SÃ¥ sitter jag pÃ¥ tÃ¥get hemÃ¥t. FrÃ¥n Disruptive Media. Och känner mig sÃ¥ där bubblande - inspiration, känslan av att faktiskt … valt rätt. Det är en sÃ¥n där känsla av att ha hittat…hem. För de mÃ¥nga strider jag fÃ¥tt tagit om mitt digitala liv bÃ¥de hemmavid, i jobbet och i andra sammanhang känns värda allt, en sÃ¥n här gÃ¥ng. När man träffat, lyssnat pÃ¥, skakat tass, minglat med en massa personer som …är som jag.
Det här kommer jag leva på länge. Det är ju det som många gånger är det riktigt häftiga med nätet: att det handlar om att möta människor med samma intressen, med samma grundbultar många gånger. Istället för att behöva sälja ut sig för att passa in.
Jag är sjukt trött eftersom klockan ringde halv fem imorse och sen dess har jag inte sovit en minut - och i princip suttit uppkopplad konstant sedan tåget lämnade Borlänge tio i sex.
Vi pratade en del om den digitala personligheten - att man både är en annan och ändå kanske lika mycket eller mer sig själv. Det finns ett antal bitar av en runt om på nätet, och tillsammans skapar den personlighet vi faktiskt är - den digitala personan. Lika mycket som deepedition är jag så är jag så mycket mer, lika mycket som jag medvetet bygger den personan som jag är här - lika lite är jag den fullt ut.
Efter en sÃ¥n här dag tänker man pÃ¥ allt som hänt. Hur jag kopplade upp mig nÃ¥n gÃ¥ng ‘95 och sedan dess insett att det här är en viktig del av mitt liv. Mailinglistor som jag admin:at och mailinglistor jag varit med i redan där i början, BBS:andet pÃ¥ Spira och Crossnet, nätprästandet och IT-konfirmanderna redan ‘96. Skrivande pÃ¥ Lunarstorm som sedan blev nätverkande, vänskap som övergick till Silverplanet och sedan skapades Quicksilver som antagligen räddat livet pÃ¥ flera av oss. Och sedan reloadande innan jag fann nÃ¥gon obskyr artikel om bloggande och startade den här resan ‘01. Nu jobbar jag äntligen med det, har byggt ett stort och intressant nätverk. Det har helt enkelt handlat om en blandning av tur, slump och medvetna val. Jag har sett internet utvecklas pÃ¥ ett sätt som fÃ¥ andra - de som gjort det var mÃ¥nga samlade pÃ¥ Berns idag.
Det här är i någon mån slutet på något. Och början.
(Tack Annika Lidne, alla som gav sin kunskap och alla som jag träffat: Björn, Fredrik, Kristofer, Joakim, Martin, Beata, Hans-Erik, Hans, Mattias…)
Andra om: Disruptive Media, konferens, Stockholm, sociala medier, vänner, bloggare, Annika Lidne, bloggar, personer som jag, inspiration
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
deep|ed
Studiomannen
Per M
lisa
mymlan
det du berättar om att träffa likasinnade var det som jag störde mig på att jag gick miste om på omform; men efter att ha läst researcher/sett filmen om omform så inser jag att jag missa nog inte så mycket. Är inte reklmare ju.
Disruptive verkade intressant, och Björn Jeffrey är alltid bra ju. Nåväl.. vad är en bal på slottet ändå..
mw’s last blog post..Cat talking
Mycket vackra ord. Och jag tycker att det låter som en reflektion av livet självt. Jag vet att du kanske gäspar av det jag skriver, men jag kan inte låta bli att dra paralleller till livets nät, där alla individer är sammanlänkade, utan att vi direkt kan se eller ta på det.
Jag tror inte att internet enbart kommer att hjälpa oss inom business utan även att komma varandra närmare. Och det paradoxala är att den resan börjar med en kort isolering där vi sitter ensamma vid datorerna. Jag ser det ur ett Kubrickskt perspektiv och kan inte vänta på nästa steg i utvecklingen.
Slut på flummiga ord.
Fredo’s last blog post..IdÃ¥rhus 2007.
Tror samma sak. Fr a skapar det möjligheten att slippa sälja ut sin individualitet - det är bara att klicka sig vidare tills man hittar sina gelikar.
Glad läsning! :-) konsten är bara att begränsa sig? internet är en godisburk utan botten… Lyckost, du som har barn som kan dra dig bort frÃ¥n datorn dÃ¥ och dÃ¥!!
Jag skulle snarare säga att jag har för dåligt betalt för det jobb jag lägger ner.