Nu är det på pränt. Nu har jag fått protokollsutdraget där jag förklaras som obehörig att utöva kyrkans vigningstjänst som präst.
Visserligen är det på mitt eget initiativ men självklart känns det i hjärtat.
Andra om: sorg, präst, obehörig, vigningstjänst, protokollsutdrag
(No Ratings Yet)
Loading ...
Loading ...
deep|ed
Per M
lisa
mymlan
sorg och lättnad hand i hand kanske…
Mest sorg. Över hur allt blev. Över alla drömmar som krossats. Över en framtid som aldrig blev.
Att först ta beslutet att gå in i kallet och sen ta beslutet att avsäga sig det.
En process jag inte ens kan komma i närheten av att förstå. Men väldigt fascinerande att läsa om.
*kram*
PS din galna syster funderar pÃ¥ att doktorera - i Nya testamentets exegetik… Ibland fascineras jag över alla galna idéer som uppstÃ¥r mellan mina öron.
Love U
Sis. Det är ren och skär galenskap. Gör det :).
Kram!
Ajaaa.
*omtanketänker*
Framtiden blev, blir. Bara pÃ¥ ett annat sätt än du trodde…
Framtiden är nu. Och den blir aldrig som man tänkt sig.
Det är trist att bli vuxen och inse att det betyder att man samlar sorger på hög, och att tiden kanske läker såren men skapar ärr. och ärren blir fler och fler. Man får mer och mer att bära. Och allt finns kvar. Alltid.
Ibland är det skönt att bli vuxen när man inser att det gÃ¥r att skratta och vara glad och leva ett ganska bra liv trots att det inte blev som man tänkt…
kram
En sorts kluvenhet… kan jag tänka. Sorgen över det som inte blev - ja, den kan vara stor. Och inte alltid förstÃ¥dd…
Tur ändå att du har nya uppgifter att fylla dagarna med. Såklart inser jag att det är en stor sorg, men ändå.
Så märkligt tydligt det blir ibland. Några korta rader på ett papper - om nåt så stort. Du har betalat ett högt pris, vännen. *kramaromochtyckerom*