Hittar den här artikeln via Sara: Emmas skolväska är packad av svek och onekligen kan man lätt förstå Sandahl:
Och i mina ögon bör en antimobbningsorganisation som tar ställning för kollektivet – mot den mobbade – på allvar överväga sitt existensberättigande.
Tyvärr är jag knappast förvånad. Friends är beroende av pengar. Deras agenda förändras desto mer pengar de behöver få in för att skapa cool reklam. Om jag är cynisk (Sara kommer säkert bli skitförbannad :))? Självklart. Jag har fan jobbat i kyrkan. Organisationer som har sitt existensberättigande i att vara goda blir alltid i slutänden korrupta. Eller består av alltför illa utbildade personer som har svårt att nyktert se på situationen. Det är väl det som kvinnan i Aftonbladetartikeln faktiskt lyckats med - att misslyckas med att ha sin organisations grundläggande perspektiv för ögonen.


(No Ratings Yet)
Men även skolor är ganska bra på att hoppa i galen tunna när mobbing ska hanteras(tyvärr har jag flera exempel). De borde väl ändå ha utbildad personal, lärare t ex.
Är det inte bara så att människan har en flockmentalitet inbyggd? Så allt arbete mot mobbing går emot människans natur?
[[Homo homini lupus]].
Nä, förbannad blir jag inte. Om Friends själva agerade som de goda i deras reklamfilmer (min favorit - killen som färgar hÃ¥ret rött) vore det ju bra. Om de Ã¥kt hem till Emma och pratat med henne istället för att ringa AB och berätta att alla andra elever kände sig kränkta…
Tyvärr måste jag nog säga att du delvis har rätt. Friends har blivit så stora så att de glömmer dom som de jobbar för. De utsatta.
De anser väl att eftersom de nu är kända och fÃ¥r sitta i TV-sofforna och uttala sig om bloggmobbing och näthat sÃ¥ gör de det som de ska. Vad spelar det för roll om sÃ¥na som Emma far illa sÃ¥ länge som “kidsen tycker Friends är coola”?
[Comment ID #15577 Will Be Quoted Here]
Demokrati!
Kan ana nÃ¥got av den parallell till kyrkan som du gör… Hur man än vänder och vrider sÃ¥ värnar man majoriteten mer än individen.
I dagens Kyrkans Tidning står det om det vanliga i att köpa ut kyrkoherdar. Nu är det dom som alltid offras.
Jag var med om att bli den som offrades - tvÃ¥ gÃ¥nger - när man aldrig offrade kyrkoherden - och majoriteten teg…
Den här världen är inte perfekt - inte ens i kyrkan…
Allra helst inte kyrkan…