: att alltid bemöta deras frÃ¥gor med respekt och försöka att diskutera fram ett svar (kanske inte underligt att bÃ¥da mina barn är kända för sitt rika sprÃ¥k och evinnerliga diskuterande även i andra sammanhang…)”
LÃ¥ter som nÃ¥t jag kunde ha sagt…
mymlan’s last blog post..mymlans frÃ¥gelÃ¥da II
Jag kanske läser in dÃ¥ligt samvete som inte finns där — men reagerar pÃ¥ att mÃ¥nga av oss ofta rättfärdigar det som ger oss lite livskvalitet. Det är ju sÃ¥klart inte nÃ¥gon annan som avgör den kvaliteten, och rÃ¥kar man nu falla lite utanför “normen” är det lätt att ifrÃ¥gasätta sig själv. Det irriterar mig storligen. Gör en förälder saker tillsammans med sina barn är det bra, kan ju liksom inte spela nÃ¥gon större roll VAD man gör. Varför skulle ni bÃ¥da lida över en fotboll när ni har kul som det är? Det här ekar egentligen ett samtal jag hade med en god vän, som plockat upp modellbygge pÃ¥ sistone. Han kan knappt prata om det utan att be om ursäkt… När man borde vara skitglad över att hittat nÃ¥got som ökar kvaliteten i ens liv och gör att man gÃ¥r lättare mellan “plikterna”. *tar med sig käpphästen och gÃ¥r*
:D
emma’s last blog post..Men varför tar Aftonbladet sönder min browser?
Du kan vara lugn. Det handlar inte om kvantitet men inte heller direkt om kvalitet i betydelsen att de få tillfällen man umgås med barnen skulle generera ett koncentrat av lek och stoj. Det handlar om att vara där. Stödet. Rösten. Svaret på frågorna. Du har ju stor erfarenhet av detta från ditt ämbete och i mina ögon, utan att känna dig, är du en utmärkt fadersgestalt, tillåt mig uttrycket.
Keep up the good work.
Fredo’s last blog post..Jesus Christ in a bathroom floor!
Dataspel är bra för barn - punkt.
Den sociala kontakt man fÃ¥r med andra som är med och spelar är inte oviktig, man lär sig koncentration, samarbete, fÃ¥r användbara sprÃ¥kkunskaper, finmotoriken utvecklas och man lär sig att arbeta strategiskt,för att inte tala om mattekunskaper och förmÃ¥ga till spatialt tänkande…
Det finns mer lärande i datspel än vad man vid första anblicken kan tro. På peddan vid Stocholms Universitet (där jag mest håller till när jag har lust) jobbar en hel del med de här frågorna. Så det finns tom vetenskapliga rön om saken. Play on och tillåt både dig och ungen att vara glada.
Mitt barnbarn är 8 Ã¥r, jag älskar när han ringer och frÃ¥gar om nÃ¥got som har med datorspel att göra…
Mary’s last blog post..NÃ¥gonstans stÃ¥r det inte rätt till…
You and me same. Alltså det där med att fastna i ett spel eller i sitt arbete.
Jag tror att det är jättebra att spela dataspel med barn (bara för att jag gör det själv). Dels är det ofta påbarnens villkor, det är något de verkligen vill göra, inte något pedagogiskt de blir pådyvlade av välmenande föräldrar (det gör jag också). Dels möts man på lika villkor, och jag tror att det är jätteroligt och nyttigt för barn att få u ppleva att de faktiskt i vissa lägen är bättre än vad de vuxna är. Dessutom tror (eller snarare hoppas) att man får lite större trovärdighet när man diskuterar moment i spel (eller på internet) som man inte gillar, tex vissa våldsaspekter. Spela på du.
*Är det inte väldigt dåligt att en pappa sitter och spelar dataspel med sin son?*
Tvärtom!
Du var där de befann sig i deras intresse och värld - det är inget som gör en till en dÃ¥lig pappa …
Monika Ringborg’s last blog post..Replik pÃ¥ replik
Sen är frågan hur bra det är att jag fortsätter efter att sonen lagt sig (som idag igen :))
Nää, det kanske inte är sÃ¥ bra … :-) men om sonen sover sÃ¥ vet han inte om det (eller?) Äh, det är nog ingen fara med det…
Monika Ringborg’s last blog post..Replik pÃ¥ replik
det är alldeles utmärkt att pappor spelar dataspel efter att sónen lagt sig ;-)
dataspel är vikitga grejor, man hÃ¥ller pÃ¥ tills man tröttnar bara. det kan ta nÃ¥gra mÃ¥nader - det gälelr at ha kul helt enkelt…
Mary’s last blog post..Skatteverket jagar bloggare…