Bloggtidningen har tagit över bloggstafetten. Anmäl dig här. Det som är svårast brukar vara att hitta på något till den som kommer efter :). (via rimmad stationsvakt)
Andra om: bloggstafetten, stationsvakt, Bloggtidningen
Lotta Holmström lämnar Aftonbladets bloggarsfär. Lite sorgligt är det ändå.
Andra om: Aftonbladet, Lotta Holmström, bloggosfär
Via Schmut hittar jag en artikel i Sydsvenskan som tar upp “flumskolan” utifrån det nya borgerliga signalpolitiska systemet. Och artikeln skrämmer vettet ur mig. För det som används som argument mot flumskola är ett gammalt sätt att se på kunskap. Biträdande rektorn Rosell låter som något ur en gammal pilsner film när han kräks över Lgr80:
Att jämställa kunskap om Marilyn Monroe med att ha läst “Hemsöborna” är ett typiskt exempel på flum, enligt Lennart Rosell.
– Även om det kräver lika mycket tid och lika mycket ansträngning så tycker jag att det är mer matnyttigt med Hemsöborna.
Jaså. Varför då? Vad är det som innebär att Hemsöborna, en fiction som knappast betyder något i dagens värld, är viktigare än att förstå den impact som Marilyn Monroe haft på dagens kultur, media och inte minst: marknadsföring. Rosell är inte intresserad av att ge ungdomarna kunskap för livet utan kunskap för kunskaps skull. Artikelförfattaren pratar sedan med slöjdlärarna som påpekar att slöjd fått bli strykbarn gentemot teoretiska ämnen: något som major Björklund också påtalat. Det är ju genomtänkt: vi ser till att ingen kan sy i en knapp, lösa problem utifrån en mer praktisk metod.
Tyvärr är inte rektorn bättre:
Rektor Monica Danielsson, med sin forskarbakgrund från Lunds universitet, ser rött när det talas om att elvaåringar ska ägna sig åt forskning. Det är flumskola om något, tycker hon.
– Det är klart att det är flum om man säger att eleverna ska forska, när det egentligen handlar om att ta reda på något som är känt sedan tidigare.
Flumskolan riskerar att uppstå om elever inte är riktigt säkra på varför de har haft sin lektion, anser Monica Danielsson.
– Om man frågar en elev: vad har du gjort på den här lektionen? Jag har varit på biblioteket, kan svaret bli då. Och där kanske du har lärt dig saker, men kanske andra saker än de du skulle. Det kanske vore bra för lärarna att veta: uppfylls målen med den här lektionen?
Nej, det är ju jävligt dumt om barn lär sig saker som inte läraren tänkt att de ska lära sig. Det kan ju innebära att de blir kritiska medborgare och så kan man ju inte ha det. Och kanske lär de sig tänka själva också. Fy för den lede.
Rektorn lyckas också snurra in sig totalt när hon först förklarar att hennes lektioner var mer komplexa på sjuttiotalet men när hon får frågan om eleverna kunde mer så blir det platt fall:
I alla fall gick jag igenom svårare saker än vad jag ser att man går igenom idag.
Jaha. Jösses. Och artikeln fortsätter med en jävligt isolationistisk idé och kulturrasistisk syn på svensk vs andra kulturer. Men såklart kommer “men jag är öppen för andra kulturer” som ett brev på posten.
Uppdatering: Promemorian har skrivit en intressant postning runt skolpolitiken, där han de facto påpekar hur Alliansens signalpolitik snarare ser ut som taktik än ett ärligt försök att skapa breda överenskommelser när det gäller den kanske viktigaste framtidsfrågan inom svensk politik.
Andra om: skola, politik, Sydsvenskan, kultur, lärare, läroplan, major Björklund, rektorer, flumskola
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
Fr`andra sidan! De borde lase lite mera! tex Hargreaves http://www.bokrecension.se/9144028970
De representerar ett antikunskapsamhalle som tog slut nar rektorn hade sin hodjdpunkt i karriaren.
Bjorklund vill dock tydligen driva sin politik dithan som dessa báda rektorer. I Chile har man redan gatt linan ut och tror pa standardprov, i canada och usa borjar man inse att den inslagna vagen inte leder framát utan bort frán kunskaper och “knowledge for a life in the future”. dessa kommentarer är inget annat än (hittade ett sätt att fá dit tvá prickar) förs¨ka fá en andra klassens medborgare som du snyggt pekar ut N! Nej Ned med dessa krafter och lat skolan istället blir en gro grund för kritiskt tänknade och demokrati. Gott nytt ár frästen!!!!
Vafalls! Klankar du ned på Hemsöborna? Inse hur mycket nytta jag har haft av att kunna rapa upp inledningen innantill (”Han kom som ett yrväder en aprilafton med ett höganäskrus i en svångrem runt halsen.”)! Hade jag inte kunnat det där så hade jag missat en tårtbit när jag och lite annat löst folk spelade TP för cirkus 8 år sedan… ;)
Dock så vore det för egen del inte dumt att läsa mer av den gode August känner jag.
Thomas Tvivlaren’s last blog post..Elvis lever
Fast det stämmer att ribban har sänkts i skolan. Och jag är mycket tveksam till påståendet att “eleverna lär sig annat idag”. Det är inte den verklighet jag har sett.
Ullah’s last blog post..Kalkonblogg
De borde lära sig annat än de där som intervjuas anser. Hela skolsystemet bygger på att lära det som sägs åt personen att lära sig. Inte att ta egna initiativ, eller göra på ett annat sätt.
Jag har läst Strindberg. Det har inte gett mig mer än just kunskaper om de bruna frågorna i TP…
Vad är det där andra? Jag tycker en del saker jag lärde mig i skolan har varit väldigt användbara. Det är inte fel att lära sig till exempel multiplikationstabellen eller lite kartgeografi, saker om kroppen eller åtminstone en grundlinje inom historia. Typ ha koll på när olika epoker inträffade i förhållande till varandra. Alltså jag menar någon slags grund, kanske simpel, som man kan utgå från när man skall ta ställning själv. Mina barn har inte fått lära sig de där sakerna i skolan. Där går det mesta ut på att ha det mysigt och göra värdelösa utflykter. Den sk forskningen de utövar innebär att skriva av något som står i en bok utan ett större sammanhang.
Ullah’s last blog post..Kalkonblogg
@Ullah: jag vet inte varifrån du fått att jag skulle säga att man lär sig det andra idag. Min postning är både en dissning av den gamla synen, som jag tycker såväl major Björklund som de intervjuade rektorerna står för respektive en programförklaring om hur det borde vara. Det du beskriver är inte rättare: men att som majorn göra ett likhetstecken mellan att allt utom katederundervisning och innantillärning är “flum” anser jag vara ungefär som att föreslå att börja använda gengas för att minska vårt oljeberoende.
Jag sitter mitt i fronten för utveckling av företagsidéer, arbete med ge företag en intern såväl som extern form som appellerar. Det innebär att jag läser oerhört mycket om demografi, psykografi och social utveckling. För min del blir såväl Lgr80 som Björklunds signalpolitik livsfarlig för ett land som måste konkurrera med know-how istället för med pris.
Min man, som är lärare på högstadiet, håller på att bli alldeles tokig på allt snack om “flumskola”.
Målet med dagens skola är att eleverna ska kunna tillämpa den kunskap de får, genom kritiskt tänkande. De ska veta hur man hämtar in kunskap och hur man analyserar den. Världen, och den kunskap som finna att inhämta om den, är så mycket större än gamla tiders kungalängder, och det krävs mycket, mycket mer för att navigera sig runt i den. Det är omöjligt att lära eleverna allt de måste kunna, däremot är det möjligt att lära dem hur de ska inhämta detta.
Självklart lär sig elever (i allmänhet) både att skriva, lära och multiplicera. De lär sig kartgeografi och svarvning, men de lär sig (numera) också varför gränserna till ett land ser ut som de gör och vilka effekterna av miljöförstöringen blir på träbiten de ska svarva.
Jag fattar inte riktigt hur Björklund mfl får ihop sina argument om hur flummig skolan är, med hur stressade och absolut överhopade med arbete eleverna är. Jag minns inte från när jag var elev att vi hade ständig ångest över minsta läxa eller arbete, men de tonåringar jag möter idag (och de är många) mår skit pga de oerhört höga krav som ställs i högstadier och gymnasier idag.
Och visst är det lustigt att vi som alltid har skrattat åt hur obildade vi uppfattar amerikaner att vara, har en skolminister som vill ha ett system som liknar det amerikanska, med massor av faktakunskap, men noll koll på orsaker och verkan?
Suck.
maria’s last blog post..vuxen-morr
Jag försvarar inte personerna i artikeln, har ej heller använt uttrycket flum. Många tonåringar kommer helt oförberedda till de högre krav som ställs på dem när de når högstadiet och gymnasiet. De har lekt sig genom låg- och mellanstadiet. Och de kan mindre när de kommer till universitetet än tidigare. Reflektera och tänka själva? Det är många inte särskilt bra på. Och problemet är att många inte lär sig skriva och läsa tillräckligt bra. Och inte heller multiplikationstabellen. Och inte har en aning om ens var olika städer i Sverige ligger. Har aldrig läst en hel bok, osv osv.
Och snälla Maria, bevara oss från klyschan om kungalängder. När var de aktuella i skolan senast?
Ullah’s last blog post..Kalkonblogg
Kungalängder…hm…låt mig se - 1991, när jag gick gymnasiet, faktiskt. Javisst, jag hade en mycket gammeldags lärare, en lektor i historia, som tyckte sånt var viktigt, men det visar också på vad som faktiskt är ett av de största problemen i skolan idag - för många systemskiften och lärare som inte hänger med. Man hinner knappt få ett system ut på banan och en bunt nya entusiastiska lärare som följer det, innan det är en ny skolpolitik som gäller, och en bunt desillusionerade lärare som inte längre passar in och inte har lust att lära nytt. Nej, ge dem lugn och ro, peta inte så mycket, så ska ni se att vilket system som helst funkar ganska bra så länge man har förtroende för lärarna och deras kunskaper (och det kanske är där skon klämmer?).
Och lärare som inte är förberedda på de nya kraven ger elever som inte heller är det. Tyvärr.
Visst är det bekymmersamt att elever kommer till högstadiet utan tillräckliga kunskaper, men jag tror inte att det är ett nytt fenomen, och jag tror verkligen inte att nya betygskriterier eller mer “katederundervisning” löser det problemet. Är man missnöjd med undervisningen på barnets skola - byt. Om inte barnet verkar fixa undervisningen (hur den än bedrivs), ge mer stöd hemifrån (jag vet, det tar tid, men så är det). För det är det som i slutändan blir utslagsgivande.
“Aldrig läst en hel bok”… majoriteten av dagens låg- och framförallt mellanstadier lägger jättemycket krut på läsning, och en del av de “värdelösa” utflykterna går till bibliotek och teatrar. Om jag ska låta bli klichéer, gör det du också.
maria’s last blog post..vuxen-morr
Maria, jag tror egentligen att du och jag är ganska överens. Jag vet att många lärare gör ett fantastiskt jobb. Mina barn har bytt. De får hur mycket stöd som helst hemma.
Jag har dock en väldigt desillusionerad bild av hur det är. Var också en entusiastisk ung lärare en gång i tiden.
Ullah’s last blog post..Kalkonblogg
Det är ett gigantiskt problem att det finns barn (och vuxna) som inte kan läsa eller skriva. Varför? Jo, för att vårt samhälle idag bygger på det skrivna (och lästa) ordet. Att däremot sätta det som bevisföring för att det “var bättre förr” tror jag inte på. Det som var förr var att du faktiskt kunde klara av ett rätt ok liv även om du inte kunde läsa eller skriva. Alltså bör man snarare se att idag borde skolan lägga 99 % av krutet på läs- och skrivfärdighet liksom på språkfärdighet då vi idag kan se att vi inom bara något år kommer att behöva engelska som andraspråk oerhört tidigt.
Geografi visst - men ärligt talat: är det något som är nödvändigt för att kunna fungera i samhället? Tror inte det egentligen. Samma sak när det gäller matematik: grundläggande matematik är viktigt ja - men derivata och fan och hans moster behöver inte alla kunna.
Skolan och fr a de lärare och skolpolitiker som jagar efter sin gamla skola verkar leva i ett utvecklingsteknologiskt vacuum. Vi jämställer alla teoretiska ämnen utan att definiera dem utifrån vad som är viktigt och vad som behövs för att fungera i samhället, och alla praktiska ämnen sätts på samma värde.
Och självklart: att jag gillar Reggio Emilia-pedagogiken liksom tankarna som Freinet byggt sin pedagogiska idé på, vilket också har med min egen beteendevetenskapliga approach att göra, gör att jag har en specifik åsikt i frågan. Liksom att min liberalistiska syn på samhälle kontra individ gör mig inriktad på ett synsätt som låter individens egna val styra istället för dogmatiska regler från samhället.
Men jag har också två egna barn, liksom att jag som konfirmandlärare och ungdomspräst mötte en stor mängd kids (precis som Maria) och hennes erfarenheter är samma som mina. Ser jag på min åttaåring så är det mycket mer läxor, mycket mer hemarbete som ska göras än som jag hade - och vad gäller läsning så satsar de stort på det i hans skola.
I grunden kan skolan visserligen förändra sig hur mycket som helst men det är i slutänden föräldrarnas ansvar och engagemang som det handlar om. Själv är jag en rätt kass fotbollsfarsa, men lägger ner tid och engagemang på barnens skapande och ger incitament till att lösa problem själva. Ett exempel: min åttaåring får sällan direkt hjälp om något är oklart med datorn. Dels får han läsa och lura om han behöver hjälp, och sedan referera problemet. Så diskuterar vi det, jag visar och förklarar vad som hänt etc. Det innebär att han installerar spel själv, lär sig spelen själv. Allt har gått i faser, från att sitta med honom och läsa till att han nu läser manualerna själv för att förstå.
Vi har heller aldrig undvikit svåra ord eller försökt prata barnspråk - hellre har vi förklarat och diskuterat, vilket innebär att vi har extremt verbala barn (både när det gäller kvalitet och kvantitet :)).
Sen är det också så: något jag fått lov att lära mig genom mina egna barn eftersom jag tillhörde de mer hårdföra Skinnerianerna, att man i grunden är olika. Som individer. Visserligen tror jag att man kan styra det genom att skapa incitament för beteendeförändringar men inte fullt ut. Det finns ett arv och det mixas till en specifik förutsättning för olika sätt att hantera världen.