Månadsarkiv: november 2007

Darn

Mår fysiskt illa av stress över ekonomin. Att oavsett hur många timmar jag lägger ner på jobbet så får jag ändå inte ihop det i slutet av månaden. Min högra axel värker, den har tagit mest stryk av det ständiga adrenalinpåslaget genom åren. Fan.

Internet är livsfarligt!

Som ni som läst deepedition.com ett tag vet så tillhör jag tillskyndarna av anonymitet som valmöjlighet när man bloggar, kommenterar (även om jag i detta anser att det finns någon sorts respektfullhet mot bloggarens arbete att lämna en valid epostadress och använda sig av ett nick) och på andra sätt finns som en persona på nätet. Men det som jag en längre tid märkt är att färre och färre håller hårt på sin anonymitet och min vän Kristofer som jobbar på GoViral skriver om det i samband med Disruptive Media – att något har hänt. Vad som är hönan eller ägget är svårt att utläsa: det kan bero på ett antal faktorer:

  • insikten om att det går att bli känd som bloggare (ex.vis Schulman, Lassbo, Engla, Sigrid, Ljungkvist mfl)
  • att Facebook skapat ett sug efter att vara sig själv och att man där vill länka in sin egen blogg och skaffa sig kontakter med personer som man kommenterar hos etc.

Men ska man tänka lite djupare, och utifrån de diskussioner som fördes på Disruptive Media (om du vill läsa lite … eh…mycket om vad som sades kan du kolla in mina livepostningar på Researcher), säga att det kanske är så att vi nått en ”kritisk massa” då också vår IRL-person och vår internetperson smälter samman. Det finns inte längre samma intresse för att skapa relationer utifrån ett nickname eller att allmänt hålla en distans mellan sitt internet-jag och sitt IRL-jag eftersom vi tillbringar en massa tid på nätet.

Det är det som också oroar en mängd personer som inte är en del av den stora internetcommunityn (alltså diversionen mellan uppkopplade och icke-uppkopplade – mellan de som ser internet som en social arena eller de som har en strikt tjänstefunktionell syn på nätet). Det är därför Facebook oroar, innan dess bloggarna, innan dess communities osv.

Men är det inte lite farligt då? Första svaret jag ger är att det är farligt att gå över gatan också om man inte kan trafikreglerna och samtidigt utgår från att en del trafikanter inte följer dem. Det är farligt att gå på krogen eftersom bartendrar kan dra flera slipar på kortet och man kan bli nedslagen. Men det farliga är kanske att det faktiskt kan förändra livet: att man kan möta personer som faktiskt är som en själv, man kan möta nya vänner för livet och till och med kärleken. Precis som när man faktiskt går över gatan eller faktiskt går på krogen.

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Den mer personliga reflektionen runt Disruptive Media

Så sitter jag på tåget hemåt. Från Disruptive Media. Och känner mig så där bubblande – inspiration, känslan av att faktiskt … valt rätt. Det är en sån där känsla av att ha hittat…hem. För de många strider jag fått tagit om mitt digitala liv både hemmavid, i jobbet och i andra sammanhang känns värda allt, en sån här gång. När man träffat, lyssnat på, skakat tass, minglat med en massa personer som …är som jag.

Det här kommer jag leva på länge. Det är ju det som många gånger är det riktigt häftiga med nätet: att det handlar om att möta människor med samma intressen, med samma grundbultar många gånger. Istället för att behöva sälja ut sig för att passa in.

Jag är sjukt trött eftersom klockan ringde halv fem imorse och sen dess har jag inte sovit en minut – och i princip suttit uppkopplad konstant sedan tåget lämnade Borlänge tio i sex.

Vi pratade en del om den digitala personligheten – att man både är en annan och ändå kanske lika mycket eller mer sig själv. Det finns ett antal bitar av en runt om på nätet, och tillsammans skapar den personlighet vi faktiskt är – den digitala personan. Lika mycket som deepedition är jag så är jag så mycket mer, lika mycket som jag medvetet bygger den personan som jag är här – lika lite är jag den fullt ut.

Efter en sån här dag tänker man på allt som hänt. Hur jag kopplade upp mig nån gång ’95 och sedan dess insett att det här är en viktig del av mitt liv. Mailinglistor som jag admin:at och mailinglistor jag varit med i redan där i början, BBS:andet på Spira och Crossnet, nätprästandet och IT-konfirmanderna redan ’96. Skrivande på Lunarstorm som sedan blev nätverkande, vänskap som övergick till Silverplanet och sedan skapades Quicksilver som antagligen räddat livet på flera av oss. Och sedan reloadande innan jag fann någon obskyr artikel om bloggande och startade den här resan ’01. Nu jobbar jag äntligen med det, har byggt ett stort och intressant nätverk. Det har helt enkelt handlat om en blandning av tur, slump och medvetna val. Jag har sett internet utvecklas på ett sätt som få andra – de som gjort det var många samlade på Berns idag.

Det här är i någon mån slutet på något. Och början.

(Tack Annika Lidne, alla som gav sin kunskap och alla som jag träffat: Björn, Fredrik, Kristofer, Joakim, Martin, Beata, Hans-Erik, Hans, Mattias…)

Andra om: , , , , , , , , ,