Jag tillhör den där lilla miniskula delen av befolkningen som läser ledarsidor. Vad jag förstått har FN satt upp oss på listan över utrotningshotade arter. Lokalbladet här i stan: Borlänge Tidning (egentligen med samordningens idé - Dalarnas Tidningar) har valt att inte använda sig av de klassiska osignerade huvudledarna utan varje ledarstick skrivs under. Man har valt att dels ha gamle pilsnerredaktören Christer Gruhs kvar och sedan kryddat det hela med Pernilla Ohlin, en yngre kvinna (vars digitala spårbarhet inte är speciellt bred).
I dagens blad skriver PO om det demokratiska presidentkandidatvalet. Hon för fram hur historiskt omvälvande det är att Barack Obama, som “räknas som svart”, kan komma att bli nästa amerikanska president - och hon gör en invecklad tirad där hon visserligen påpekar att Hillary Clinton tillhör en undertryckt minoritet: medelålders kvinna, men anser att det fantastiska ligger i att Obama kan komma att vinna. Hennes slutsats är helt enkelt att det är en större seger om en svart man vinner valet än en vit kvinna.
Jag tror iofs att det finns ett par till, möjliga förklaringslager att gå igenom: där man också kan hävda att kvinnor har det fortfarande svårare att komma till ledande positioner i det amerikanska näringslivet är svarta män, att USA under flera år haft en svart kvinna på den näst viktigaste politiska posten: utrikesministerposten, vilket därmed borde vara oerhört mycket större. Och innan Condolezza Rice satt Colin Powell där, en välrenommerad militär. Och svart.
Det som jag funderar över är varför en ledarskribent i en liberal tidning (för DT är väl fortfarande liberala även efter uppköpet?) inte problematiserar sin egen fascination? Vi skriver 2008. En global värld. Svarta presidenter har funnits förut: i Afrika är det hur många som helst. Kvinnor har börjat att styra länder, visserligen blir de oftare offer för terror (Bhutto, Gandhi). På något sätt så faller PO på ett eget grepp: att sätta USA i en egen serie.
Visst: det är (än så länge) världens största ekonomi, det som sker i USA får ofta eko i resten av världen. Men att det skulle vara ett land som inte påverkas av resten av världens utveckling är onekligen en märklig syn på saken. Det känns som om PO fastnat i sina egna fördomar om USA och det amerikanska folket, som ett rasistiskt och misogynt folk. Hon glömmer bort att reflektera demokraternas val kontra vår svenska politiska ankdamm: hur många med invandrarbakgrund sitter i Alliansregeringen (en eller två?), hur många kvinnor har varit statsminister (noll)? Hur många samer får komma till tals?
Det är lätt för liberala svenskar att fascineras över det som nu faktiskt håller på att hända inom amerikansk politik - men man glömmer lätt att Bush, denne konservatismens ståthållare, faktiskt gjort mer för kvinnor och färgade (Condolezza Ricce) än någon svensk regering lyckats - och att demokraterna helt enkelt måste välja Obama eller Clinton - eftersom demokraterna måste uppehålla en mer liberal linje än republikanerna: och gissningsvis kommer den som förlorar bli föreslagen som vicepresident. Det är helt enkelt så att det som händer är en logisk utveckling av ett amerikanskt samhälle som mer och mer distanserar sig från femtio- och sextiotalets rasism och där en ny generation väljare helt enkelt har andra preferenser; snarare än ett oväntat genombrott. Pernilla Ohlin faller helt enkelt för sin egen mediedramaturgiska inbilskhet.
Och det här är det som man kan se som baksidan av den utveckling som Dalarnas Tidningar visar när det gäller ledarsidorna: att det hela blir, rätt ytligt och rejält subjektiva krönikor istället för kollektiva texter utifrån ledarredaktionens diskussioner.
Uppdatering: Åsa Linderborg, med sedvanlig anti-kapitalism och anti-USA-argumentation, problematiserar en del men - precis som hos de amerikanska politiska journalister hon kritiserar - så gör hon det på ett rätt ytligt sätt. Samtidigt är hon mer medveten om den mediedramaturgi hon själv är en del av än vad Ohlin riktigt vill erkänna. Pernilla Ohlin är inte heller intresserad av en fortsatt diskussion runt det hon skriver. Hennes mailkonversation avslutas utan några ytterligare argument. Tråkigt, men kanske symptomatiskt för den utarmade journalistik som ledarredaktioner verkar lida av.
Andra bloggar om: Pernilla Ohlin, Dalarnas Tidningar, ledare, amerikansk politik, Hillary Clinton, Barack Obama, demokraterna, presidentval, feminism, rasism, svart, kvinna, mediedramaturgi, Condolezza Ricce
(No Ratings Yet)
Loading ...
Det är ju en gammal fråga vilket som kommer att bli först: en kvinna eller en svart som amerikansk president. Innan jag fått tillräcklig kännedom om hur det amerikanska klassamhället tyckte jag att frågan var omöjlig att svara på. Men efter att ha lärt mig mer om USA och vistats en del där, framstod det för mig för några år sedan som alldeles uppenbart. En kvinna kan nog möta stort motstånd (att det gick så dåligt för Walter Mondale tillskrivs ju exempelvis i stor utsträckning att folk inte ville ha hans kvinnliga vicepresidentkandidat), men ändå: att få en svart president i USA känns ENORMT mycket mer avlägset.
Så jag är lika fascinerad som PO över Obamas framgångar. En förutsättning för att han kommit så långt måste vara att hans bakgrund är “direkt” från Afrika. Han är ju alltså inte en slavättling.
Som jag ser det handlar det inte om ytlighet hos svenska liberaler utan om att ha lite insikter om de amerikanska väljarnas värderingar.
ctail’s last blog post..New Orleans tar maten med roux
Han är född på Hawaii av en kenyansk pappa och en vit mamma. Fan vet hur mycket Afrika det är… Och jag menar: utifrån att läst just en hel del runt amerikanska värderingar liksom jämförande studier av sociodemografi kontra värderingar att det starkaste argumentet för vad som händer snarare handlar om att det är logiskt det som händer. Jag är inte förvånad - snarare har jag förväntat det: dels som en positionering mot Bush-eran, dels att genombrottet skett inom näringslivet för flera år sedan.
Självklart är Dalarnas Tidningar liberala efter uppköpet, då de numera ägs av två liberala stiftelser vars faktiskt viktigaste uppgift är att upprätthålla de liberala ledarsidorna men även verka för en fri debatt på det stora hela. Därför äger de också fler socialdemokratiska tidningar än någon annan tidningsägare i Sverige idag…
mymlan’s last blog post..om att brinna
*flinar* Jag vet Mymlan, jag vet. Det var en retorisk fråga :)
Jag vet att DU vet. :)
Alltså. Nu jävlar fick jag en jäkligt bra idé. Som jag ska hålla tyst med…
mymlan’s last blog post..om att brinna
Jag anar vad det handlar om. Jag ska hålla klaffen jag med :D
intressant…kul att läsa era tankar om detta,
alltså. nu kom jag ju på en till liten så faktapetitess. nya ägarna tar inte över förrän i mars eller nåt sånt.
mymlan’s last blog post..bäst på u
Petitess var ordet :)
deeped’s last blog post..Den ytliga mediedramaturgin i ledarskribentens penna
Jag förstår inte var i förutsättningen är? Menar du att han inte skulle kommit så långt om han varit slavättling?
Jag förstår tyvärr inte vad skillnaden är mellan “direkt” från Afrika och/eller “slavättling”. Annat än det uppenbara. Hur menar du?
Stefan’s last blog post..S fast egentligen R
Vad är det som gör att du fastnar för en blogg?
Goddag yxskaft?
Göte här försöker få oss att komma till hans blogg och svara på frågan. Som han ställer i ett inlägg där…
Jag var snäll och svarade i min egen. ;o)
mymlan’s last blog post..man kan visst blogga om precis vad som helst
Aha… Göte försöker sig på lite viral marknadsföring. Men det hela blir spam. Osnyggt. Sånt ogillas.
Japp, viralt så det förslår, blev lite fundersam när jag såg han namn gång på gång i RSS-tröskan. Skönt att jag inte klickade på hans länk, jag misstänker att du redigerat bort den i efterhand här? ;)
Förlåt för OT-kommentar.
drf’s last blog post..Rör inte mina raketer
Viralt är roligt. Spam är inte roligt. Då åker ens länk :)
Stefan: Jag menar att underklasstigmat som svarta i USA dras med beror på att de är slavättlingar. Obama är fri från det kulturella arvet, vilket gör det lättare för honom att bli accepterad som makthavare.
Det är inte min egen idé utan en analys jag har hört på radio och läst i tidningarna. Men en analys jag delar.
ctail’s last blog post..New Orleans tar maten med roux
ctal - ok, då förstår jag. sen att det är helt jävla galet är en annan femma. jösses är det nu oxå de svartas fel att en svart inte kan bli president och sålunda accepterad (av vem? - de vita? men de skulle däremot tycka att det var ok att en afrikan från bushen klev in för att han inte är…slavättling?) för att förfädrarna varit slavar…
om det inte vore så jävla idiotiskt skule jag skratta…
moment 22 in abusrdum och på speed.
Stefan’s last blog post..Trevliga vägar?
Vi har ju fört en diskussion om min spamkommentar på Mymlans blogg. Vill också här gärna be om ursäkt för att jag retade upp dig (och några andra bloggare).
Jag har dock fortfarande en önskan om diskussionen kring bloggbesök. Jag har under ungefär en månads tid haft ett projekt på min blogg som handlar om hur man får besökare på sin blogg. En viktig slutsats efter detta projekt var att oavsett hur många besökare man kan generera genom olika marknadsföringsknep återstår det svåraste: att få besökarna att återvända. Och denna slutsats var bakgrunden till min fråga.
Jag är intresserad av en diskussion vad det är som gör att vi väljer att återkomma till vissa bloggar gång på gång. Vilka kriterier ska en blogg uppfylla för att bli välbesökt?
För bloggar med hög journalistisk kvalitet är det väl ganska lätt att finna ett antal kriterier, men vad med alla de bloggar till synes utan innehållsmässig kvalitet kan bli så stora.
Det vore väldigt kul om det jag skrivit ger dig några tankar till en post omkring detta.
Jag jobbar med det. Så de tipsen håller jag för mig själv. Ger några tips istället: läs Darren Rowse på ProBlogger.net.
Stefan: jag vet inte vad du menar med att det skulle vara de svartas fel.
Som du uttrycker det hela blir det förstås absurt, men det är säkert ingen (eller i alla fall högst ett försumbart fåtal) som medvetet tänker att »en slavättling ska inte få bli president«. Det är bara det att både lillebrors- och storebrorskomplexen sitter djupt hos väldigt många, och ytterst går de tillbaka till när vita var herrar och svarta var slavar. Eftersom Obama kommer utifrån kan han av icke-försumbart många upplevas som lite finare än tjänarstereotypen, och behöver inte »veta sin plats«.
Jag kan förstås inte garantera att detta har någon verklig betydelse (forskning krävs!), men för mig känns det högst troligt att det har det.
ctail’s last blog post..New Orleans tar maten med roux
ctail. Jag tror du kan ha rätt i viss mån - fr a när det gäller efterkrigsgenerationen (baby boomers) vars värderingar ändå är styrda av händelserna under sextiotalet (oavsett hudfärg) och sina föräldrars värderingar och erfarenheter av segregationen. Men samtidigt tror jag också att såväl Obamas som Clintons framgångar kan bero på att det finns en-två nya generationer, med andra värderingar, som har en röst i opinionen; liksom att det fragmenterade medielandskapet och mediedramaturgin kräver en mer positionerad och divergent “strid”. Det är därför vi på andra sidan ser Huckabee ta fler och fler röster: en sann redneck som kommer att vara en perfekt opponent för fr a Obama men också för Clinton.
Den grupp som kommer att fälla avgörandet är antagligen latinos. Vilken av demokraterna vinner deras gunst: och de är inte influerade av något slaveri eller av segregationen under femtiotalet. De och självklart fotbollsmammorna.